SLU-nyhet

GMO eller inte GMO? Här är frågorna vi borde prata om istället

Publicerad: 04 november 2019
SO_Hansson_2016_V_Wrange_300.jpg

I dagens debatter om bioteknik i jordbruket förekommer ofta argument som grundar sig på föråldrade antaganden om vilken grad av osäkerhet som råder kring teknikerna, exempelvis genetisk modifiering. Filosofiprofessor Sven Ove Hansson reder ut vad vi vet och inte vet, tillämpningen av försiktighetsprincipen, och vilka etiska frågeställningar kring växtförädling som vi borde diskutera.

Vad har odling av genmodifierade (GM) växter gemensamt med HIV och blodgivning? En hel del menar Sven Ove Hansson, professor i filosofi vid KTH och SLU och programchef i Mistra Biotech. I en nyligen publicerad artikel visar han på likheterna i hur riskerna har hanterats när det gäller möjligheten att odla GM-grödor respektive homosexuella mäns möjlighet att lämna blod. Han pekar på den första reaktionen med säkerhetsåtgärder och regelverk för att förhindra negativa konsekvenser, följt av forskning och kunskapsbyggande, och låsningen vid den initiala riskvärderingen.

– I båda fallen, med GM-grödor och blodgivning, har osäkerheter som tidigare lyftes fram av experterna nu ersatts av vetenskapligt grundad kunskap. Vad som tidigare var välgrundad försiktighet är nu inte relevant, men det är politiskt svårt att återkalla beslut som en gång tagits för att skydda befolkningen, säger Sven Ove Hansson.

Just riskerna och försiktighetsprincipen tolkas fel i fallet med bioteknik inom jordbruket menar Sven Ove Hansson. Det många verkar tro är att försiktighetsprincipen är en allmän instruktion om att vara försiktig, medan den egentligen handlar om att utvärdera osäkra eller ofullständiga vetenskapliga bevis. Sven Ove påpekar att ingen växtförädling är riskfri men att diskussionen om hur växterna fått sina egenskaper är vetenskapligt daterad.

– Vi bör prata om förädlingsmålen, oberoende av teknik. Fokus har länge varit ökad avkastning, vilket i sig inte behöver stå i konflikt med exempelvis miljömässig hållbarhet eller näringsinnehåll. Men vi behöver fundera på hur samhällsnyttiga förädlingsmål ska kunna förverkligas i ett system för växtförädling som idag domineras av stora internationella företag med egna prioriteringar som inte nödvändigtvis går hand i hand med vad som kan anses hållbart och vad lantbrukare och konsumenter tycker är viktigt. Vi behöver fråga oss om immaterialrätten kan reformeras eller tillämpas på ett bättre sätt, för att stärka de lantbrukarnas roll och släppa fram innovationer som är viktiga för hållbarhet och livsmedelssäkerhet, säger Sven Ove Hansson.   

Gällande lagstiftning så reflekterar Sven Ove Hansson över avsaknaden av nyttan i EUs riskvärdering av GM-grödor och hur det, från båda sidorna i debatten, talas om ”GMO eller inte GMO” som om det handlade om ett val mellan inga GMO alls eller att tillåta alla GMO. Motiveringen för det ena eller det andra handlar ofta om vad som kan komma i ett senare skede, snarare än vad beslutet avser här och nu.

Istället för att fokusera på GMO eller inte GMO finns det flera etiska aspekter att reflektera över som rör växtförädling och bioteknik inom jordbruket:

  • Valet av förädlingsmål, ett val som bör styras av samhällets bästa på lång sikt och av småföretagens och konsumenternas intressen,
  • Implementeringen av dessa förädlingsmål i ett system för växtodling som för närvarande domineras av stora internationella företag med andra prioriteringar,
  • Åtgärder som växtförädlare måste vidta för att förhindra oavsiktlig utsättning av växtsorter med oönskade egenskaper, såsom toxicitet eller invasiva egenskaper,
  • Hur den (vetenskapsbaserade) försiktighetsprincipen bör tillämpas på grödor,
  • Hur ett livsmedelsmärkningssystem kan säkerställa adekvat information till konsumenter som vill undvika livsmedel som tagits fram med bioteknik, utan att bidra till ogrundad oro för dessa produkter, och
  • Hur immaterialrätten kan reformeras och/eller tillämpas bättre för att stärka jordbrukares ställning och bättre stödja innovationer som är viktiga för hållbarhet och livsmedelssäkerhet.

Mer information

Sven Ove Hansson, Institutionen för växtproduktionsekologisoh@kth.se, telefon: 070 6229339.

Vetenskaplig artikel
Hansson, SO. 2019. A science-informed ethics for agricultural biotechnologyCrop Breeding, Genetics and Genomics DOI:10.20900/cbgg20190006

Sidansvarig: anna.lehrman@slu.se