Behörighetskrav

För att bli antagen till växtodlingsprogrammet krävs grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå och:

• Biologi 2
• Fysik 1a, alternativt Fysik 1b1 + 1b2
• Kemi 2
• Matematik 4

alternativt

• Biologi B
• Fysik A
• Kemi B
• Matematik D

Kraven på särskild behörighet kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt. För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som anges i kursplanen för varje enskild kurs.

Innehåll

Beskrivning av programmet

Programmet ger grundläggande kunskap inom naturvetenskap med inriktning mot tillämpningar inom hållbar växtproduktion. Programmet utbildar för vidare studier på avancerad nivå eller för arbete inom exempelvis myndigheter, företag och andra organisationer.

Utbildningen innehåller både grundläggande och tillämpade delar. Kunskaper inom ämnesområdet kombineras med vetenskaplig träning och näringslivsanknytning.

Kandidatprogrammet syftar till att ge studenterna en grundläggande helhetsförståelse för växtproduktion inom lantbruket samt en fördjupad kunskap inom markvetenskap och växtproduktion. Utbildningens första två år omfattar grundläggande naturvetenskapliga ämnen som kemi, ekologi, geologi, hydrologi, växtfysiologi, genetik, mikrobiologi och markvetenskap som behövs för att förstå marken och växters egenskaper, funktion och samspel. Dessutom ingår grunderna i fältmässig växtproduktion. Under det tredje året läses tillämpade ämnen inom växtproduktion, så som växtskydd, växtodling, vattenreglering, jordbearbetning, växtnäring samt växtproduktionens förutsättningar och påverkan på omgivande miljö.

I utbildningen ingår ett självständigt arbete (kandidatarbete) i slutet av tredje året som ger studenten möjlighet att fördjupa sig i ett specifikt ämne genom att tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt inom huvudområdet.

Vetenskapliga förhållningssätt och vetenskapliga metoder tränas genom att SLU:s breda forskning nyttjas i undervisningen, inklusive handledning. Förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap tränas i komplexa problemställningar som särskilt rör växtproduktionens hållbara utveckling och dess inverkan på omgivande miljön. Förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt övas och utvecklas i dialog med olika grupper, integrerat i ämneskurser och i examensarbetet. Samarbete i grupp tränas i olika sammanhang.

Utbildningen har anknytning till näringsliv och samhälle genom studiebesök, gästföreläsningar och arbetslivsinriktade projekt. Praktik erbjuds inom organisationer, myndigheter och företag.

Studenterna ges möjlighet till en egen profilering via valbara kurser eller via utbytesstudier vid något av SLU:s partneruniversitet i världen. Programmet ges huvudsakligen på svenska. Vissa kurser kan ges på engelska.

Programmet erbjuder också lantbruksvetenskaplig kunskap och vänder sig till både de som siktar på en kandidatexamen i biologi och till de som vill läsa vidare till agronomexamen. Bred och översiktlig kunskap om och förståelse för lantbrukssektorn och dess hållbara utveckling inom områdena djur, ekonomi, landsbygdsutveckling och livsmedel ingår för specialiseringen mot en agronomexamen.

Kurser i programmet

Huvudområden BI=Biologi, KE=Kemi, LU=Landsbygdsutveckling, LB=Lantbruksvetenskap, MV=Markvetenskap, MA=Matematik, ST=Statistik

För agronomexamen gäller (se även avsnittet Övriga upplysningar): Kurser i fetstil är obligatoriska för agronomexamen.

Kurs med stjärna = agronomprofilerande kurs (kurs med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn).

Kurs

År 1
Introduktionskurs - växtodlingsprogrammet, 7,5 hp*, LB, G1N
Geologi och hydrologi, 7,5 hp, MV/MX, G1N
Grundläggande kemi I, 15 hp, KE/BI, G1N
Grundläggande kemi II, 7,5 hp, KE/BI, G1F
Organismvärlden, 7,5 hp, BI G1N
Ekologi, 7,5 hp, BI/MX, G1N
Fältkurs i växtproduktion, 7,5 hp* BI/LB G1N
Floristik, entomologi och fältstudier i åkermark, 7,5 hp – sommarkurs* BI G1F

År 2
Genetik, cellbiologi och mikrobiologi, 15 hp, BI, G1F
Växtbiologi, 15 hp, BI, G1F
Växtfysiologi, 7,5 hp, BI, G1F
Vertebratzoologi, 7,5 hp, BI, G1F
**Grundläggande statistik och matematik för biologer, 7,5 hp, MA/ST, G1N **
Biogeofysik, 7,5 hp, MV/MX, G1F
Markvetenskap, 15 hp, MV/MX, G1F

