Här är vattnet alltid mellan några och upp till 10 grader varmare än i det omgivande havet, vilket skapar en unik möjlighet att studera hur Östersjöns kustekosystem påverkas av höjda vattentemperaturer.
– I recipientområdena vid till exempel Oskarshamn och Forsmark ser vi en stor dominans av sötvattenarter som abborre, mört och andra karpfiskar. Antalet fiskar är också fler och de växer snabbare än i jämförelseområdena, säger Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser och koordinator för SLU Vattenforum.
I kylvattenrecipienternas ljummare vatten kan också främmande, opportuna arter etablera sig. Arter för vilka Östersjön egentligen är för kall och för salt, men som kan överleva och sprida sig när klimatet förändrar havsmiljön.
De varma kylvattenplymerna från kärnkraftverken blir alltså ett slags tidsmaskiner. De ger oss ledtrådar till hur kustfisksamhällena i Östersjön kan se ut om ett par hundra år, när vattentemperaturen höjts på grund av klimatförändringen.
Klimateffekter syns redan nu
Men klimatförändringarna är inte bara ett framtidsscenario. De pågår här och nu. Detta avslöjar Sveriges långa tidsserier från mätningar och provfisken som görs inom den nationella och regionala miljöövervakningen.
– Kustfisksamhällena påverkas av flera faktorer som bland annat fiske, övergödning och tillgång på lämpliga livsmiljöer, men det är ingen tvekan om att vi ser tydliga klimateffekter. Förändringen sker inte lika snabbt som i kylvattenplymerna, men tendensen är densamma. Sötvattensarter som föredrar varmare vatten, exempelvis abborre, karpfiskar och gös, har ökat i förekomst. Samtidigt har marina arter och arter som föredrar kallare vatten, till exempel torsk och strömming, minskat. Resultaten antyder att Östersjön blir alltmer lik en insjö, säger Jens Olsson.
Hur ser fisksamhällena i Östersjön ut om ett par hundra år, när vattnet sannolikt är 3-5 grader varmare än idag? Troligen blir Östersjön allt mer lik en insjö, där sötvattenarter som abborre, mört och andra karpfiskar dominerar. Foto: SLU.
En sötare och brunare Östersjö
Förändringarna i fiskbestånden sker inte bara vid kusten utan också längre ut till havs.
– Det händer mycket i utsjön vilket gör det svårt att särskilja klimateffekter från andra faktorer som påverkar fiskbestånden, som överfiske och övergödning, och arterna påverkar också varandra. Men vi har redan sett en del långtidseffekter av lägre salthalt, som tillsammans med allt större ytor med syrefria bottnar, kraftigt minskat förutsättningarna för torskens fortplantning. Andra arter, som skarpsill, tål däremot lägre salthalter och kan gynnas av till exempel varmare sommartemperaturer, säger Anna Gårdmark, professor vid institutionen för akvatiska resurser.
Förändringar i havsmiljön påverkar hela födoväven. Klimatet har till exempel stor inverkan på olika djurplanktonarter, vilket i sin tur har en stor betydelse för tillväxten hos strömming och skarpsill och andra fiskar som livnär sig på dessa.
Vid institutionen för akvatiska resurser bedrivs därför forskning kring hur uppvärmning och andra klimateffekter påverkar fisksamhällen och deras bytesdjur. Nyligen kunde SLU-forskaren Magnus Huss med kollegor t. ex. visa att liten fisk växer snabbare i varmare vatten. Dessutom används modeller av hur arterna påverkar varandra och påverkas av klimatet.
– Vi har redan en hel del kunskap att agera utifrån. Modellsimuleringar av torsken i framtida klimat visar att enda sättet för beståndet att återhämta sig i ett varmare klimat med mindre salt och syrerikt vatten är att minska både fisketrycket och övergödningen. Både fiskeriförvaltning och övergödningsåtgärder behöver anpassas till de pågående klimatförändringarna, säger Anna Gårdmark.
Vi ser redan nu effekter av klimatförändringen i Östersjöns fiskbestånd. Behöver vår miljöövervakning i havet förändras för att bättre fånga förändringarna?
– Miljöövervakningen är designad för att fånga upp långsiktiga miljöförändringar, och att vi redan nu fångat upp klimatavtrycken visar att den fungerar bra. Det som kan behövas framöver är till exempel en utökad övervakning av flera och främmande arter som kan komma in i Östersjön, säger Jens Olsson.
– För att vi även framöver ska kunna förstå hur Östersjön fortsätter att påverkas av klimatförändringarna krävs det att miljöanalysen är fortsatt samordnad, kanske ännu mer än den är idag. Långsiktiga förändringar i miljövariabler, fisk och andra arter måste samlas in på ett sätt så att de kan jämföras, säger Anna Gårdmark.
Text: Sofia Bureborn m.fl.
