Ett av fyra planerade kunskapsnav

Det pågår en stark strukturomvandling inom det svenska jordbruket och det råder stora skillnader i förutsättningar för stora och små företag. Till det kommer skillnader inom olika delar av primärproduktionen men även geografiskt inom landet. Det finns även ett stort behov av att göra både svensk och internationell forskning tillgänglig för rådgivare och lantbrukare, dessutom behövs kunskap om utveckling och innovationer i omvärlden.

AKIS – ett samlande begrepp

Kompetens, kunskap, innovation - allt omfattas av begreppet AKIS, det agrara kunskaps och innovationssystemet. På engelska: agricultural knowledge and innovations system. Flödet i AKIS är dock inte vad det kunde vara och det har i flera utredningar påtalats brister.

Till exempel behöver samverkan mellan olika aktörer bli bättre, det saknas dessutom mötesplatser och detta leder till svårigheter att sprida kunskap och att göra den tillgänglig. Bristerna behöver åtgärdas genom ett nytt arbetssätt där man systematiskt arbetar för att förstå näringens behov och arbetar för att skapa mötesplatser för de som arbetar inom AKIS.

Från och med 2023 finns dessutom en ny funktion inom den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Den kallas AKIS-samordning (AKIS Coordination Body) och ska finnas i varje EU-land. Jordbruksverket är ansvarig myndighet för AKIS-samordningen i Sverige och ska tillsammans med Landsbygdsnätverket arbeta för att stärka AKIS.

Fyra nav på väg

För att skapa förändring har Jordbruksverket, efter en gedigen process, skapat fyra kunskapsnav tillsammans med delvis externa aktörer.

De fyra naven är:

• Kunskapsnav animalieproduktion, som drivs via forskningsinstitutet RISE, med statlig basfinansiering
• Kunskapsnav företagsledning och entreprenörskap, som drivs via SLU Kompetenscentrum företagsledning, finansieras via Landsbygdsprogrammet och externa medel.
• Kunskapsnav miljö och klimat, som motsvaras av Jordbruksverkets välkända verksamheter Greppa näringen, Växtskyddscentralerna och Mångfald på slätten. Statlig basfinansiering.
• Kunskapsnav digitalisering, under planering.

Kunskapsnav animalieproduktion och Kunskapsnav företagsledning och entreprenörskap startade under våren 2023 och arbetar nu med uppbyggnad av struktur och arbetssätt samt rekrytering av personal. Alla nav har en direkt eller indirekt koppling till Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Effekt på svenskt lantbruk

Målet med kunskapsnaven är att stärka AKIS i Sverige och verka för en effektiv, lönsam och hållbar primärproduktion. Den ska i sin tur bidra till en konkurrenskraftig livsmedelskedja och våra miljö- och klimatmål.

Detta ska uppnås genom att naven bidrar till stärkt samverkan, kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom svenskt lantbruk. Ett särskilt fokus ska vara på att utveckla kunskapsutbytet mellan forskning och praktik. Kunskapsnaven kommer därmed att medverka till att svenskt lantbruk når målen i livsmedelsstrategin.

Rådgivningsföretagen viktigaste aktörerna

Företag inom primärproduktion är i centrum för verksamheten i kunskapsnaven. Därmed är rådgivningsföretagen i landet de viktigaste aktörerna för att resultaten av kunskapsnavens arbete ska nå ut till lantbruksföretagen.

Rådgivarna behöver basera sin kompetensutveckling och rådgivning på ett underlag som är objektivt, opartiskt, grundat på vetenskapliga fakta och oberoende av kommersiella särintressen. Genom att arbetet i huvudsak riktar sig till rådgivare och andra aktörer som i sin verksamhet riktar sig mot verksamma inom jordbruk- och trädgårdsnäringen skapas förutsättningar för rådgivning på marknadens villkor.

Kontakt mellan hubbar

I AKIS systemet finns stort antal hubbar, kunskapscentra och kluster. En av uppgifterna för de fyra kunskapsnaven är att knyta kontakter och ha utbyte med dessa olika centra, till exempel Sweden Food Arena, Nationell kompass för mat, dryck och lokal livsmedelskedja och Landsbygdsnätverket.