Kan Sverige producera mat i kris?

Senast ändrad: 08 maj 2023
En morot med elkablar. Foto.

Sverige ska bygga upp livsmedelsberedskapen på nytt som en del av det civila försvaret. Mediedebatten fokuserar ofta den låga och sjunkande självförsörjningsgraden av livsmedel. Forskning från SLU visar dock att det snarare är självförsörjningsgraden av insatsmedel som diesel, handelsgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder som är det stora problemet för livsmedelsproduktionen ur ett beredskapsperspektiv.

Vid SLU har projektet Kan vi producera mat i händelse av kris? Sårbarhet och resiliens på gårdsnivå i svenskt lantbruk genomförts mellan 2015-2018. I slutrapporten från projektet ges en översikt av sårbarheten för störningar på gårdar med olika produktionsinriktning samt möjliga lösningar för att öka livsmedelsproduktionens motståndskraft genom en omställning till fossilfritt lantbruk.

Sårbar produktion

Jordbruksdriften har genom den strukturomvandling och specialisering som ägt rum sedan efterkrigstiden frikopplats från lokala resurser och lokala marknader och gjorts beroende av regelbundna transporter av inte bara råva­ror eller färdiga produkter ut från gården utan också av insatsmedel in till gården som drivmedel, gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde och foder. Den största delen av dessa insatsmedel är impor­terade. Det har gjort livsmedelsproduktionen beroende av en fungerande import och fungerande transporter, vilket gör produktionen mycket sårbar för samhällsstörningar.

Samma problem i en ny tid

Sårbarheten för störningar har visserligen ökat de senaste decennierna men i grunden var problematiken känd och utgångspunkt för en livsmedelsberedskapspolitik redan under det kalla kriget. En avgörande skillnad idag är att den globala uppvärmningen har blivit en viktig fråga på den politiska agendan och ses både som ett globalt miljöproblem och säkerhetshot. Behovet av klimatanpassning har stimulerat en utveckling av tekniska innovationer som syftar till att ersätta fossila bränslen och andra fossilbaserade råva­ror inom samtliga samhällssektorer.

Inom jordbrukssektorn finns modeller för ett fossilfritt jord­bruk som syftar till att sluta kretslopp och minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Det byg­ger på användning av biodrivmedel, förnyelsebar lokalproducerad el och alternativa gödselmedel som exempelvis restprodukter från biodrivmedelsproduktion, odling av baljväxter för kvävefixering eller återföring av näringsämnen från humanurin eller slamspridning från avloppsreningsverk.

Lösningar för ökad motståndskraft

Ett fossilfritt jordbruk med inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska import­beroendet och därmed öka motståndskraften mot störningar. De tekniska lösningarna för att ställa om till ett fossilfritt lantbruk finns redan idag men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att genomföra en omställning. Den bästa livsmedels­beredskapspolitiken för ett nytt civilt försvar är därför att införa politiska styrmedel och genomföra satsningar för att snabba på en omställning till fossilfritt lantbruk.

Hör forskaren berätta

Hör Camilla Eriksson berätta om projektet och slutsatserna i programmet Vetandets värld: Fossilfritt jordbruk kan göra Sverige mindre sårbart. (11 maj 2018, intervju av Mats Carlsson-Lénart för Sveriges Radio P1).

Publikationer i projektet

Populärvetenskapliga publikationer

Eriksson C. 2018. Livsmedelsberedskap för en ny tid. SLU Future Food Policy Brief juni 2018. Uppsala: SLU.

Eriksson Camilla 2018. Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv: Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens. SLU Future Food Report 2018:1. Uppsala: SLU Future Food.

Eriksson Camilla 2018. Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv: Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens. Forskningsrapport, MSB 1223. Stockholm: MSB.

Eriksson Camilla, Josefin Heed & Sofia Sollén Norrlin 2016. Hur skulle Sveriges lantbruk drabbas av en avspärrning? Uppsala: Framtidens lantbruk, SLU.

Eriksson Camilla 2016. Finns det någon mat om det blir krig? Officerstidningen nr 4/2016, sid. 25-27.

