Kontaktinformation
Per-Erik Wikberg, Redovisningsansvarig Riksskogstaxeringen
Institutionen för skoglig resurshushållning / Riksskogstaxeringen / SHa, SLU
Per-Erik.Wikberg@slu.se, 090-786 8303
Produktiv skogsmark
Senast ändrad: 13 juni 2023
Produktiv skogsmark är mark som är lämplig för skogsproduktion och som inte i någon större omfattning används för annat ändamål. Idealproduktion är minst 1 m³sk per hektar och år. Det finns cirka 23,5 miljoner hektar produktiv skogsmark i Sverige, det vill säga 58 procent av landarealen. För vissa uppgifter i följande avsnitt avser den produktiva skogsmarksarealen även arealer inom formellt skyddade områden och för vissa exklusive dessa arealer.
Läs mer
Sedan 1985 har andelen lövträdsdominerad skog för landet som helhet
ökat från 6,4 till 9,2 % av den produktiva skogsmarksarealen.
Produktiv skogsmark är mark, lämplig för skogsproduktion och som inte i någon större omfattning används för annat ändamål. Idealproduktionen är minst 1 m³sk per hektar och år. Det finns 23,5 miljoner hektar produktiv skogsmark i Sverige, det vill säga 58 procent av landarealen. Uppgifterna i följande avsnitt avser, om inte annat specificeras, den produktiva skogsmarksarealen inklusive frivilligt och formellt skyddade områden samt hänsynsytor.
Barrskog dominerar men lövskog ökar
Likt all skogsmark i Sverige är produktiv skogsmark dominerad av barrskog (82 procent) med tallskog som den vanligaste beståndstypen (40 procent). Värt att notera är att contortaskog totalt svarar för nästan 2 procent av den produktiva skogens areal, och att andelen i södra Norrland är drygt 4 procent. Sedan mitten av 1980-talet har arealen lövträdsdominerad skog (löv minst 55 procent) ökat i alla landsdelar, och från 6,4 till 9,2 procent av hela Sveriges produktiva skogsmarksareal utanför
formellt skyddade områden.
Åldersfördelning
Åldersfördelningen för skogen inom den produktiva skogsmarken överensstämmer till stor del med den inom skogsmark. Andelen produktiv skog över 140 år är 9,4 procent, men lägre utanför formellt skyddade områden: 7,0 procent.
Gallringsskog är vanligast
Huggningsklassen anger skogens utvecklingsgrad sett ur ett skogsbruksperspektiv. Den största andelen av den produktiva skogsmarken utanför formellt skyddade områden utgörs av gallringsskog (40 procent) och 32 procent har uppnått lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning (Huggningsklass D1+D2).
Totalt 6 procent av den produktiva skogsmarksarealen är plantskog, av vilken 79 procent är skogsodlad.
Arealen plant- och ungskog (Huggningsklass B1–B3) som har ett omedelbart röjningsbehov uppgår till 917 000 hektar. Detta kan jämföras med de drygt 223 000 hektar som årligen röjs i motsvarande huggningsklasser.
Ökande virkesförråd
Virkesförrådet på produktiv skogsmark har ökat stadigt sedan 1900-talets början och ligger idag på 3 348 miljoner m³sk, en ökning med cirka 99 procent sedan början av 1920-talet då det totala virkesförrådet uppgick till 1690 miljoner m³sk. Virkesförrådet utanför formellt skyddade områden uppgår idag till 3 124 miljoner m³sk vilket innebär att 7 procent av det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark växer inom formellt skyddade områden. Bakom virkesförrådets utveckling ligger framför allt en produktions- och tillväxtbefrämjande skötsel av skogarna. Detta kan generellt beskrivas som att äldre glesa och lågproduktiva bestånd har avverkats och planterats med förädlat plantmaterial som gett upphov till välväxande nya skogar. Den ändring som skett från 1970-talets syn på lövträd, inklusive de krav på främjande av lövträd och lövbestånd som framgår av såväl miljömål som dagens certifieringskriterier kan tydligt ses i hur virkesförrådet för lövträd har utvecklats. Idag utgör lövträden knappt 19 procent av virkesförrådet vilket innebär en ökning av virkesförrådet av lövträd med drygt 60 procent sedan 1990.
