Produktiv skogsmark

Senast ändrad: 27 maj 2020
Produktiv skogsmark

Produktiv skogsmark är mark som är lämplig för skogsproduktion och som inte i någon större omfattning används för annat ändamål. Idealproduktion är minst 1 m³sk per hektar och år. Det finns cirka 23,6 miljoner hektar produktiv skogsmark i Sverige, det vill säga 58 procent av landarealen. Uppgifterna i följande avsnitt avser den produktiva skogsmarksarealen utanför formellt skyddade områden.

Läs mer

Sedan 1985 har andelen lövträdsdominerad skog för landet som helhet
ökat från 4,8 till 7,3 % av den produktiva skogsmarksarealen.

 

 

 

Barrskog dominerar men lövskog ökar
Likt all skogsmark i Sverige är produktiv skogsmark dominerad av barrskog (82 procent) med tallskog som den vanligaste beståndstypen (40 procent). Värt att notera är att contortaskog totalt svarar för 2,2 procent av den produktiva skogens areal, och att andelen i södra Norrland är 4,8 procent.

Sedan mitten av 1980-talet har arealen lövträdsdominerad skog ökat i alla landsdelar. Sedan 1985 har andelen lövträdsdominerad skog för landet som helhet ökat från 4,8 till 7,3 procent av den produktiva skogsmarksarealen.

Åldersfördelning
Åldersfördelningen för skogen inom den produktiva skogsmarken överensstämmer till stor del med den inom skogsmark. Andelen skog över
140 år, 6,8 procent, är dock lägre än på all skogsmark på grund av att bara produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden ingår i det som här kategoriseras som produktiv skogsmark.

Gallringsskog är vanligast
Huggningsklassen anger skogens utvecklingsgrad. Den största andelen produktiv skogsmark utgörs av gallringsskog (41 procent) och cirka 32 procent har uppnått lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning (Huggningsklass D1+D2). Totalt 6 procent av den produktiva skogsmarksarealen är plantskog, av vilken 71 procent är skogsodlad.
Arealen plant- och ungskog (HuggningsklassB1–B3) som har ett omedelbart röjningsbehov uppgår till drygt en miljon hektar. Detta kan
jämföras med de 209 000 hektar som årligen röjs i motsvarande huggningsklasser.

Ökande virkesförråd
Virkesförrådet på produktiv skogsmark har ökat stadigt sedan 1900-talets början och ligger idag på 3116 miljoner m³sk, en ökning med cirka 55 procent sedan början av 1950-talet då det totala virkesförrådet uppgick till 2016 miljoner m³sk. Bakom denna utveckling ligger framför allt en produktions- och tillväxtbefrämjande skötsel av skogarna. Detta kan generellt beskrivas som att äldre glesa och lågproduktiva bestånd
har avverkats och plantering med förädlat plantmaterial har gett upphov till välväxande nya skogar. Den ändring som skett från 1970-talets syn på
lövträd, inklusive de krav på främjande av lövträd och lövbestånd som framgår av såväl miljömål som dagens certifieringskriterier kan tydligt ses i hur virkesförrådet för lövträd har utvecklats. Sedan 1990 har det ökat med cirka 57 procent och utgör idag 18 procent av det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark. 
I och med det stadigt ökande virkesförrådet och den i stort sett oförändrade arealen produktiv skogsmark, ökar tätheten i landets skogar. Detta gäller inte enbart den yngre skogen, det vill säga ny skog som skapats av det moderna skogsbruket, utan även den äldre skogen. Virkesförrådet per hektar uppgår idag till 140 m³sk per hektar. Grova träd är intressanta för den biologiska mångfalden. Dessa träd är dessutom ofta gamla, vilket ytterligare höjer det biologiska värdet. Grova träd är även intressanta som råvara till specialsortiment, särskilt om de har hög kvalitet. Volymen grova träd har ökat markant i Götaland och Svealand, men även i Norrland syns en ökning. 

Markant ökning av hård död ved
Sedan Riksskogstaxeringen började inventera all död ved i mitten av 1990-talet har mängden död ved ökat med 47 procent. Norra Norrland är den enda landsdel där mängden död ved inte ökat. Ökningen beror nästan uteslutande på en ökad mängd hård död ved. Den totala mängden död ved på produktiv skogsmark är 186 miljoner m³ eller 8,4 m³ per hektar. 

