Station på Företagslabbet – skuldsättning, företagets växellåda

Huvudsaklig idé

Tanken är att föra en diskussion kring skuldsättning och vilken effekt det får på företagets avkastning på eget kapital. Den kopplar tydligt in i stationen innan som handlar om produktionsekonomin. Om man kan kalla produktionen för företagets motor så blir skuldsättningen som växellådan i företaget.

Det huvudsakliga teoretiska ramverket är den så kallade hävstångsformeln. Den ser ut som följer:  

Det finns alltså tre olika faktorer som avgör avkastningen på eget kapital, R_E. Det är i första hand avkastningen på totalt kapital R_T. I andra hand är det förräntningsmarginalen (R_T -R_S) och i tredje hand skuldsättningsgraden (S/E).

Det huvudsakliga budskapet är hur viktig avkastningen på totalt kapital blir för att förklara risken i företagandet. En hög RT ger i första hand en större grundsäkerhet samtidigt som det minskar risken för att förräntningsmarginalen blir negativ.

Det här förmedlas med hjälp av flera hjul där storleken på hjulet motsvarar företagets storlek. Det egna kapitalet hålls konstant så större hjul innebär högre skuldsättning (bild 1).

Avkastning på totalt kapital ställs in på de två hjulen till den nivå som gäller i det aktuella exemplet (bild 2).

Till slut justeras hjulen i relation till förräntningsmarginalen där ett streck på hjulen motsvarar en procent i förräntningsmarginal (bild 3).   

Illustration av stationen

Bild 1. Företagets storlek och skuldsättning.
 

Bild 2. Ställa in avkastning på totalt kapital.

Bild 3. Justera för förräntningsmarginalen

Manus

Då tar vi oss ifrån produktionskalkylen och mot balansräkningen i stället. Man kan mycket väl tänka sig att produktionskalkylen är som att titta på hur stark företagets motor är. Med samma liknelse så blir skuldsättningsgraden ungefär som företagets växellåda. Med stor skuldsättning kan vi växla upp möjligheten att tjäna mycket pengar. Samtidigt står vi på en större risk om det börjar gå dåligt. Ni kan ju fundera på om ni hellre krockar i ettans eller femmans växel.

Vi börjar med att titta på hur skuldsättningen kan påverka storleken på ett företag. Här på ställningen ser ni tre hjul (bild 1), de tre hjulen motsvarar tre olika skuldsättningar. I det minsta har vi inte någon skuld alls utan jobbar med vårt eget kapital som här är satt till en miljon eller ungefär 5 hektar spannmålsmark där normskörden är ca 7,5 ton. Nästa hjul är dubbelt så stort, alltså har vi även tagit ett lån på en miljon och fördubblat arealen. Det sista hjulet är fyra gånger så stort som det första och vi har tagit ett lån på 3 miljoner och har 20 ha. Notera att vi är lika ”rika” i alla tre fallen. Vi äger en miljon men har succesivt ökat skuldsättningen.

Nästa steg är att vi ska ställa in hur stor avkastning vi har på det totala kapitalet. Om vi räknar på exemplet från 2022 så kunde vi tjäna 10 000 kr per hektar i TB2 så vi får ställa in motsvarande lönsamhet på de tre hjulen. Ställ in alla tre hjulen på 5 %.

Nu tittar vi alltså på hur mycket pengar företaget tjänat innan vi betalat ränta. För att förstå hur mycket pengar vi tjänar efter ränta behöver vi ta hänsyn till det som kallas förräntningsmarginalen. Det är alltså skillnaden mellan avkastningen på totalt kapital och skuldräntan. Avkastningen på totalt kapital har vi redan räknat fram till 5 % men vad var låneräntan förra året? (Enligt skånegårdar ungefär 1 % på bottenlån). Räkna fram tillsammans med åskådarna hur stor förräntningsmaringalen är.

För varje procent i förräntningsmarginal kan vi flytta hjulen en sektion för att räkna fram vad som blir kvar efter räntor. På det första hjulet blir det inte någon förändring eftersom det inte finns några skulder. Men på de två andra får vi göra justeringar. Gör justeringarna. Som ni ser av hjulen så kan vi använda skuldsättningen till att tjäna mer pengar när vi har ett högt produktionsresultat. Ska vi testa att räkna på 2023 nu? Räkna lite snabbt på 2023 med 0 kr/ha i TB2 samt med en ränta på 4 %. Nu var det inte lika kul att ha en högre skuldsättning.

Vad kan vi då dra för lärdomar av det här? Låt deltagarna spekulera en del först innan vi tar huvudbudskapet. Jo för det första kan vi se hur viktigt det är med avkastning på totalt kapital för att minska den finansiella risken. Dels börjar vi med att sätta utgångspunkten utifrån det men vi får också en större förräntningsmarginal oavsett vad skuldräntan är. En god utgångspunkt är att ju tidigare i resultaträkningen vi kan skapa god lönsamhet desto enklare är det att behålla den hela vägen ner till sista raden. En annan lärdom är att företag som går bra inte behöver vara speciellt rädda för att ta lån eftersom de kan tjäna pengar på att låta någon annan finansiera verksamheten. Företagaren får alltid hela vinsten, eller hela förlusten, som blir över efter räntorna är betalda. Ta några sista frågor eller funderingar från publiken, kanske speciellt från den inbjudne ekonomen.

Avkastning på eget kapital=

Avkastning på totalt kapital +

Förräntningsmarginal *

Skuldsättningsgrad