Lars Andersson, Jan Bengtsson, Lena Ekelund Axelsson, Camilla Eriksson, Katja Fedrowitz, Klara Fischer, Hanna Friberg, Sara Hallin, Erik Hunter, Torbjörn Jansson, Pernilla Johnsson, Mikaela Patel, Lotta Rydhmer, Elin Röös, Elin Slätmo, Cecilia Sundberg, Catarina Svensson, och Erik Westholm, Malin Mobjörk, Per Wikman Svahn, Riitta Räty, Liselotte Dahlén, Daniel Oskarsson, Maria Stenström 2016. Framtidsberättelser från lantbruket år 2030. Uppsala, Sveriges lantbruksuniversitet. Avsnittet Självförsörjning, sid. 75-85, har samförfattats av Camilla Eriksson med Elin Röös och Klara Fischer.

Eriksson Camilla 2015. Kan vi producera mat i händelse av kris? Sårbarhet och resiliens på gårdsnivå i svenskt lantbruk. Faktablad augusti 2015, MSB.

Akademiska publikationer

Eriksson Camilla, Klara Fischer & Ebba Ulfbecker 2019. Technovisions for food security as Sweden restores its civil defence. Accepterad för publicering i Science, Technology and Society i kommande specialnumret Science, Technology and Food Security.

Eriksson Camilla & Juha Peltomaa. Preparing for a new Cold War: The re-emergence of food security as part of civil defence in Sweden and Finland. Opublicerat manus som förbereds för inskick till tidskriften Acta Sociologica.

Eriksson Camilla. Agricultural policies: From producing too much to too little. Kommande bokkapitel i: Mats Öhlén & Daniel Silander (red.) Swedish politics and the EU: How Swedish politics has transformed following EU accession. Kommande (september 2018) översättning och uppdatering av det svenska bokkapitlet 2) nedan.

Eriksson Camilla & Juha Peltomaa 2017. National food self-sufficiency following EU accession: Finland and Sweden compared. XXVII European Society for Rural Sociology Congress Proceedings, sid. 289-290.

Eriksson Camilla 2016. Jordbrukspolitik: Från överproduktion till bristande självförsörjning. Bokkapitel i: Mats Öhlén & Daniel Silander (red.) Svensk politik och EU: Hur svensk politik har förändrats av medlemskapet i EU, sid. 59-78. Stockholm: Santerus.

Examensarbeten som genomförts inom projektet

Sara Larsson (2018). Mat i kristider – produktionsförutsättningar, lagringsmöjligheter och kostrekommendationer. MSc-uppsats (30 hp) i livsmedelsvetenskap, Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU.

Ebba Ulfbecker (2018). Farming for food security. MSc-uppsats (30 hp) i landsbygdsutveckling, Institutionen för stad och land, SLU.

Josefin Heed (2018). Food secure – farmer’s on their modes of productionMSc-uppsats (30 hp) i miljöhistoria, arkeologiska institutionen, Uppsala universitet.

Sofia Sollén Norrlin , 2016. Farming in case of crisis : farmers’ political trust and the social contract for food security in Sweden.  MSc-uppsats (30 hp) i landsbygdsutveckling, Institutionen för stad och land, SLU.


 

Projektet i medierna

Sveriges Radio Ekot, 8 juli. Intervju om livsmedelsberedskap (Intervju med Camilla Eriksson 7:45 min in i sändningen). Reportage av Marianne Hasslow.

ATL, 4 juli 2018. Robust livsmedelsförsörjning avskräcker fienden. Reportage av Sara Johansson.

UNT, 4 juli 2018. Sverige återupprättar livsmedelsberedskap. Reportage av Robert Gabrielsson.

Landsbygdsnätverket podd Landet, 28 juni 2018. Hur länge räcker maten - egentligen? Om krisberedskap. Intervju av Ida Lindhagen. 

SVT UR Samtiden, 22 juni 2018. En post-global värld: Ett självförsörjande samhälle. 40 min långt TV-inslag med Camilla Eriksson, SLU och Fredrik Bynander, FHS inspelat under Institutet för framtidsstudier den 10 november 2017.

SR P1 Vetandets värld, 11 maj 2018. Fossilfritt jordbruk kan göra Sverige mindre sårbart. 19 min radioinslag av Mats Carlsson-Lénart.