I och med det stadigt ökande virkesförrådet och den i stort sett oförändrade arealen produktiv skogsmark, ökar tätheten i landets skogar. Detta gäller inte enbart den yngre skogen, det vill säga ny skog som skapats av det moderna skogsbruket, utan även den äldre skogen. Virkesförrådet per hektar uppgår idag till 142 m³sk per hektar och utanför formellt skyddade områden till 141 m³sk per hektar.
Grova träd är intressanta för den biologiska mångfalden. Dessa träd är dessutom ofta gamla, vilket ytterligare höjer det biologiska värdet.
Grova träd är även intressanta som råvara till specialsortiment, särskilt om de har hög kvalitet. Volymen grova träd (>45 cm) har ökat kraftigt i alla landsdelar.
Markant ökning av hård död ved
Markant ökning av hård död ved Den totala mängden död ved på produktiv skogsmark uppgår idag till 247 miljoner m³, eller 10,5 m³ per hektar. Sedan Riksskogstaxeringen började inventera all död ved i mitten av 1990-talet har mängden död ved utanför formellt skyddade områden ökat med 65 procent. I norra Norrland,
där mängden död ved endast ökat marginellt, minskade mängden död ved till början av 2010-talet, men visar nu en ökande trend. Ökningen av mängden död ved beror på en ökad tillförsel av hård död ved genom att träd som dör av naturliga orsaker inte omhändertas samt att död ved, exempelvis i form av högstubbar, skapas
vid avverkning.
Minskande tillväxt och ökad avgång
Liksom virkesförrådet har tillväxten ökat kraftigt i landets skogar sedan mitten av 1950-talet. Under de senaste 7 åren har en minskande trend observerats, särskilt för gran, som nu tycks ha bromsats upp. Den främsta orsaken till denna minskning är de enskilda trädens minskande tillväxt, sannolikt beroende på försämrade tillväxtförhållanden avseende temperatur och luftfuktighet. Även höga nivåer av avverkning och naturlig avgång bidrar till den minskande tillväxten.
Den totala årliga tillväxten på produktiv skogsmark är enligt den senaste statistiken 116 miljoner m³sk. Den totala avgången, det vill säga avverkning
plus naturlig avgång, var under en kort tid i början på 1970-talet på nästan samma nivå som tillväxten. Därefter minskade avgången och skillnaden
mellan total tillväxt och avgång ökade till drygt 30 miljoner m³sk. Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) hade en tydlig effekt med en ökad avgång och därmed en minskande tillväxt vilket ledde till att skillnaden mellan tillväxt och avgång minskade till cirka 16 miljoner m³sk år 2005. Därefter återgick skillnaden mellan tillväxt
och avgång under en period till en liknande nivå som på 1980- och 90-talet för att nu ha en tydlig trend mot minskad skillnad. Förrådsuppbyggnaden har i genomsnitt under de senaste 5 åren varit 10 miljoner m³sk per år utanför formellt skyddade områden.
Riksskogstaxeringen har inte information om vilka provytor som är belägna på arealer som enligt markägaren är klassade som frivilligt avsatta. Detta innebär att tillväxten är beräknad på en areal som är större än virkesproduktionsmarken, dvs. den areal där skogsbruk bedrivs och där avverkning kan ske. Den skillnad mellan tillväxt och avgång som illustreras i bland annat figur 3.30 är således i realiteten mindre. I kapitel 4, Definitioner och förklaringar, utvecklas detta resonemang ytterligare
inklusive en tabell med uppgifter för virkesproduktionsmarken. Utvecklingen av den naturliga avgången har varit ganska jämn sedan 1950-talet med en kraftig
ökning beroende på stormarna 1967 och 1969. Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) medförde att den naturliga avgången ökade kraftigt
och stormarna Hilde, Sven och Ivar under 2013 samt torkan 2018 med efterföljande granbarkborreskador har bidragit till att den naturliga avgången under de senaste 8–9 åren fortsatt ligger relativt högt och nu uppgår till drygt 17 miljoner m³sk per år.
