Avslutade projekt

Projektledare: Anders Hildingsson, Länstyrelsen Jönköping
Finansiär: Länstyrelsen Jönköping
Löptid: 2020

Projektledare: Tord Snäll, SLU Artdatabanken

För mer information, kontakta Jeannette Eggers

Projektledare: Simon Jonegård
Löptid: 2019-2020
Finansiär: LRF, Södra, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Jönköping
SHa kontakt: Hampus Holmström

Mer information på LRF

Projektledare: Tord Snäll, SLU Artdatabanken
Löptid: 2017-2020
Finansiär: SumForest

Mer information om FutureBioEconom på engelska.

För mer information, kontakta Johanna Lundström.

Anslag: 25 miljoner kronor
Löptid: 2012-01-01 till 2016-12-31
Projektledare: Carina Keskitalo, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU Umeå och institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
Finansiär: Formas, Starka forskningsmiljöer
Projekthemsida: www.slu.se/plural

Planering för en dynamisk stads-landsbygdsrelation: att leva och verka på flera platser

Projektet utgår ifrån att det är mer och mer vanligt att leva och verka på fler platser och bland annat studeras utbors relation till hur skogen används. Genom att bättre förstå hur utbors, närbors och åbors användande av skogen ser ut hoppas projektet kunna stödja en bättre integration av skogsfrågor i kommunal planering. Resultat från projektet kan också stödja landsbygdsutveckling och en bättre integration och förståelse av motivationerna hos fysiskt och mentalt "frånvarande ägare". Projektet har två fallstudieområden, dels Vilhelmina i norra Sverige (se också Vilhelmina Mode Forest, www.vilhelminamodelforest.se) och ett område kring Helge å i södra Sverige

I delstudie fyra kopplas två system samman: ett som beskriver befolkningsutveckling och ett skogligt system (Heureka). I det sammanlänkade systemet påverkar skogsägare på landsbygd samt i städer utifrån sina målsättningar och värderingar skogslandskapets utveckling och dess produktion av varor och tjänster. Produktionen i sin tur påverkar såväl skogsägare som icke skogsägare och därmed individers välbefinnande och agerande som t.ex. kan medföra ägarförändringar och förflyttningar mellan stad och landsbygd. För mer information, kontakta Tomas Lämås.

Anslag: 25 miljoner kronor
Löptid: 2011-11-01 till 2020-12-12
Koordinator: Ljusk Ola Eriksson, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU Umeå
Finansiär: EU, 7:e ramprogrammet

Future-oriented integrated management of European forest landscape

De europeiska skogarnas stora miljömässiga och socioekonomiska betydelse är väl dokumenterad och påtalas i flera policydokument från EU och medlemsstaterna. Men det finns en brist på samstämmighet inom och mellan övernationella, nationella och lokala skogsrelaterade bestämmelser kring markanvändning. Politiska beslut anpassas inte alltid efter det som är mest lämpligt på landskapsnivå. Därför finns det ett stort behov av att ta fram ny metodik för hur policy- och planeringsprocesser ska ske. På så sätt kan vi ta fram en skötsel av skogen som bättre möter krav från olika intressenter på vilka skogliga varor och tjänster skogen skall tillhandahålla.

21 partners från 14 olika länder samarbetar om att ta fram en policy för integrerad planering av europeiska skogslandskap. ”Detta forskningsprojekt, som omfattar de viktigaste skogsmiljöerna i Europa, ska tillämpas på 20 olika landskapsmiljöer i tio länder, där exempelvis ägandeformer, skogsnäringens betydelse och naturförhållanden skiljer sig åt. Vi ska ge möjlighet för både lokala och nationella intressenter att ta del av utformningen och resultaten av forskningen” säger professor Ola Eriksson, koordinator för projektet. För mer information, kontakta Tomas Lämås.