SR P4 Extra, 11 maj 2018. Intervju om livsmedelsproduktionens sårbarheter vid kris, av Svjetlana Pastuhovic.

Falköpings tidning, 15 november 2017. Så kan den svenska maten räcka: Ändrade matvanor kan få svensk mat att räcka till fler. Reportage av Anna Kuylenstierna.

Radio P4, Värmland, 7 september 2017. Radiointervju om livsmedelsberedskap av P4 Eftermiddag.

SvD, 19 december 2016: Hur kunde vi göra oss så sårbara? Ledare av Johanne Hildebrandt.

ATL, 16 december 2016: Matförsörjningen kräver krisplanering, ledare av Greger Ekman.

Radio Sweden, 15 december 2016. Can Sweden act on Aleppo, fake news and how farming is vulnerable to crisis. Radioinslag av Loukas Christodoulou.

Landets Fria, 14 december 2016. Svenska gårdar beroende av importerad dieselReportage av Sara Karnehed.

DN, 13 december 2016: Vår beredskap är uselledare av DN:s ledarredaktion.

SVT nyheter, 13 december 2016. Ny rapport: Akut matkris hotar vid krigArtikel på SVT:s hemsida av Rufus Jägemar.

SR P1 Morgon, 12 december 2016. Sverige illa förberett för en långvarig kris12 min långt radioinslag av Oskar Lodin.

SR P1 Ekot, 12 december 2016. Svenskt jordbruk skulle slås ut av långvarig kris. 2 min långt radioinslag samt artikel på SR:s hemsida av Oskar Lodin.

SvD, 12 december 2016: Jordbruket kan slås ut vid kris: ”Otroligt sårbart”, reportage av Sandra Johansson.

Extrakt, 21 november 2016: Lantbrukare inte redo för nationell krissituationReportage av Ylva Andersson.

Land lantbruk, 9 november 2016: Forskare: ”Planera för en krigssituation är helt nytt”. Reportage av Adam Svensson.

SVT Öst, 4 november 2016. [www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/hur-klarar-jordbruket-ett-krislage]Jordbruket sårbart vid krisTvå minuter långt TV-inslag samt artikel på SVT:s hemsida av Mikko Lindskog.

SVT Jönköping, 2 november 2016: Forskning: Jordbruk sårbart vid krisTre minuter långt TV-inslag samt artikel på SVT:s hemsida av Jonatan Nilsson.

SvD, 22 juni 2016: Krig och matledare av Edvart Hollertz.

Ingenjören nr 2, 2016: Utan olja svälter Sverige. Reportage av Karin Virgin.

Upplands nyheter, 8 april 2016: Lantbrukets sårbarhet drabbar hela samhället. Reportage av Rose-Marie Eriksson.

Metro, 9 december 2015: Så skulle Sverige klara sig vid en blockadReportage av Niklas Sandberg.

ATL, 4 december 2015: Sveriges självförsörjningsgrad är 0Reportage av Magnus Bergström.