År 3 
Växtproduktion – mark och grödor, 15 hp*, BI/MV, G2F
Växtproduktion – ogräs och växtskadegörare, 15 hp, BI, G2F **Lantbruksvetenskap för agronomer – mark/växt, 15 hp, LB, G1F
**Molekylär och mikrobiell ekologi, 15 hp, BI, G2F
Självständigt arbetet i biologi, 15 hp, BI, G2E

Ytterligare valbara programkurser: 
Praktik - Landsbygdsföretag, 7,5 hp*, LB/LU, GXX, 
Praktik - Lantbrukets husdjur 1, 7,5 hp*, LB/VH, GXX, 
Praktik - Lantbrukets husdjur 2, 7,5 hp*, LB/VH, GXX
Kvalificerad praktik 1, 7,5 hp, ÖÄ, GXX
Kvalificerad praktik 1, 15 hp, ÖÄ, GXX

Förändringar i kursutbudet kan ske under utbildningens gång. Beslut om kursutbud fattas i god tid inför kommande läsår.

För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som specifikt gäller för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns på SLU:s studentwebb.

Mål

Allmänna mål

De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i Högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.

Mål för kandidatexamen

I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för kandidatexamen:

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen ska studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen ska studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen ska studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Examen

Examen som utbildningen syftar till

Växtodlingsprogrammet syftar till en kandidatexamen med huvudområde biologi. En kandidatexamen är en generell examen. Kurserna i programmet kan möjliggöra även andra examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.

Student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen kandidatexamen med huvudområde biologi (degree of Bachelor of Science with a Major in Biology).

Programmet kan i kombination med ett specifikt masterprogram i biologi och markvetenskap vid SLU möjliggöra att fordringarna för en agronomexamen uppfylls. Se även under Övriga upplysningar.

Examenskrav

Kandidatexamen med huvudområde biologi uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp) med följande krav:

• minst 60 hp kurser inom huvudområdet biologi (G1N, G1F)
• minst 15 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet biologi (G2F)
• minst 15 hp självständigt arbete inom huvudområdet biologi (kandidatarbete, G2E)

Övrig information

Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå

Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå på SLU:s studentwebb. Rätten att tillgodoräkna tidigare utbildning regleras i Högskoleforordningen 6 kap. 6-8§§.

I enlighet med SLU:s övergripande riktlinjer för lika villkor, präglas en väl fungerande studiemiljö av öppenhet, jämställdhet och inkluderande. Detta befrämjar ett klimat som tar tillvara den mångfald som anställdas och studenters olika bakgrund, livssituation och kompetens tillför.

Möjlighet till fortsatta studier

Den student som har fullgjort utbildningen på programmet med avlagd kandidatexamen har möjlighet att fortsätta sina studier på avancerad nivå.

Information om yrkesexamen agronom

Växtodlingsprogrammet utgör även bas till en agronomexamen om det kombineras med ett specifikt masterprogram inom mark och växtodling vid SLU. Målen för agronomexamen framgår av förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Kraven för att uppnå agronomexamen framgår nedan i enlighet med SLU:s lokala examensordning.

Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 högskolepoäng, med följande krav:

• minst 90 hp agronomprofilerande kurser (anges i berörda utbildningsplaner)
• minst 90 hp i huvudområdet biologi på grundnivå med successiv fördjupning inkl. 15 hp självständigt arbete (kandidatarbete, G2E)
• minst 60 hp i huvudområdet biologi eller markvetenskap på avancerad nivå inkl. 30 hp självständigt arbete med lantbruksvetenskaplig inriktning (masterarbete, A2E)
• alla obligatoriska kurser (anges i berörda utbildningsplaner)
• valbara kurser (anges i berörda utbildningsplaner)

Agronomen har kvalificerad kompetens om lantbrukssektorn, såväl inom områdena livsmedel som landsbygd och deras roll i samhället och kan bidra till att utveckla sektorns förmåga att försörja samhället med livsmedel och andra varor och tjänster på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.

Agronomer kombinerar agrar kunskap och akademisk ämneskompetens med relevanta yrkeskompetenser för att kunna arbeta självständigt och i samverkan med andra aktörer, såväl nationellt som internationellt, för kvalificerade tillämpningar inom lantbrukssektorn. Agronomer utbildas inom områdena ekonomi, djur, landsbygdsutveckling, livsmedel eller mark och växtodling. Kunskap om och systemförståelse av lant- och vattenbrukssektorn och naturresursernas nyttjande för ett hållbart samhälle erhålls genom viss samläsning mellan programmen inom de olika områdena.

Agronom mark och växtodling: Utbildningen ger en bred kunskap och en helhetssyn vad gäller växtproduktionen i lantbruket samt väsentligt fördjupad kunskap i markvetenskap och om växternas biologi och deras interaktioner med andra organismer, marken och den omgivande miljön. Utbildningen till agronom inom växtodling ger en god förståelse för växtproduktion i lantbruket och hur våra naturresurser nyttjas bäst för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar produktion.