Från och med hösten 2018 har SLU på regeringens uppdrag upprättat ett program för industridoktorander inom livsmedelsområdet (LivsID) inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin.
Livsmedelssektorn i Sverige står inför en rad utmaningar. Det gäller att producera hållbart och klimatsmart, minska användning av fossila råvaror samt minska matsvinnet. Livsmedel ska vara hälsosamma och nyttiga. Användning av antibiotika och herbicider ska minimeras samtidigt som produktionen inte ska minska biodiversiteten. Parallellt måste Sveriges livsmedelsindustri vara konkurrenskraftig på den internationella marknaden.
För att lösa dessa utmaningar behövs högkvalificerade människor som har en utmärkt förmåga att lösa problem, som kan sätta sig in olika företags- & samhällsprocesser, och som har ett brett nätverk.
Industridoktorander med sin omfattande akademiska utbildning och med förankring i företagsvärlden, har stor potential att bli framtidens ledare inom livsmedelsindustrin.
Från och med hösten 2018 har SLU på regeringens uppdrag upprättat ett program för tio industridoktorander inom livsmedelsområdet (LivsID). Satsningen görs inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin. Efter urval av tio projekt tillkom ett som finansierades av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. LivsID omfattar nu totalt elva projekt. Programmet pågår i Alnarp, Umeå och Uppsala. Det involverar nio företag och sju avdelningar vid SLU.
Årsmötet för LivsID hölls via zoom och doktoranderna/handledare höll en 20 minuters presentation om vad som gjorts i respektive projekt under året som gått. Här är en kort beskrivning av presentationerna:
Annie Larsson, Lantmännen berättade om att hon arbetat med att utvecklat analysmetoder för att karakterisera lignin i vallfoder.
Will English, Nordic Beet research foundation, pratade om modellering av olika parametrar vid lagring av sockerbetor för att undvika förluster av biomassa. Bla är termodynamiken av lagring och mekaniska skador av betorna viktiga parametrar. Han visade hur han i laboratorieskala undersökte ventilation av sockerbetor under lagring och hur det påverkar renheten, betans vikt etc.
Ludvig Lundqvist, Biogaia undersöker bla om hur odlingsbetingelser påverkar probiotiska mjölksyrabakteriers produktion av olika bioaktiva molekyler. Även mjölksyrabakteriernas tolerans mot lågt pH påverkas av luft och kvävgasflöde under odlingen.
Erling Strandberg (handledare i projektet) presenterade doktoranden Christian Bengtssons (Viking genetics) arbete: Tinder for cows – better matchmaking. I detta projekt undersöker de hur man kan använda DNA-markörer för att välja ut lämpliga kor för avel. Ett syfte för detta är tex att undvika inavel.
Vi fick en syn på effekten av kostfibrer på näring och hälsa av Laura Pirkola och Solja Pietiäinen, Louise Selga förklarade effekterna av olika egenskaper hos mjöl på den slutliga kvaliteten på brödet. Karin Hallin Saeden, branschledare från Norrmejerier (doktorand Thomas Eliasson) förklarade hur viktiga mikroorganismerna är i hela processen, från matning av korna till den färdiga ostens kvalitet och John Bonestroo visade hur datautvinning kan hjälpa till att förhindra mastit hos mjölkkor.
Presentationerna visade att det, trots pandemin, har varit stora framsteg inom LivsID. Naturligtvis hoppas vi att vi får möjlighet att träffas personligen under 2021.
De nya industridoktoranderna inom programmet LivsID fokuserar på projekt och frågeställningar som initierats av företag, organisationer, myndigheter och andra intressenter inom livsmedelsområdet.
Doktoranderna är anställda hos sin arbetsgivare och ägnar sig åt ordinarie arbetsuppgifter på 20 procent under forskarstudierna vid SLU. Doktorandstudierna bedrivs under fem år på 80 procent med start hösten 2018.
30 ansökningar kom in under hösten 2017 och av dessa bjöds 22 in för ytterligare presentation vid ett seminarium den 6/12. Beslut om vilka 15 som gick vidare i urvalsprocessen togs 15 december.
Av de 15 förslagen har tio bedömts bäst uppfylla kriterierna. Bedömningen gjordes av SLU:s samverkansgrupp inom livsmedelsområdet med faktultetsrepresentanter från NJ-, VH- och LTV-fakulteterna. Samma kriterier användes som vid tidigare bedömningar, men denna gång med större fokus på den individuella studieplanen.
Innan projekten börjades reglerades detaljerna om ekonomi, rättigheter, organisation, handledning, arbetsmiljöansvar etc. i ett avtal mellan företagen och SLU. Doktorandens arbetsgivare får ett anslag från SLU på 500 000 kr per år under tre år som ersättning för doktorandens medverkan i SLU:s forskning om forskarstudierna bedrivs i tänkt omfattning och enligt plan.
Kostnader för huvudhandledare vid SLU och upp till 20 000 kr per år för omkostnader i form av försök och laborationer etc., lokaler vid SLU samt kontorsbasservice täcks av SLU.
Kostnader för resor, traktamenten, konferensavgifter, kursavgifter etc. täcks av arbetsgivaren inom en ram som kommer att bestämmas i avtalet.
Hanteringen av de immateriella rättigheterna för forskningsresultaten, t.ex. upphovsrätt och patenträtt, ska följa gällande regler på arbetsmarknaden och inom universiteten. Eventuella avvikande detaljer och förtydliganden kommer att regleras i avtalet.
SLU tillhandahåller huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Arbetsgivaren tillhandahålla minst en partshandledare (som kan vara biträdande handledare om hen har doktorsexamen). Båda parter tillhandahåller för avhandlingsprojektet nödvändig utrustning, infrastruktur etc. Omfattning m.m. specificeras i avtalet.
Doktorandens intressen både inom den ordinarie arbetsplatsen och inom forskarutbildningen diskuteras och tillvaratas av en grupp som består av doktoranden, huvudhandledaren, prefekten för institutionen där doktoranden är antagen till forskarutbildning, närmaste chef på ordinarie arbetsplats samt studierektor för LivsID (som är sammankallande). Där så är relevant kommer doktoranderna att knytas till den nationella forskarskolan LiFT.
Samverkan mellan forskningen vid SLU och arbetsgivaren ska utvecklas i görligaste mån under forskarutbildningstiden. Industridoktoranden ska inte ha huvudansvaret för att utveckla dialogen utan det ska ligga hos någon annan hos arbetsgivaren tillsammans med SLU:s studierektor för LivsID. Aktiviteterna riktas till andra anställda hos arbetsgivaren.
Volkmar Passoth är koordinator för LivsID