Skador
Den enskilt största skadegöraren är vind och/eller snöskador som har drabbat 7 procent av de levande träden. Knappt 40 procent av barrträden och knappt hälften av lövträden har minst en skada. Av barrträden har hälften av tallarna minst en skada medan motsvarande andel för gran är betydligt lägre − en tredjedel. Andelen
skadade granar är i stort sett densamma i norra och södra Sverige medan skadeandelen är högre i norra jämfört med södra Sverige för såväl tallar som för lövträd.
På cirka en tiondel av skogsmarksarealen är mer än 10 procent av träden skadade. De största skadorna förekommer på tallskog i norra Norrland där 15 procent av tallskogsarealen är påverkad, med viltskador som vanligaste orsak. De största skadorna på granskog förekommer i Götaland och Svealand där 9 procent av arealen
är skadad. Skador av svamp (exklusive röta) eller insekter är generellt små, men kan likväl lokalt vara stora. Nya skador av barkborrar är svåra att upptäcka
under försommaren. Då en stor del av fältarbetet utförs innan juli månad, kan skador av granbarkborre vara underskattade. Andelen utglesad (>20 % kronutglesning) tall
har fluktuerat kraftigt under hela mätperioden. I norra Norrland ses en ökning för tall under de senaste 5 åren. I södra Norrland och Götaland ses en minskning under samma period. Andelen utglesad gran har under de senaste fem åren ökat något i Götaland, Svealand och södra Norrland medan nivån under samma period i norra Norrland är relativt oförändrad.
Älgskador
En älgbetesinventering (ÄBIN) utförs av RT i ungskogar i trädhöjdintervallet 1–4 m med förekomst av tall eller björk. Andelen unga tallar med färska skador från älgbetning har sedan 2003 legat inom intervallet 6–26 procent, redovisat som treårsmedelvärden inom landsdelar. Det är en skadeandel klart över skogsbrukets uppsatta mål: högst 2 procent på svaga boniteter och högst 5 procent på övriga boniteter. Skadeandelen för 2020–2022 ligger på 9–11 procent i Norrland och Svealand och 17 procent i Götaland.
Fält- och bottenskiktsvegetation
Såväl den totala täckningen av fältskiktsarter som av bottenskiktsarter har minskat över tid men tendensen är att minskningen nu planat ut. Den minskade täckningen kommer sig sannolikt av att virkesförrådet per hektar av levande träd ökar i de svenska skogarna vilket leder till en högre konkurrens om ljus och näring. Enskilda
arter som ser ut att missgynnas är bland annat blåbär, renlav och väggmossa.
Tabeller
Utforska tabellerna genom att klicka på tabellnamn. Välj sedan nya tidsperioder, geografiska områden, etc. genom att klicka på ② Välj variabel. Eller botanisera bland all statistik i vår statistikdatabas. Statistik kan laddas ned i flera format och även hämtas via API.
