Växtgenetiska resurser

Senast ändrad: 04 februari 2019

Frukt 
Allergena substanser – Ca 5–10% av Sveriges befolkning lider av äppleallergi, som orsakas av ett speciellt protein i skalet och fruktköttet. De allergiska besvären yttrar sig i form av intensiv klåda i munnen och halsen. Intresset från konsumenterna för att hitta sorter som även allergiker kan äta är mycket stort. Vi slutför just nu en undersökning av halten av det allergiframkallande proteinet i ett 100-tal svenskodlade äpplesorter, dels vid plockning och dels efter några veckors lagring. Effekten av olika typer av odling och olika typer av lagringsförhållanden undersöks också

Hälsobringande fibrer och flavonoider – Av kostfibrer är pektinet av särskilt stort intresse eftersom denna vattenlösliga kostfiberkomponent har en gynnsam inverkan på kolesterolhalten i blodet, kan stabilisera blodsockernivåerna och motverka upptag av skadliga tungmetaller. Av fenolerna är i synnerhet flavonoiderna intressanta. Förekomsten av flavonoider screenas just nu i ett stort antal olika äpplesorter. Flavonoiderna finns företrädesvis i äpplets skal och kan bl a kopplas till äpplesorternas skorvkänslighet. Flavonoiderna är dessutom synnerligen kraftfulla antioxidanter och tycks spela en viktig roll t ex för att förebygga hjärt-kärl sjukdomar.

DNA-markörer för sortbestämning – Sverige har ca 200 gamla, unika äpplesorter. Många av dessa analyseras i de båda ovannämnda projekten. För att vara helt säker på vad som är ’rätt’ sort i våra genbanker, framställer vi DNA-profiler för var och en av de olika sorterna. DNA-profilerna används även för att beräkna släktskap och för att söka efter markörer, som i framtiden kan underlätta för oss att hitta sorter med önskvärda egenskaper. Arbetet utföres i samarbete med liknande projekt i andra europeiska länder, så att vi tillsammans ska kunna framställa en gemensam databas för alla europeiska äpplesorter.

DNA-markörer för undersökning av pollineringsförhållanden – Nästan alla sorter av äpple och päron är självsterila. Detta innebär att de måste pollineras av en annan sort för att kunna sätta frukt. Vi använder DNA-markörer för att kartlägga förekomsten av olika självsterilitetsgener i äpple. Denna information kan sedan i sin tur visa vilka äpplesorter som kan pollinera varandra. Vi använder även DNA-markörer för att undersöka vilka sorter som blivit pappa till fröplantor erhållna från frukt ute i olika odlingar. På så vis kan vi se vilka sorter som varit de mest effektiva pollinerarna, samt få indikationer på hur sorterna bör samplanteras för att maximera fruktsättningen. 

DNA-markörer för identifiering av speciella egenskaper – Vi använder olika typer av DNA-markörer för att ta reda på specifika gener i olika äpplesorter. Hittills har vi mest arbetat med att identifiera olika gener för resistens mot äppleskorv samt de ovannämnda självsterilitetsgenerna.

Bär
Havtorn och nypon - Havtorn och nypon är två växtslag som Balsgård arbetat med sedan 1985. Här studeras hur mognadsgraden påverkar innehållet av olika bioaktiva ämnen, i huvudsak vattenlösliga och fettlösliga antioxidanter, t ex olika fenoler och tokoferoler. Under 2009 disputerade Staffan Andersson på dessa studier.

Nyttiga bär - De flesta bär har ett mycket högt innehåll av olika polyfenoler. Vi kartlägger nu sammansättning och innehållet av dessa hälsobefrämjande ämnen i olika sorter av bär. Tillsammans med en forskargrupp vid Lunds universitet genomförs även djurförsök för att dokumentera fysiologiska effekter vid samtidigt intag av lactobaciller och fraktioner av olika polyfenolrika bär.

DNA-analyser av bär - Stora insamlingar av vildväxande växtmaterial har företagits, både för de inhemska växtslagen nypon, havtorn och lingon, och för diverse utländska växtslag som rosenkvitten och aronia. Detta material har sedan analyserats med olika DNA-baserade metoder för att klargöra växtsystematiken samt beräkna graden av genetisk variation mellan och inom de vilda populationerna. Även odlade sorter av exempelvis havtorn och svarta vinbär analyseras med DNA-markörer. Analysresultaten kan bland annat användas för att kontrollera sortäkthet, och för att välja ut det mest värdefulla materialet för fortsatt bevarande i våra genbanker.

Prydnadsväxter
Rosor - Under flera år har vi arbetat i ett internationellt nätverk rörande insamling, bevarande och utnyttjande av vilda rosor för framställning av högkvalitativa och sjukdomsresistenta prydnadsrosor. På Balsgård har vi framför allt fokuserat på de vildväxande nyponrosorna. Dessa har karaktäriserats med hjälp av DNA markörer samt inokulering med svampsjukdomar. Databearbetning och resultatrapportering pågår just nu för fullt. Vi har även ett projekt om inventering och utvärdering av äldre, förvildade och mycket härdiga ros-sorter. I samarbete med POM (Programmet för odlad mångfald) tar vi också fram DNA-profiler för delar av ett sortiment av äldre kulturrosor på Fredsriksdals friluftsmuseum.
 
Klematis - I samarbete med Sveplants E-grupps klematisproducenter arbetar vi med att utvärdera samlingen av klematis på Balsgård, med avseende på sorternas potential ur prydnads- och odlingssynpunkt samt för att välja ut nya sorter för marknadsföring. Vi bedriver även växtförädling av klematis (se nedan).

Oxbär - Systematiken hos släktet Cotoneaster, oxbär, är sällsynt komplicerad. Vi har med hjälp av DNA-markörer gjort undersökningar av artavgränsningarna dels i vildväxande skandinaviskt växtmaterial och dels i prydnadsarter från Kina och angränsande länder.

Medicinalväxter
Groblad - Tillsammans med forskare på Kristianstad högskola arbetar vi med den välkända och traditionellt använda läkeväxten groblad. Växtmaterial har samlats in från hela landet och undersöks nu avseende kemiska egenskaper samt DNA-variation.


Kontaktinformation
Sidansvarig: fredrik.reslow@slu.se