Projektägare: Tomas Lämås
Projektledare: Lars Sängstuvall
Finansiär: Brattåsstiftelsen

Anslag: 370 000 nok
Löptid: 2013-2016
Projektägare: Norsk insitutt for skog o landskap
Projektmedarbetare: Tomas Lämås
Finansiär: Norges forskningsråd
Om: Anpassa Heureka

Löptid: 2016-2018
Projektägare: Tomas Lämås
Finansiär: Naturvårdsverket

Löptid: 2014/11-2016/08
Projektägare: Tomas Lämås
Finansiär: Skogssällskapet

Anslag: 651 000
Löptid: 2013-01-01 till 2014-12-30
Projektägare och projektledare: Karin Öhman
Finansiär: Stiftelsen Skogssällskapet

Vilket skogligt planalternativ som är bäst beror på hur olika intressenter värderar olika mål kopplade till ekonomiska, ekologiska och sociala värden. Syftet med detta projekt är att ta fram verktyg för att inkludera och aggregera olika intressenters värderingar i den skogliga planeringsprocessen. Projektet är dels inriktat på att utveckla metoder som behövs för att kunna utvärdera lika skogliga scenarier i en gruppsituation och dels på att inkludera dessa metoder i Heureka-systemet. Projektet bygger på teorier och metoder för beslutsteori kring grupprocesser, scenarioanalys och flermålsanalys.

Anslag: 900 000 sek
Löptid: 2014-2015
Projektägare: Johan Sonesson, skogforsk
Projektmedarbetare: Tomas Lämås, Hampus Holmström, Eva Ring, Lars Högbom
Finansiär: Skogssällskapet
Om: Hur skogsbruket hanterar kantzoner mot vattendrag har stor betydelse för den akvatiska miljön. De strandnära träden tillför föda, skugga och död ved till vattendrag och rötterna stabiliserar strandkanten. Avverkning i kantzonen kan påverka flera markkemiska och ekologiska processer och därmed förändra vattenkvaliteten. I skogsbruket lämnar man ofta orörda kantzoner med varierande bredd men skötsel med selektiva virkesuttag kan vara ett alternativ. Vi inventerar trädskikt och ståndort längs vattendragen i tre områden i Sverige fördelade från norr till söder. Baserat på inventeringarna görs målbilder för kantzonerna och till dessa kopplas flera alternativa skötselprogram. Vi analyserar effekterna på ekonomi, virkesproduktion samt beståndsstruktur i kantzonen med hjälp av analysverktyget Heureka.

Våra syften är 1) att öka kunskapen om trädskiktets sammansättning och ståndortsförhållanden i zonen närmast små vattendrag, 2) att utvärdera effekten på virkesproduktion och ekonomi på fastighetsnivå av olika skötselmodeller för kantzoner, 3) att utvärdera effekter på beståndsstruktur i kantzonen (död ved, grova lövträd, skiktning etc.) av olika skötselmodeller för denna.

Anslag: 3,8 milj. euro
Löptid: 1 feb 2012 – 31 januari 2014
Projektledare: Manfred J Lexer, Institute of Silviculture, University of Natural Resources and Life Sciences, Vienna (BOKU).
Konsortium: 15 partners, se nedan
Finansiär: EU, 7:e ramprogrammet
Projekthemsida: http://www.arange-project.eu/

ARANGE (Advanced multifunctional management of European mountain forests) behandlar aspekter på skog och skogsbruk i bergstrakter.

29 procent av EU:s (27 länder) landyta är täckt av berg (EEA 2010) och skog täcker 41 procent av det europeiska bergslandskapet. Det finns många krav och önskemål på vilka ekosystemstjänster som ska svara för, som att skydda bebyggelse och infrastruktur från stenras och laviner, timmerproduktion och rekreationsmöjligheter för att inte nämna naturvård och biodiversitet.

För att även fortsättningsvis kunna erbjuda alla dessa olika ekosystemtjänster behöver de ingå i den skogliga planeringen på lokal, landskaps och regional nivå. Det är här ARANGE vill bidra med kunskap och metoder.

I Sverige utgör rennäring en länk mellan bergstrakter och skogsbruk, varför interaktionen rennäring - skogsbruk kommer att ligga i fokus. För mer information, kontakta Tomas Lämås.

