Växtskyddsforskning i media

Poddar

Ett gyllene tillfälle att ställa om

Vem funderar inte över framtiden och framtidens mat idag? Nu stiger bränslepriserna, matpriserna och inflationen till följd av global pandemi och krig i Ukraina. Är alla kriser nu något som snabbar på eller bromsar den så nödvändiga omställningen mot hållbara livsmedelssystem? Hör SLU-forskarna Helena Hansson, Riccardo Bommarco och Pernilla Tidåker om hur nuets momentum förvaltas. Lyssna på "Ett gyllene tillfälle att ställa om" i podden Feeding your mind.

Kampen mot algsvampen

På ett fält i Skåne växer potatisplantor som står emot angrepp av bladmögel och brunröta. I vanliga fall besprutar lantbrukare sina potatisodlingar uppåt tio gånger per år för att skydda dem mot angrepp, men forskaren Erik Andreassons plantor på fältet i Borgeby är försedda med ett arvsanlag som ger motståndskraft mot algsvampen Phytophthora infestans – oomyceten som orsakar de här angreppen. Eriks forskning handlar om att göra så att potatissorter, som är goda och har bra odlingsegenskaper, också blir motståndskraftiga mot sjukdomar.  Lyssna på "Kampen mot algsvampen" i podden Shaping our food.

Kan agroekologi mätta världen?

Som vetenskap är agroekologi ”studien av hela livsmedelssystemets ekologi”. Som social rörelse är det en motrörelse mot det storskaliga konventionella lantbruket som kräver konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Agroekologi beskrivs som ett lokalt förankrat, ofta småskaligt sätt att bedriva lantbruk, i samklang och i samarbete med själva naturen, med kretsloppstänkande, biologisk mångfald och hållbarhet som ledstjärnor. Men kan vi mätta världens alla munnar med ett sådant lantbruk? Hör SLU-forskarna Georg Carlsson och Christina Lunner Kolstrup, SLU-studenten Joar Löfberg och Robin Meijer, doktorand på Chalmers. Lyssna på "Kan agroekologi mätta världen?" i podden Feeding your mind.

Det internationella växtskyddsåret - utan växter, ingen mat...

I skuggan av coronapandemin är 2020 också International Year of Plant Health – det internationella växtskyddsåret. Uppskattningsvis 40% av planetens skördar går årligen till spillo. Hoten är många och skiftande; växtsjukdomar, skadedjursangrepp, monokulturer som driver resistens, klimatförändringarna och global handel med trä- och växtprodukter. Vad gör vi för att få och behålla växthälsa? Hör Jan Stenlid, professor i skogspatologi, Johanna Boberg, analytiker växtskadegörare, Katja Fedrowitz, koordinator SLU:s Plattform Växtskydd och Göran Bergkvist, lektor i växtodlingslära. Lyssna på programmet "Det internationella växtskyddsåret - utan växter, ingen mat..." i podden Feeding your Mind

För mycket eller för lite vatten - hur klarar lantbruket det?

Vi strävar efter ett hållbart svensk lantbruk med högre självförsörjningsgrad än idag. Samtidigt står jordbruket inför stora klimatutmaningar som kräver mycket stora ekonomiska investeringar för dränering och vattenmagasinering. Vem betalar det? Finns framtidstron att storsatsa på ett klimatanpassat jordbruk? Hör Harald Svensson, tidigare chefsekonom på Jordbruksverket, Kristina Yngwe, (c), ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott och Abraham Joel, forskare på SLU, i en livepoddinspelning från Almedalen den 1 juli 2019. Lyssna på programmet "För mycket eller för lite vatten - hur klarar lantbruket det?" i podden Feeding your Mind

Kunskapspodden

Kunskapspodden handlar om innovationer och entreprenörskap inom de gröna näringarna. Och är en gemensam satsning från RådNu/SLU och Hushållningssällskapet. Möt bland annat SLU-forskare som presenterar aktuell forskning. Lyssna på Kunskapspodden här.

Kampen mot algsvampen

På ett fält i Skåne växer potatisplantor som står emot angrepp av bladmögel och brunröta. I vanliga fall besprutar lantbrukare sina potatisodlingar uppåt tio gånger per år för att skydda dem mot angrepp, men forskaren Erik Andreassons plantor på fältet i Borgeby är försedda med ett arvsanlag som ger motståndskraft mot algsvampen Phytophthora infestans – oomyceten som orsakar de här angreppen. Eriks forskning handlar om att göra så att potatissorter, som är goda och har bra odlingsegenskaper, också blir motståndskraftiga mot sjukdomar. Häng med till Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och till Eriks fältförsök. Lyssna på avsnittet i podden Shaping our Food.

Tidningsartiklar

Nog nu, politiker – ta klimatkrisen på allvar

1 944 svenska forskare och anställda i forskarvärlden debatterar om varför klimatkrisen måste tas på allvar och vilka förödande effekter den har för matproduktion, handel och energiproduktion. Läs debattartikeln i Aftonbladet.

Blomflugor som multiverktyg för växtskydd

Naturens egna små drönare kan användas för pollinering och tillförande av nyttiga mikroorganismer. Det menar vinnarna av SLU Alnarp och Sparbankens Skånes innovationspris 2020. Läs artikeln i Jordbruksaktuellt.

Friska växter krävs för att bekämpa klimatförändringarna och öka livsmedelstryggheten i världen

"Friska växter krävs för att bekämpa klimatförändringarna och öka livsmedelstryggheten i världen", skrev SLU-forskare i en debattartikel som publicerades i UNT 21 dec 2019 i samband med starten av det internationella växtskyddsåret (International Year of Plant Health) 2020. Läs mer här.

Gamla regelverk bromsar utveckling av nya växtskydd

SLU -forskare argumenterar för att vi behöver enklare regelverk för att utveckla nya växtskyddsmetoder inom biologisk bekämpning i DN debatt. Läs artikeln här.