Friska växter krävs för klimat och mat

Senast ändrad: 07 januari 2021

"Friska växter krävs för att bekämpa klimatförändringarna och öka livsmedelstryggheten i världen", skrev SLU-forskare i en debattartikel som publicerades i UNT 21 dec 2019 i samband med uppstarten av det internationella växtskyddsåret (International Year of Plant Health) 2020.

God växthälsa är en absolut nödvändighet för mänskligheten, vilket speglas i FN:s hållbarhetsmål om avskaffad hunger och bevarad mångfald. En växande global befolkning behöver tillgång till mat, och många länder, inklusive Sverige, eftersträvar en ökad livsmedelsproduktion. Enligt FAO kommer vi globalt att behöva öka produktionen med 60% till år 2050. Stort – kanske alltför stort – hopp sätts också till skogen som kolsänka och som producent av växtmaterial som kan ersätta fossil energi. Idag minskar skadegörare (som svampar, insekter, ogräs och nematoder) skördarna globalt med 40%, motsvarande mer än 2000 miljarder kronor årligen, och hotar den biologiska mångfalden. För att öka den globala medvetenheten om betydelsen av friska växter har FN utsett år 2020 till det internationella året för växthälsa.

Det finns många akuta hot mot livsmedelsproduktionen. Världen över angrips veteodlingar av flera sjukdomar. Svartrost har tidigare ansetts lokalt utrotad eller ett problem som lösts med resistenta växter men har nu åter påträffats, även i Sverige. ”Wheat blast” är en sjukdom som 2016 angrep 70% av allt odlat vete i drabbade områden i Bangladesh, och i Indien bränns vetefält för att och hindra vidare spridning. Risken för denna typ av angrepp är störst när växter utsätts för nya, invasiva arter de inte utvecklat försvar mot. I princip alla stora sjukdomsutbrott de sista århundrandena har orsakats av att människan aningslöst har fört samman kulturväxter och deras fiender. Potatisbladmögel från Nordamerika orsakade en miljon irländares död i svält 1845-49, kastanjekräfta från Europa utrotade under i början av 1900-talet i princip kastanjeträdet i USA, och miljarder almar världen över har de sista hundra åren dukat under i almsjukan. Med ökad globalisering sker allt oftare nya oönskade möten.

Klimatförändringarna, som vi hoppas växterna ska hjälpa oss hantera, ökar också risken för angrepp. I Sverige har vi varit förskonade från många globalt viktiga angripare tack vare våra kalla vintrar. När dessa blir mildare kan fler skadliga arter överleva från år till år. Granbarkborren, som sedan länge angriper våra skogar, har gynnats av klimatförändringar och har de senaste åren haft fler generationer per år än tidigare. Det har lett till att den i Sverige i år orsakat virkesförluster motsvarande 8% av hela årsavverkningen till ett värde av tre miljarder kronor. I Centraleuropa är angreppen än värre och har orsakat nästan sju gånger större virkesförluster än i Sverige. I Tjeckien anses 80% av granbestånden vara hotade.

Vi har olika strategier för att motverka dessa härjningar. Vi har infört regler för handel med känsliga varor från angripna platser, vi utbildar jord- och skogsbrukare om nya rön och vi ger stöd till forskning om hållbara bekämpningsmetoder som kombinerar biologisk och kemisk bekämpning för att minimera kemikalieanvändningen.

Men strategierna ger inte ett fullständigt skydd och nya introduktioner sker ständigt. Det borde vara lika självklart att kontrollera ursprungsmärkningen när man köper en planta som när vi handlar vår mat. Vi efter lyser en politisk tydlighet i hur vi ska hantera dessa hot.

En invasion är lätt att slå tillbaka i sitt allra tidigaste skede om den bara upptäcks. Ju längre tid som går innan upptäckt, desto dyrare och svårare blir motåtgärderna. Om tillräckliga resurser läggs på tidig upptäckt av skadegöraren, genom övervakning, rapporteringskanaler för markägare, arbete i fält, ersättning för saneringsåtgärder, insatser i tullen etc, ökar möjligheterna att göra verkningsfulla insatser.

Ett exempel på detta är kampen mot almsjuka på Gotland. Genom att identifiera och ta bort angripna träd på ett mycket tidigt stadium har öns övriga almar bevarats, tillsammans med alla kulturella och biologiska värden som finns kopplade till dessa miljöer. Samma strategi skulle kunna användas för att hindra en förväntad invasion av malörtsambrosia, ett konkurrenskraftigt ogräs med kraftigt allergiframkallande pollen. Men för detta krävs en politisk vilja att kontinuerligt och långsiktigt möjliggöra tidig upptäckt och sanering.

Sådana åtgärder kan rädda mycket stora belopp för lantbruks- och skogsproduktionen. Idag måste dock skogsägaren i de flesta fall själv stå för den ansenliga ekonomiska förlusten det innebär att ta ner en angripen skog, trots att insatsen är det övriga samhället till stor nytta. Ett försäkringssystem skulle öka enskilda markägares vilja att ta bort angripna växter innan sjukdomen sprider sig.

Modern teknik ger oss enorma möjligheter att agera för friska växter inom produktion och naturliga ekosystem. Spor- och insektsfällor kan användas för att läsa av vilka organismer som är aktiva, och nya DNA-metoder kan ge svaret nästan i realtid. Satellitbilder och sofistikerad bildigenkänning kan identifiera potentiellt angripna platser. Innovationsstöd skulle kunna påskynda utvecklingen av fungerande system för upptäckt och identifiering av skadegörare.

För att ha en chans att uppnå FNs hållbarhetsmål om avskaffad hunger och bevarad biologisk mångfald behöver vi:

- förhindra att skadegörare introduceras till nya platser, genom ett medvetet ansvarstagande och fördjupade kunskaper om skadegörares spridningsvägar och ekologi

- tidigt identifiera de som ändå introduceras, med hjälp av integrerade prognosverktyg och övervakningsmetoder

- minska de skador de orsakar genom att utveckla nya ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara odlingssystem med miljövänliga bekämpningsmetoder och sjukdomsresistenta grödor.

 

Det är vår förhoppning att forskare, politiker, näringsidkare och myndigheter under växtskyddsåret 2020 tillsammans sätter fokus på det livsavgörande behovet av friska växter.

 

Jan Stenlid, Professor i skogspatologi, SLU

Mårten Lind, Forskare, SLU

 

Debattartikeln publicerades i UNT den 21 dec 2019.

Fakta:

Enligt FAO kommer vi globalt att behöva öka livsmedelsproduktionen med 60 % till år 2050 för att trygga livsmedelsförsörjningen. Samtidigt minskar idag skadegörare (som svampar, insekter, ogräs och nematoder) skördarna med 40%, samtidigt som klimatförändringarna innebär ökade påfrestningar och risker. För att öka den globala medvetenheten om betydelsen av friska växter har FN utsett år 2020 till det internationella året för växthälsa.

Mer om Internationella året för växthälsa (IYPH 2020) vid SLU


Kontaktinformation

Sidansvarig: anna-maria.wremp@slu.se