Minskande tillväxt och ökad avgång
Liksom virkesförrådet har tillväxten ökat kraftig i landets skogar sedan mitten av 1950-talet. Under de senaste fem åren har dock ökningen avmattats och en tendens till minskning kan observeras. De främsta orsakerna till denna minskning kan inte med säkerhet identifieras utan djupare analyser. Dock torde ökad avverkning och naturlig avgång, i kombination med torkan sommaren 2018 utgöra de viktigaste anledningarna. Tillväxten på produktiv skogsmark är idag cirka 115 miljoner m³sk. Den totala avgången, det vill säga avverkning plus naturlig avgång, var under en kort tid i början på 1970-talet på nästan samma nivå som tillväxten. Därefter minskade avgången och skillnaden mellan tillväxt och avgång ökade till drygt 30 miljoner m³sk. Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) hade en tydlig effekt med en ökad avgång och därmed en minskande tillväxt. Skillnaden mellan tillväxt och avgång var som lägst cirka 16 miljoner m³sk år 2005. Därefter återgick skillnaden mellan tillväxt och avgång under en period till en liknande nivå som på 1980- och 90-talet för att nu ha en trend mot minskad skillnad. Riksskogstaxeringen har inte information om vilka provytor som är belägna på arealer som enligt markägaren är klassade som frivilligt avsatta. Detta innebär att tillväxten är beräknad på en areal som är större än virkesproduktionsmarken, dvs. den areal där skogsbruk bedrivs och där avverkning kan ske. Den skillnad mellan tillväxt och avgång som illustreras i bland annat figur 3.30 är således i realiteten mindre. 

Den naturliga avgången kan utläsas som skillnaden mellan total avgång och total avverkning. Utvecklingen i den naturliga avgången har varit
ganska jämn sedan 1950-talet med en ökning efter stormarna 1967 och 1969. Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) påverkade också tydligt
den naturliga avgången och stormarna Hilde, Sven och Ivar i norra Sverige under 2013 har bidragit till att den naturliga avgången fortsatt ligger på cirka 12 miljoner m3sk per år. 

Skador
Lägst andel skador på barrträd finns hos gran (28 procent) i norra Sverige och högst hos tall i norra Sverige (53 procent). Andelen lövträd som har minst en skada ligger på mellan 37 och 44 procent. På cirka en tiondel av skogsmarksarealen är mer än 10 procent av träden skadade. De största skadorna förekommer på tallskog i Norra Norrland där 15 procent av tallskogsarealen är påverkad, där viltskadorna är störst. De största skadorna på granskog förekommer i Götaland där 12 procent av arealen är skadad. Skador av svamp (exklusive röta) eller insekter är generellt små, men kan likväl lokalt vara stora. Nya skador av barkborrar är svåra att upptäcka under försommaren. Då en stor del av fältarbetet utförs innan juli månad, kan skador av granbarkborre vara underskattade. Andelen utglesad (>20 % kronutglesning) tall har fluktuerad kraftigt under hela mätperioden (1984–nu). I Götaland ses en ökning för tall sedan början av 2000-talet. Andelen utglesad gran har under de senaste tio åren minskat något i södra Norrland medan nivån under samma period i resten av landet är relativt oförändrad. 

Älgskador
En älgbetesinventering (ÄBIN) utförs av RT i ungskogar i träd-höjdintervallet 1–4 m med förekomst av tall eller björk. Andelen unga tallar med färska skador från älgbetning har sedan 2003 legat inom intervallet 6–26 procent, redovisat som treårsmedelvärden inom landsdelar. Det är en skadeandel klart över skogsbrukets uppsatta mål på högst 2 procent. Skadeandelen för 2017–2019 ligger relativt lika runt 13 procent i samtliga landsdelar. Mellan 2008 och 2013 ökade älgskadorna inom samtliga landsdelar. Därefter ses en minskande trend i Svealand och
Götaland som under senare år planat ut. 