Arealer
Produktiv skogsmarksareal fördelad på beståndstyper (2003-idag) 
Produktiv skogsmarksareal fördelad på beståndstyper. Utanför formellt skyddade områden (1983-idag)
Produktiv skogsmarksareal fördelad på beståndstyper. Utanför formellt skyddade områden (1983-idag)
Areal med omedelbart röjningsbehov fördelad på huggningsklasser inom landsdelar och ägargrupper (1983-idag)
Vegetations- och ståndortsförhållanden
Virkesförråd och trädbiomassa
Tillväxt
Skogsskador
Figurer / Kartor
Arealer
Andel (%) lövträdsdominerad skog (1983-idag)
 |
 |
|
Areal gammal skog (1983-idag)
 |
|
|
Andel gammal skog (karta) (senaste 5-årsmedelvärdet)
 |
|
Areal äldre, lövrik skog (1983-idag)
 |
|
|
Andel äldre, lövrik skog (karta) (senaste 5-årsmedelvärdet)
 |
|
Vegetations- och ståndortsförhållanden
Vegetationstäckning för bottenskiktsarter (1995-idag)
 |
|
|
Vegetationstäckning för fältskiktsarter (1995-idag)
 |
|
|
Fältskikts- och bottenskiktstäckning (1995-idag)
 |
|
|
Virkesförråd och trädbiomassa
Virkesförrådet levande träd fördelat på trädslag (1953-idag)
 |
|
|
Virkesförråd levande träd per hektar i äldre skog (skog som uppnått rekommenderad slutavverkningsålder) (1983-idag)
 |
|
|
Antal levande träd per hektar av träd med en diameter av minst 45 cm (1983-idag)
 |
|
|
Volym död ved fördelad på nedbrytningsgrad (1994-idag)
 |
|
|
Volym död ved per hektar inom landsdelar (1994-idag)
 |
|
|
Volym död ved per hektar inom och utom formellt skyddade områden. (1994-idag)
 |
|
|
Tillväxt
Årlig avsatt tillväxt, total avgång, avverkning av levande träd och naturlig avgång (1954-idag)
 |
|
|
Genomsnittlig årlig avsatt tillväxt per hektar fördelad på åldersklasser (1987-idag).
 |
|
|
Skogsskador
Andel tallstammar med färska älgbetningsskador enligt ÄBIN-metodik (2003-idag)
 |
|
|
Trädantalets procentuella fördelning på kronutglesningsklasser (1984-idag). Tall i gallrings- och slutavverkningsskog (hkl C1-D2)
 |
|
|
Trädantalets procentuella fördelning på kronutglesningsklasser (1984-idag). Gran i gallrings- och slutavverkningsskog (hkl C1-D2)
 |
|
|
Om officiell statistik
Om officiell statistik
SLU är utsedd av regeringen att vara ansvarig för den officiella statistiken inom området skogarnas tillstånd och förändring. Läs mer om SLU:s officiella statistik här. För avverkningsstatistiken är Skogsstyrelsen statistikansvarig myndighet för den avverkningsstatistik som Riksskogstaxeringen publicerar. Som statistikansvarig myndighet har SLU bland annat ansvar för
- att statistiken är objektiv
- att statistiken dokumenteras
- att statistiken kvalitetsdeklareras.
Den officiella statistiken ska utan avgift vara offentlig och finnas tillgänglig i elektronisk form.
All officiell statistik ska ha beteckningen Sveriges officiella statistik eller märkas med följande symbol:
Observera att beteckningen eller symbolen inte får användas vid egna bearbetningar av den officiella statistiken.
Nätverk av myndigheter
Det finns i dag 27 myndigheter i Sverige som är ansvariga för den officiella statistiken. Statistika centralbyrån (SCB) har ansvar för att samordna och stödja systemet för den officiella statistiken. Läs mer om vad officiell statistik är och vilka myndigheter som ingår i nätverket på SCB:s webbplats.
Publiceringsplan för officiell statistik
JO0801 - Skogsdata - aktuella uppgifter om de svenska skogarna
JO0802 - Arealförhållanden
JO0803 - Virkesförråd och trädbiomassa
JO0804 - Årlig tillväxt
JO0805 - Vegetations- och ståndortsförhållanden
JO0806 - Skogsskador
I SCB:s publiceringskalender kan du se aktuella publiceringsdatum. Välj Sveriges Lantbruksuniversitet under "Välj statistikansvarig myndighet".