Hur åstadkommer vi omställningen?

Senast ändrad: 12 januari 2022
Avokado Persea Americana.

För att det globala livsmedelssystemet ska kunna bli hållbart och ge mat till alla behöver det transformeras. Det krävs stora samhällsförändringar och en stor omställning i produktion och konsumtion – lokalt, nationellt och globalt.

Vi är ju alla konsumenter av mat! Konsumtion av mat orsakar både hållbara och ohållbara effekter på miljö och hälsa. Därför är våra konsumtionsvanor en nyckel till både ökad hälsa och hållbarare livsmedelssystem.

Ökad effektivitet i livsmedelsproduktionen är ett sätt att spara på resurser, som till exempel mark, och samtidigt öka den mängd som produceras. Ökad avkastning i jordbruket har lyft miljontals människor ur fattigdom och hunger de senaste hundra åren. Men det räcker inte att bara öka mängden mat för att trygga hälsan – kvaliteten på maten är också viktig, både när det gäller smittorisker och näring. 

Globalt sett är människors tillgång till mat till stor del beroende av kvinnors arbete i odling, boskapsskötsel och fiske. Ofta saknar kvinnor livsmedelstrygghet för att de saknar grundläggande rättigheter som att äga mark, ha tillgång till drägliga arbetsförhållanden, utbildning och hälsovård. Att säkerställa kvinnors mänskliga rättigheter är därför en nyckelstrategi för att säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning.

Även i Sverige finns jämställdhetsaspekter att beakta. Män dominerar i de gröna näringarna och äger både mer mark, har högre livsinkomst än sina kvinnliga kolleger, medan det kan väga åt andra hållet när det gäller tid med barn och familj och skador och dödsfall i arbetet. Jämställdheten har betydelse för lönsamhet, attraktionskraft och innovationsförmåga – det är viktigt nu när Sverige har som mål att öka den inhemska matproduktionen.

Den största delen av klimatutsläppen, kemikalieutsläppen, markanvändningen och antibiotikaanvändningen från den svenska matkonsumtionens sker utomlands på grund av en hög import av mat som producerats utomlands. Genom importen har vi också en påverkan på ekonomi och sociala faktorer i andra länder. Här kan och måste vi ta ett större ansvar och kan uträtta mycket som är bra.

I Sverige är användningen av antibiotika i djurproduktionen låg men djurhälsan och avkastningen är ändå hög. Här kan Sverige fortsätta att visa vägen för andra länder.

Och så behöver vi komma till rätta med förluster och svinn av mat.

I transformationen behöver man ha en systemsyn och ta hänsyn till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet på ett integrerat sätt med ett ansvar för helheten – enskilda åtgärder räcker inte.

Behovet av åtgärder ser olika ut i olika delar av världen.  Och också beroende på om man tittar utifrån ett lokalt, nationellt eller globalt perspektiv. Transformationen måste genomföras i breda samarbeten där många olika kompetenser används, och på ett inkluderande och rättvist sätt. Som stöd behövs ny kunskap, innovationer, teknikutveckling, styrmedel och anpassade regelverk.

Relaterade sidor: