Borgeby - vokalkyl

Manus station BFD: ”våga” räkna på ditt täckningsbidrag

Idé (detta är alltså inte manus, och bara förståelse för stationen)

Tanken bakom stationen är att på ett visuellt och enkelt sätt visa på hur framtagningen av en produktionskalkyl fungerar inom växtodling. Stationen ska även belysa just hur svängningarna på marknaden samt i väderlek kan påverka den egna kalkylen, och hur viktigt det är att man sätter sig ner och räknar själv, även om det är i enklaste form.

Stationen består av en torgvåg med två vågdelar. Till detta finns ett set klossar, där gula och gröna klossar symboliserar intäkter och röda och blåa symboliserar kostnader. Kostnader är indelade i direkta kostnader (röda) och övriga kostnader (blå). Varje kloss är värd 2 000 kr.

Del 1.

När man pratar kalkyler i lantbruket kan det lätt bli invecklat med många olika poster som påverkar, men i grunden är det egentligen plus och minus vi räknar med. En produktionskalkyl behöver egentligen inte vara så komplicerad, och det kan vara så enkelt som att bara ta sig någon minut och kasta ihop en servettkalkyl på fikat för att bygga en bättre förståelse för sin egen ekonomi. Går kalkylen egentligen ihop nu när gödningen blivit dyrare och vetepriset gått ner?

För att visa på ”enkelheten” i att göra en egen kalkyl, har vi valt att bygga upp en höstveteskalkyl med hjälp av klossar. Grönt och gult symboliserar intäkter, blått och rött är mer mörka färger och symboliserar kostnader. Röd ser vi som direkta kostnader, alltså gödning, utsäde och växtskydd. Blått står för våra övriga kostnader, alltså maskinkostnader, torkkostnad och arbete med mer. Varje kloss är ”värd” 2 000 kronor.

Som ett första exempel kan vi bygga upp kalkylen för höstvete under 2022. Då hade vi ganska unika marknadsförhållanden som gav ett högt avsalupris på runt 3,20 kr/kg, samtidigt som gödningen vi köpt in under sommaren/tidigt höst 2021 var relativt billig i förhållande till året efter. Med en medelskörd på 7,5 ton per hektar blir intäkten per hektar då 24 000 kronor

 (lägg 12 klossar på ena sidan vågen)

Gödningen var som sagt billigare än under förra hösten, vilket gav en kostnad på ca 4000 kr per ha. Utsäde och växtskydd bidrar med ytterligare 2 000, alltså totalt 6 000 kronor eller 3 klossar.

(lägg 3 röda klossar på andra sidan vågen)

Våra maskinkostnader motsvarade strax under 3000 i avskrivning, ränta och underhåll per hektar, medan diesel blev mycket dyrare under 2022 till ett snittpris om 16 kr/liter efter återbetalning av energiskatt. Detta ger maskinkostnader på 4 000 kr, eller 2 klossar.

(lägg 2 blå klossar bredvid de röda)

För arbete och övriga kostnader, vilket inkluderar transport, torkning, analys med mer, har vi en kostnad på ytterligare 4000 kronor, alltså ytterligare 2 blå klossar.

(lägg ytterligare 2 blå klossar bredvid de röda och blå. Nu ska 12 gröna och gula ligga på ena sidan, medan 3 röda och 4 blåa ligger på den andra sidan)

Kalkylmässigt ser vi att 2022 blev ett mycket bra år: vågen ligger tungt mot intäktssidan som genererat ett täckningsbidrag 2 på 10 000 kronor per hektar höstvete.  

Del 2.

Läget har dock förändrats något sedan skörd 2022. Avsalupriset, alltså intäkten per kg, har minskat med nästan 1 krona, för att nu stå i ca 2,40 kronor. Med en lika stor skörd som 2022, på 7,5 ton per hektar, ger detta enbart 18 000 kronor i intäkt per hektar, alltså 6 000 kr eller 3 klossar mindre än 2022.

(plocka bort 3 klossar från grönt och gult-sidan, det ska nu ligga 9 klossar kvar här)

Kostanden för de insatsvaror vi lagt inför skörd 2023 har även ökat. Som ni säkert vet har priset på gödning gått ner nu under våren, men när de flesta köpte inför höstsådd under sommar/höst 2022 var priserna fortfarande mycket höga. Kostnad för utsäde och växtskydd har även ökat. Totalt motsvarar detta 2 000 kr mer i direkta kostnader, eller 1 kloss.

(lägg till en röd kloss bredvid de andra röda. Det ska nu vara 4 röda och 4 blå där.)

Trots prishöjningar på flera fronter har energipriserna under året gått ner, vilket innebär en minskad kostnad för dieseln med ca 2 SEK/L. Då återanskaffningsvärden på maskiner dock ökat tar dessa poster ut varandra, så maskinkostnader hålls på 4 000 kr eller 2 klossar. Samma gäller övriga kostnader, där arbete och torkavtal gått upp men transportkostnad gått ner något.

I slutändan står vi med 2 000 kronor över per hektar. Dessa pengar ska dock räcka till att betala arrende och räntor. Lägger vi på Eu-stödet på ytterligare 2 000 kronor blir det totalt 4 000 kronor över, men det är märkbart hur ens ekonomi kan påverkas av att marknadspriserna skiftar, när lönsamheten per hektar faller till 30% av vad det var året innan.

Del 3.

Ovanstående tar dock för givet att vi kan få en lika stor skörd 2023 som vi kunde 2022, i kalkylen räknat 7,5 ton per ha. Det har nog inte undgått någon att vårens torra väder sätter sina spår i grödornas potential, men frågan är hur detta skulle kunna slå i kalkylen?

Räknar vi enbart en skördeminskning som innebär att vi tar 80% av normalskörden, så landar snittet per hektar på 6 ton. Kostnaderna är fortfarande lika höga för insatsvaror, men vi får inte lika mycket i plånboken efteråt. Skördeminskningen innebär ca 4000 kronor mindre på intäktssidan, eller 2 klossar.

(plocka bort 2 gröna eller gula klossar, och se hur vågen skiftar åt mot kostnadshållet).

Trots en 80% skörd för vi alltså ett negativt täckningsbidrag på vår höstvete under 2023. Detta är även innan arrende, räntor och andra samkostnader är betalda. Lägger vi på vårt EU-stöd går kalkylen plus/minus 0, men lämnar inget över att betala tidigare nämna kostnader med.

Tanken med detta är egentligen visa på hur kraftigt kalkylen kan skifta, men även hur både viktigt och enkelt det kan vara att räkna på sin egen produktion och utifrån detta arbete för att minimera sina produktionsrisker framåt.

Alternativt del 4. (om tid finns kan denna köras, för att sluta på en mer positiv punkt)

För att hålla en någorlunda positiv framtidsutsikt kan vi trösta oss med att kalkylen för skörd 2024 ser mer positiv ut. Här tyngs kalkylen inte av högre gödselpriser, utan utgår från hur gödselmarkanden ser ut idag. Vi räknar även med en normalskör på 7,5 ton, vilket ger oss 18000 kr per hektar intäkter.

(lägg till 2 gula eller gröna klossar, samt plocka bort en röd).

I slutändan ger detta 4 000 kronor över per hektar, eller 6 000 kronor om vi räknar med EU-stödet.