Återanvändning av lantbrukets överblivna byggnadsbestånd (Sustainable Reutilization of Agricultural Buildings)

Senast ändrad: 26 oktober 2023

Landsbygden genomgår idag stora förändringar som kommer att påverka byggnader, byggnadsformationer, bebyggelsegrupperingar och landskapsbilden. Den stora omställningen som sker nära tätorterna innebär, förutom rena landskapsförändringar, att byggnader blir övertaliga, några rivs och andra byggs om för nya ändamål. Därtill kommer nya byggnader in i dessa befintliga miljöer. Förändringarna går fort särskilt nära våra städer.

För att kunna bevara och förvalta landsbygdens särprägel krävs att kunskaper om den byggda miljön etableras. Förutsättningar för bevarande av kulturhistoriskt och miljömässigt intressanta byggnader, är t.ex. rätt form av underhåll och lämpliga material och byggnadsmetoder.

På en del gårdar finns det eller kommer det att finnas en eller flera dåligt utnyttjande och övertaliga byggnader, dvs. de används inte idag till någon inkomstbringande produktion. Därför görs inga nya investeringar i dessa byggnader. I och med att underhållet blir eftersatt riskerar de att förfalla. På sikt innebär detta förluster för dess brukare, men också för landet som helhet, då de betingar ett avsevärt ekonomiskt och kulturellt värde. För att byggnaderna skall kunna bevaras krävs att de har en uppgift att fylla. Därför behövs det ges exempel på hur nya lämpliga produktionsinriktningar kan ge innehåll i byggnaderna, såsom turism, sport och fritidsaktiviteter, hantverk, uthyrning, småskalig livsmedelproduktion, lantmarknader, förädling av livsmedel, energiproduktion, m.fl.  De nya aktiviteterna på lantgården kommer att påverka gårdsplaneringen. Det är viktigt att planeringen blir sådan att man klart kan se vilka områden som är till för gårdens egna personer och vilka ytor som är avsedda för besökare. Lantgården skall också planeras så att den blir en säker arbetsmiljö för dem som arbetar på gården men även en säker miljö för barn som växer upp i denna miljö och för gäster.

Projektarbetet är inriktat på frågeställningar kring bevarande och utveckling av den byggda, tätortsnära landsbygdsmiljön. Speciellt studeras förutsättningar och möjligheter att använda byggnaderna inom turistnäringen. Även möjligheter att främja interaktion mellan verksamheter i stad respektive land beaktas.

Projektet är finansierat av xxx

Projekttid: 2007 - 2012

Projektansvarig: Christer Nilsson.
Övriga medverkande: György Ängelkott Bocz (doktorand).

Publiceringar:

Bocz G.Ä., Nilsson C. & Pinzke S. 2008. Periurbanity - a New Classification Model. In: Rural Futures: Dreams, Dilemmas and Dangers, The University of Plymouth, United Kingdom, 1-4 April 2008.

 Bocz G.Ä., Nilsson C. & Pinzke S. 2008. Periurbanity - a New Classification Model. ECLAS Conference  “New Landscapes - New Lives, New Challenges in Landscape Planning, Design and Management”, Alnarp, 11-14 September 2008.

Bocz G.Ä. 2009. Raising questions about the future of the multifunctional peri-urban farm in light of its historical development. Landskap, trädgård och jordbruk : rapportserie (Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap), vol 2009:2

 Bocz G.Ä. & Svala C. 2011. Periurban Agricultural Buildings, a History. Nordic Geographers Meeting 2011, Roskilde, 24–27 May 2011.

Bocz G.Ä., Pinzke S. & Nilsson C. 2011. In the eye of the beholder. 24th NJF Congress, Uppsala, 14-16 June 2011. In: 24th NJF Congress - Food, Feed, Fuel and Fun; Nordic Light on Future Land Use and Rural Development. 230-230. NJF Report, vol 7, No. 3.

Bocz G.Ä., Pinzke S. & Nilsson C. 2012. In the Eye of the Beholder. Swedish Rural Tourism Operators’ and Visitors’ Views and Perceptions on Reused Agricultural Buildings. Scandinavian Journal of Tourism and Hospitality, vol 12, No. 2.


Kontaktinformation