SLU-nyhet

Benchmark ger effekt i Kanada

Publicerad: 11 december 2019
LarryM300.jpg

Med uppgifter från 4000 lantbruksföretag i ryggen hittar Larry Martin, specialist på företagsledning, snabbt den svaga länken i företagen. Benchmark mellan liknande verksamheter leder till att de kanadensiska företagarna kan ta nya och bättre beslut.

Larry Martin är doktor i ekonomi och arbetar som konsult i kanadensiska företaget AME Agri-food Management Excellence. Han har många års erfarenhet av lantbruk och livsmedelsproduktion och blev nyligen invald i ”Agricultural Hall of Fame” i Kanada, för sitt arbete med att lyfta företagsledningen i de kanadensiska lantbruksföretagen. En insats som varit mycket betydelsefull för näringen.
AME utbildar lantbrukare i strategisk företagsledning och kursen C-Team har stått modell för den kurs i strategisk företagsledning som pågår på SLU, i regi av SLU Kompetenscentrum företagsledning.

Bilden klarnar

Under några intensiva dagar delgav Larry Martin nyligen sin kunskap till både kursdeltagare och studenter från SLU. Han tog många exempel från kursen i Kanada.
- När jag först träffar deltagarna i C-Team så säger dom ” Jag vet inte hur det går för mig”. Dom har fått mer skatterådgivning än rådgivning om management, konstaterar Larry Martin krasst.
Under kursen brukar dock bilden klarna och deltagarna kan bättre analysera sin verksamhet och fatta strategiskt viktiga beslut som påverkar resultatet.

Stora datamängder

Efter att under tre år ha samlat in ekonomiska data från 4000 kanadensiska lantbrukare har Larry Martin och hans kollegor skapat en översyn över tillståndet i det kanadensiska lantbruket. Materialet har brutits ner och delats upp för växtodlingsföretag i Manitoba och Ontario samt för mjölkproduktion, nötköttsproduktion och broileruppfödning i Ontario. Resultatet väcker frågor men ger också svar.
- Hur kan tre liknande företag, med samma produktion och försäljning uppvisa så olika lönsamhet? Och vad kan man göra för att förbättra sitt resultat?

Det som imponerar i de kanadensiska företagen är att de i snitt har en vinstmarginal på sista raden, efter ägarlön, på sju procent. Snittföretagaren i Sverige går med förlust. Ännu mer imponerande är att de 25 procent bästa företagen har en vinstmarginal på 30 procent. (KCF ska ta reda på mer om hur de gör för att komma dit!)

Jämförelse ger resultat

En del av svaret på frågorna är förstås benchmark. Larry Martin ger som exempel en företagare som med hjälp av benchmark kunde se att kostnaderna i växtodlingen låg högt jämfört med liknande företags kostnader. Med hjälp av en rådgivare anpassades gödselgivorna till markens skördepotential och som ett resultat blev nästa skörd högre än någonsin. En annan företagare upptäckte att kostnaderna för arbetskraft låg högre än vad som var försvarbart.
- Benchmark går att använda i alla företag. Genom att förstå vad man ska mäta kan man förstå utfallet, identifiera problemen och förstå hur de kan åtgärdas, säger Larry Martin.

Kärnfullt budskap

Han har för egen del använt benchmark i så olika företag som familjens mikrobryggeri, i kycklingindustrin och i ett företag som producerar getmjölk.
Benchmark leder ofta vidare till en förändring i företagets strategi. Kanske ökad specialisering i produktion och försäljning, omläggning till ekologisk drift, gårdsbutik, CSA eller verksamheter typ Bondens marknad. 
Oavsett så har Larry Martin ett kärnfullt budskap som enkelt sammanfattar föreläsningen:
- Cash is king! Kan du inte genera pengar kan du inte betala och investera. Och kapitalet måste arbeta lika hårt som lantbrukaren.

Sidansvarig: marianne.persson@slu.se