På Världsmatdagen vill vi uppmärksamma dricksvatten och sjömat. För att möta efterfrågan på hälsosam mat finns det forskning på SLU som ökar kunskapen om hållbara sätt att ta fram dessa livsmedel från vattnet. Den här forskningen är viktig både för oss konsumenter och för miljön.
Världsmatdagen uppmärksammas den 16 oktober varje år världen över. Årets tema är vatten. Vatten är livsviktigt på många olika sätt, men i samband med Världsmatdagen vill vi särskilt uppmärksamma dricksvatten och sjömat.
Det vatten vi använder för att få ett rent dricksvatten kommer från olika vattensystem, bland annat sjöar. Det här är en miljö som får ta emot kemikalier som vi använder i det moderna samhället. Mängden kemikalier har fortsatt att öka under de senaste decennierna och därför är det viktigt att vi vet vilka som finns i vattnet, hur dom påverkar och hur vi ska kunna ta bort eventuella skadliga ämnen.
På SLU finns mycket spännande forskning inom området. Forskare har till exempel gjort en grundlig genomlysning av samtliga antibakteriella nedbrytningsprodukter som rapporterats förekomma i ytvatten världen, vilket vi berättar om i nyhetsartikeln: Ny översikt av antibiotikaresistenta ämnen i vatten. Tack vara den här forskningen finns en bättre förståelse fär riskerna med dessa ämnen och ger ytterligare möjlighet att minska utvecklingen av antibiotikaresistens.
PFAS är ett annat exempel på viktig forskning kopplat till dricksvatten. Att forskningen är så viktig beror bland annat på att PFAS bryts ner väldigt långsamt i miljön, om alls. Det innebär att när djur och människor får det i sig stannar det i kroppen. För det andra vet vi att det finns starka skäl till att betrakta några PFAS som hälsoskadliga. Kunskapsläget på forskningen om PFAS i vatten presenteras i den populärvetenskapliga kunskapsbanksartikeln: Stoppar mängden PFAS i omlopp.
Det globala behovet av näringsrik mat ökar och akvatiska livsmedel/sjömat har nyligen identifierats som avgörande för att hantera många av världens akuta utmaningar, såsom hunger och undernäring. Fiske och akvakultur tillhandahåller mat rik på mikronäringsämnen till 3,3 miljarder människor och ger försörjning för mer än 800 miljoner människor. Men fångsten av vild fisk och produktionen inom akvakulturen är inte alltid hållbar, och tillgången till dessa livsmedel kan vara ojämlik.
För att sätta fokus på akvatiska livsmedelssystem i ett globalt perspektiv och de miljontals småskaliga aktörer som är involverade i dessa system har forskare vid SLU och WorldFish tagit fram en sammanfattande rapport: Securing sustainable access to aquatic foods. I rapporten betonas vikten av alternativa fiskfoder, samt att mer fokus borde läggas på att odla fiskar längre ner i näringsväven för att förhindra att dessa arter fiskas som foder till andra arter högre upp i näringsväven. Dessutom lyfts partnerskap och intressentsamarbete som nyckeln till framgång där involvering av småskaliga och lokala aktörer leder till mer konsensus och att man rustar samhällen att själva äga åtgärderna för att skydda, återställa och bättre förvalta fiske- och akvakulturresurser för att säkra en långsiktig framtida tillgång av mat från sjöar och hav.
I Sverige sker majoriteten av fiskodling i system med öppna kassar i lågtempererade, näringsfattiga sötvatten. Kunskapen om fiskodlingens miljöpåverkan är bristfällig för dessa typer av vatten, särskilt har det saknats kunskap om hur fiskodlingar påverkar vattenmiljön och hur återhämtningen efter avslutad fiskodling ser ut. Vid SLU ägnar sig forskare åt att öka kunskapen inom området för att stödja en hållbar fiskodling.
Några huvudsakliga slutsatser från rapporten Kassodlingens miljöeffekter – en populärvetenskaplig sammanfattning är; att miljöeffekterna från en fiskodlings avfall påverkar miljön i odlingens närhet; att avfall från fiskodlingar kan ha både positiva och negativa effekter samt; att olika delar av näringskedjan kan påverkas av fiskodlingen på olika sätt.
Ett annat spännande exempel på pågående initiativ och forskning inom området är potentialen i att odla fisk i norrländska kraftverksdammar. Forskare från SLU och Umeå universitet, som ämnesmässigt spänner från ekonomi/samhällsvetenskap till ekologi och vattenmiljö, med stor erfarenhet av det norrländska landskapet och dess socioekonomiska förutsättningar, har samlats med ett gemensamt mål; att förstå hur den kraftigt förändrade miljön som skapats genom regleringen av älvarna i framtiden kan utgöra basen för ett växande och klimatsmart entreprenörskap. Mer information om kunskapsläget kring fiskodling i norr hittar du i rapporten: Fiskodling i norr, en livsmedelsproduktion med miljöpotential.
Initiativet har lett fram till ett forskningsprogram som sträcker sig över fem år och är ett samarbete mellan SLU och producentorganisationen Matfiskodlarna. I programmet ska man undersöka hur röding och öring kan odlas på ett uthålligt vis i kraftverksdammar, utifrån biologiska, ekologiska och ekonomiska perspektiv. Läs mer om programmet i nyheten: SLU satsar på miljösmart odling av matfisk med stöd av Familjen Kamprads stiftelse.
Vatten är livsviktigt. På SLU arbetar över 400 forskare och experter med vattenfrågor, från källa till hav. Vi bidrar med kunskap för att nå de globala hållbarhetsmålen i frågor som rör vattenkvalitet, livet i vatten och människans användning av vattenresurser. Läs mer på www.slu.se/vattenforum.
jens.olsson@slu.se, 010-478 41 44
Botanisera bland våra exempel på aktuell kunskap om vatten i SLU Vattenforums nyhetsflöde där vi lyfter fram ny kunskap. Du kan också följa SLU Vattenforums Twitterflöde (@SLUwater) där vi lyfter aktuella nyheter om vatten på SLU och SLU:s Facebooksida.
Nyfiken på mer kunskap?
Världsmatdagen – ta del av FAO:s event med mera under denna dag