Partners: Universitaet fuer Bodenkultur Wien (BOKU), Swiss Federal Institute of Technology Zürich (ETHZ), Centre National du Machinisme Agricole, du Génie Rural, des Eaux et des Forêts (Cemagref), Technische Universität München (TUM), Sveriges lantbruksuniversitet (Swedish University of Agricultural Sciences, SLU), University of Ljubljana, Biotechnical Faculty (UL), Národné lesnícke centrum (National Forest Centre – NFC), Forest Research Institute – Sofia (FRI), National Institute for Agricultural and Food Research and Technology (INIA), European Forest Institute (EFI), Universitaet Graz, Wegener Zentrum für Klima und Globalen Wandel (UNIGRAZ), The Institute of Forest Ecosystem Research (IFER), Geoexpert Research and Planning GmbH (GEO), Stichting BirdLife Europe (BLE), Aranzada Gestión Forestal, S.L.P. (AGF), RTD Services – Dr Stephen Matthew Webb (RTDS)

Anslag: 2.9 Mkr
Löptid: 2010-10-01-2013-09-30
Projektledare: Hampus Holmström
Projektägare: Ljusk Ola Eriksson
Projektmedarbetare: Peder Wikström. I projektets styrgrupp ingår även Ingemar Eriksson, Staffan Mattsson och Mattias Berglund (samtliga Skogssällskapet)
Finansiär: Stiftelsen Skogssällskapet

Projektet utvecklar som möjliggör strategisk analys och planering även för mindre och medelstora skogsinnehav.

Heurekas programvara PlanWise ses som ett stort genombrott för skoglig planering på mindre och medelstora fastigheter. För den som vill veta mer än vad som hanteras i de traditionella skogsbruksplanerna ger de nya verktygen många möjligheter men samtidigt ställs stora krav på användarna. Den typiska användaren av Heureka är sannolikt skogsförvaltaren, dvs. konsulten, konsulenten eller annan rådgivare. För att få ut mesta av ett så komplext verktyg som Heurekas PlanWise behöver man utarbeta anpassade förvaltningsmodeller, dvs. metoder för hur planeringen ska genomföras, som gör det möjligt för rådgivaren att återspegla och analysera ägarens målsättning på bästa sätt.

Förvaltningsmodeller utvecklas genom fallstudier och implementering av modeller. I studier av ett antal fastigheter som analyserats med Heureka tas planer fram för fastigheterna och sedan kartläggs förutsättningarna likväl som själva planeringsprocessen. Utifrån detta kommer olika förvaltningsmodeller att utarbetas och testas.

Anslag: 670 000
Löptid: 2012-09-01 till 2013-10-31
Projektägare och projektledare: Ljusk Ola Eriksson, institutionen för skoglig resurshushållning
Finansiär: Fjärrsyn

En ökande efterfrågan av biobränsle för att ersätta fossila bränslen för med sig ökade försörjningssvårigheter för fjärrvärmeverken. Genom att anpassa skötseln av skogen och introducera ny teknik kan utbudet av skogsbränsle öka samtidigt och ge skogsägaren bättre ekonomi. Samtidigt bör effekterna på andra virkesförbrukande branscher beaktas. Projektet syftar till att ge underlag för bedömningar av hur bränsletillförsel från skog till energisektor kan utvecklas i ett nationellt perspektiv under olika förutsättningar vad gäller virkesmarknad och teknik. Projektet utför långsiktiga analyser med planeringssystemet Heureka på basis av Riksskogstaxeringens material. Analyserna kommer att visa var potentialerna är störst, vilka beståndstyper som är mest intressanta och vilken typ av teknik som är mest angelägen att utveckla.