Fältskikts- och bottenskiktsvegetation
Såväl den totala täckningen av fältskiktsarter som av bottenskiktsarter har minskat över tid men tendensen är att minskningen nu planat ut. Den minskade täckningen kommer sig sannolikt av att virkesförrådet per hektar av levande träd ökar i de svenska skogarna vilket leder till en
högre konkurrens om ljus och näring. Enskilda arter som ser ut att missgynnas är bland annat blåbär, renlav och väggmossa.

Tabeller

Utforska tabellerna genom att klicka på tabellnamn. Välj sedan nya tidsperioder, geografiska områden, etc. genom att klicka på ② Välj variabel. Eller botanisera bland all statistik i vår statistikdatabas. Statistik kan laddas ned i flera format och även hämtas via API.

Arealer

Vegetations- och ståndortsförhållanden

Virkesförråd och trädbiomassa

Tillväxt

Skogsskador

Figurer / Kartor

Arealer
Andel (%) lövträdsdominerad skog (1983-idag)
  
Areal gammal skog (1983-idag)
  
Andel gammal skog (karta) (senaste 5-årsmedelvärdet)
          
Areal äldre, lövrik skog (1983-idag)
  
Andel äldre, lövrik skog (karta) (senaste 5-årsmedelvärdet)
        

Vegetations- och ståndortsförhållanden
Vegetationstäckning för bottenskiktsarter (1995-idag)
  
Vegetationstäckning för fältskiktsarter (1995-idag)
  
Fältskikts- och bottenskiktstäckning (1995-idag)
  

Virkesförråd och trädbiomassa
Virkesförrådet levande träd fördelat på trädslag (1953-idag)
  
Virkesförråd levande träd per hektar i äldre skog (skog som uppnått rekommenderad slutavverkningsålder) (1983-idag)
  
Antal levande träd per hektar av träd med en diameter av minst 45 cm (1983-idag)
  
Volym död ved fördelad på nedbrytningsgrad (1994-idag)
  
Volym död ved per hektar inom landsdelar (1994-idag)
  

Tillväxt
Årlig avsatt tillväxt, total avgång, avverkning av levande träd och naturlig avgång (1954-idag)
  

Skogsskador
Andel tallstammar med färska älgbetningsskador enligt ÄBIN-metodik (2003-idag)
  
Trädantalets procentuella fördelning på kronutglesningsklasser (1984-idag). Tall i gallrings- och slutavverkningsskog (hkl C1-D2)
  
Trädantalets procentuella fördelning på kronutglesningsklasser (1984-idag). Gran i gallrings- och slutavverkningsskog (hkl C1-D2)
  

Om officiell statistik

Om officiell statistik

SLU är utsedd av regeringen att vara ansvarig för den officiella statistiken inom området skogarnas tillstånd och förändring. Läs mer om SLU:s officiella statistik här. Som statistikansvarig myndighet har SLU bland annat ansvar för

  • att statistiken är objektiv
  • att statistiken dokumenteras
  • att statistiken kvalitetsdeklareras.

Den officiella statistiken ska utan avgift vara offentlig och finnas tillgänglig i elektronisk form.

All officiell statistik ska ha beteckningen Sveriges officiella statistik eller märkas med följande symbol:

Observera att beteckningen eller symbolen inte får användas vid egna bearbetningar av den officiella statistiken.

Nätverk av myndigheter

Det finns i dag 27 myndigheter i Sverige som är ansvariga för den officiella statistiken. Statistika centralbyrån (SCB) har ansvar för att samordna och stödja systemet för den officiella statistiken. Läs mer om vad officiell statistik är och vilka myndigheter som ingår i nätverket på SCB:s webbplats.

Publiceringsplan för officiell statistik

JO0801 - Skogsdata - aktuella uppgifter om de svenska skogarna
JO0802 - Arealförhållanden
JO0803 - Virkesförråd och trädbiomassa
JO0804 - Årlig tillväxt
JO0805 - Vegetations- och ståndortsförhållanden
JO0806 - Skogsskador

I SCB:s publiceringskalender kan du se aktuella publiceringsdatum. Välj Sveriges Lantbruksuniversitet under "Välj statistikansvarig myndighet".


Kontaktinformation

Per Nilsson, Redovisningsansvarig
Riksskogstaxeringen, SLU
per.nilsson@slu.se
090-786 8472

Sidansvarig: jonas.fridman@slu.se