Presentationer i projektet

Samverkan

  • Eriksson Camilla, 2018. ’Käk för kris och krig – livsmedelsberedskap för en ny tid’. Organisatör och panelist. Arrangör: SLU Future Food. Almedalen, Visby, 4 juli.
  • Eriksson Camilla, 2018. ’Är vi redo? Så stärker vi totalförsvaret genom omställningen till fossilfria transporter’. Inbjuden panelist. Arrangör: Biodriv öst, Fossilfritt Sverige, tekniska verken, Lantmännen, Biogas Research Center vid LiU. Almedalen, Visby, 4 juli.
  • Eriksson Camilla, 2018. ’Det nya totalförsvaret – hur god är finsk och svensk beredskap?’ Inbjuden panelist. Arrangör: Hanaholmen och FOI. Almedalen, Visby, 3 juli.
  • Eriksson Camilla, 2018. ’Sveriges livsmedelsberedskap’. Inbjuden föreläsare på RIFO-seminariet: Klarar vi livsmedelsförsörjningen – civilt försvar i en ny tid. Ledamotshuset, Stockholm, 8 mars.
  • Eriksson Camilla, 2018. ’Kan vi producera mat i händelse av kris?’ Inbjuden föreläsare på Nordic Agro Summit, Malmö, 8 februari.
  • Eriksson Camilla, 2017. ‘Är det självförsörjande samhället möjligt? Försvarsförmåga, beredskap och effekterna av post-globalisering’. Inbjuden föreläsare och panelist. Institutet för framtidsstudier, Stockholm, 10 november.
  • Eriksson, Camilla, 2017. ’En trygg livsmedelsförsörjning’. Inbjuden panelist på Mötesplats samhällssäkerhet, Kistamässan, 29 november.
  • Eriksson Camilla, 2017. ’Kan vi producera mat i händelse av kris?’ Inbjuden föreläsare på Länsstyrelsen i Värmlands workshop om livsmedelsförsörjning, 6 september.
  • Eriksson Camilla, 2016. ’Kan vi producera mat i händelse av kris? Sårbarheter och resiliens på gårdsnivå i svenskt jordbruk’.  Inbjuden föreläsare på Biogastinget, 6 december.
  • Eriksson Camilla, 2016. ’Kan vi producera mat i händelse av kris? Sårbarheter och resiliens på gårdsnivå i svenskt jordbruk’. Länsstyrelsen i Västmanlands workshop om civilt försvar, 16 november.
  • Eriksson Camilla, 2016. ’Finns det någon mat om det blir kris?’ Presentation på Framtidsforum, Lantbruksmässan, 18-19 oktober.

Organiserade konferensessioner

  • Eriksson Camilla, 2017. ‘Finance, instiutions and the governance of European agriculture – implications for sustainable farming and food security’. Session organiserad tillsammans med Juha Peltomaa & Katarina Rönningen på ESRS, the XXVII European Society for Rural Sociology Congress i Krakow, Polen, 24-27 juli.
  • Eriksson Camilla, 2016. ‘Finns det någon mat om det blir kris?’. Session organiserad tillsammans med Harald Svensson, Jordbruksverket på Framtidsforum, Lantbruksmässan, 18-19 oktober.
  • Eriksson Camilla, 2016. ‘Changing agricultural practices and food systems –new vulnerabilities and their implications for food security’. Sessionsorganisatör på konferensen Nordic Ruralities i Akureyri, Island, 22-24 maj.

Presentationer på vetenskapliga konferenser

  • Eriksson Camilla & Juha Peltomaa, 2017. ‘National food self-sufficiency following EU accession: Finland and Sweden compared’. Muntlig presentation av Eriksson på ESRS, the XXVII European Society for Rural Sociology Congress i Krakow, Polen, 24-27 juli.
  • Eriksson Camilla, 2016. ‘How should society organise food production?’. Muntlig presentation på Mittuniversitetets forskningsworkshop i Sollefteå, 22-23 september.
  • Eriksson Camilla, 2016. ’Can we produce food during crisis?’. Muntlig presentation på Åre Risk Event i Åre, 14-16 juni.
  • Eriksson Camilla, 2016. 'Challenges for the New Rurality in Turbulent Times – Nationalism, Security and Crisis’. Inbjuden panellist på the 7th International conference on localized agri food systems, Södertörn, 9 maj.
  • Eriksson Camilla, 2015. ‘Can we produce food during crises? Vulnerabilities and resilience at farm level in Swedish agriculture’. Posterpresentation Tamsec, the National Symposium on Technology and Methodology for Security and Crisis Management, Kista, 24-25 november.

Akademiska seminariepresentationer

  • Eriksson Camilla 2016. ’Kan vi producera mat i händelse av kris? Sårbarheter och resiliens på gårdsnivå i svenskt jordbruk’.  FOI, 28 oktober.
  • Eriksson Camilla 2016. ’Kan vi producera mat i händelse av kris? Sårbarheter och resiliens på gårdsnivå i svenskt jordbruk’.  Mittuniversitetet, 20 april.
  • Eriksson Camilla 2015. ’Kan vi producera mat i händelse av kris? Sårbarheter och resiliens på gårdsnivå i svenskt jordbruk’.  Försvarshögskolan, 14 april.

Fakta:

Projektledare

Camilla Eriksson, under projekttiden forskare vid Institutionen för stad och land, avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU.

Projekttid

Augusti 2015 – juni 2018

Extern finansiär

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och forskningsplattformen Framtidens lantbruk vid SLU