Anslag: 100 000
Löptid: 2013-01-01 till 2013-12-30
Projektägare och projektledare: Hampus Holmström
Finansiär: Stiftelsen Petersson-Grebbe

Planeringsverktyget Heureka skapar helt nya förutsättningar för strategisk planering även på mindre och mellanstora skogsinnehav. Dessutom kan man med Heureka analysera andra skogsbrukssätt än konventionellt trakthyggesbruk och anpassa brukandet till i princip alla tänkbara målsättningar. Projektet syftar till att visa den effekt olika målsättningar har på skogarnas tillstånd och av den målanpassade skötsel som föreslås i olika bestånd. På Fänneslunda kan ett antal olika demonstrationsobjekt etableras och beskrivas för att användas vid t.ex. skogsexkursioner. På så sätt bör vi kunna åstadkomma en större förståelse för att skogsbruk innefattar en mängd olika brukningsformer, förhoppningsvis så målanpassade som möjligt, som i sin tur formar skogarna olika.

Anslag: ca 600 000
Löptid: 2009 - 2012
Projektgrupp: Tomas Lämås, SLU, Hampus Holmström,SLU och Urban Nilsson, SLU
Finansiär: Forskningsprogrammet Future Forests

I fallstudieprojektet formas olika scenarier för skogsbruk och naturvård. De långsiktiga konsekvenserna  av scenarierna studeras på landskapsnivå med hjälp av Heureka. Projektet ingår i forskningsprogrammet Future Forests med deltagare från SLU, Umeå universitet och Skogforsk. Då forskarna kommer från en rad olika områden är ett syfte med projektet att vara en samlande aktivitet över ämnesgränserna.

Arbetet bedrivs bland annat i form av arbetsmöten där scenarierna och de data med vilka Heureka kan beskriva framtidens landskap analyseras och diskuteras. En utgångspunkt är fem olika scenarier för Sveaskogs tillväxtpark Strömsjöliden i Västerbotten.

Scenarierna kombinerar i olika grad skogsbruk och hänsyn till naturvården. Ett scenario är särskilt anpassat för att tillgodose rennäringens behov. För scenarieanalyserna används Heurekas mjukvara PlanWise som i viss utsträckning har vidareutvecklats för ändamålet, t.ex. avseende trädslagval vid åtgärder och utformning av gödslingsprogram. 

Scenarierna är fiktiva, i praktiken kommer en del av tillväxtparken att skötas med tillväxthöjande åtgärder och en annan del anpassas till rennäringen. I projektet diskuteras scenariernas utformning samt i vilken utsträckning utdata från Heureka på träd- bestånds- och landskapsnivå kan användas som underlag för bredare analyser av t.ex. biologisk mångfald och vattenkvalitet.

Löptid: 2009 - 2012
Projektägare: Camilla Sandström, Umeå universitet och Karin Öhman, SLU
Projektmedarbetare: Eva-Maria Nordström, SLU, Hampus Holmström, SLU
Finansiär: Delprojekt till Future Forest
Projekthemsida: Samverkan och konflikt i framtidens skogar

Klimatförändringar och ett intensivare skogsbruk i kombination med ökad efterfrågan på skogens resurser från olika intressenter kommer att leda till fler målkonflikter i framtiden. För att lösa konflikterna på ett konstruktivt sätt krävs nya angreppssätt och metoder. Det övergripande målet för projektet är att analysera och ge svar på frågor som handlar om motstridiga målsättningar och konflikthanteringens roll i ett hållbart brukande av skogen.

Anslag: ca 600 000
Löptid: 14 månader med start april 2011
Projektledare: Hampus Holmström
Finansiär: Svensk Fjärrvärme genom Fjärrsyn, samt Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU

Kort om: Hela skogsinnehav analyseras i Göteborg, Skellefteå och Östersund. Varje innehav består av hundratals bestånd och tusentals hektar skogsmark. Där studeras i vilka sorters skogar som det lämpar sig bäst med en viss sorts skogsbränsleanpassning av skogsbruket. Viktigt är att undersöka potentialen i tre sortiment (sågtimmer, massaved och skogsbränsle) jämfört med dagens två sortiment (sågtimmer och massaved), och hur denna potential påverkas av priser, teknikutveckling och restriktioner/regleringar.