Vi serverar dig mer kunskap

Ett frågetecken omgivet av grönsaker. Foto.

Här samlar vi kunskap om SLU:s forskning kring hållbara livsmedelssystem.

Våra temasidor Våra publikationer Matkultur året runt SLU:s kunskapsbank 30 i år i EU - vad har det betytt för den svenska maten? Matologi-artiklar

Temasidor om hållbara livsmedelssystem

Matkultur
Mat är så mycket mer än smak, konsistens och näring. Mat är också i högsta grad kultur, och vad vi äter och hur vi äter är djupt rotat i vår kultur och vilka vi är som grupp och individer.
Hållbar livsmedelsberedskap
Sverige ska bygga upp livsmedelsberedskapen på nytt som en del av det civila försvaret. Men är det livsmedel eller insatsmedel som diesel, handelsgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder som är det stora problemet? Forskning från SLU visar på det senare.
Klimatanpassning och extremväder
Hur ska vi odla i ett ändrat klimat? Hur ska djurhållning fungera vid torka eller höga temperaturer? SLU:s forskare tar fram åtgärder och beredskap för extrema klimat.
Matsvinn
Matsvinn kallar vi livsmedel som slängs, trots att de hade kunnat konsumeras om de hanterats annorlunda. Ca 1/3 av all mat som produceras för mänsklig konsumtion kastas. Att radikalt minska på matsvinn och förluster i livsmedelskedjan är en av de viktigaste åtgärderna vi kan göra inom livsmedelssystemet.
Social hållbarhet i livsmedelssystemet
En viktig del av ett hållbart livsmedelssystem är att den som producerar maten har schyssta arbetsvillkor, upplever trygghet för sig och sin familj, och känner uppskattning för sin roll som livsmedelsproducent.
Hållbar akvakultur
Akvakultur (odling av fisk, skaldjur och alger) är globalt sett ett av de snabbast växande livsmedelsområdena och har en viktig roll att spela för matförsörjningen idag och i framtiden. I en snar framtid beräknas 70 % av den fisk vi äter komma från fiskodlingar.
Hållbar konsumtion och produktion av mjölk
Projekten sträcker sig från den individuella kon, till miljöpåverkan på gårdsnivå, till nyttan och nya möjligheter med gräsvallen till kombinationen av miljö- och folkhälsoaspekter för kostrekommendationer. Hela livsmedelskedjan är inkluderad.
Mat och klimat
Utsläppen från livsmedelssektorn står för cirka 20–30 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Hur kan vi producera och konsumera mat på ett mer klimatsmart sätt?
Klimat, mat och beredskap i norra Sverige
Vi lever med pågående klimatförändringar samtidigt som de senaste åren präglats av kriser och krig som skapat oro för det globala livsmedelssystemets sårbarhet. När klimatförändringar ritar om kartan i Europa kommer kanske produktionen av mat att behöva flytta norrut. Vad innebär det för framtidens livsmedelsproduktion i norra Sverige?
Food & Cities
Food & Cities  (Mat och stad) är ett samarbete mellan framtidsplattformarna SLU Future och SLU Urban Futures.  Projektet ska kommunicera befintlig forskning vid SLU och skapa nya tvärvetenskapliga mötesplatser. Projektet ska också identifiera kunskapsluckor och tvärvetenskapliga frågeställningar och lägga grunden för ett långsiktigt tematiskt fokus vid SLU kring frågor om mat och stad.
Tvärvetenskap
Komplexa utmaningar kräver en palett av lösningar och ett brett tänkande, en palett i många färger. Ett av SLU Future Foods viktigaste mål är att utveckla tvärvetenskapliga arbetssätt inom området ”ett hållbart livsmedelssystem” genom att stimulera samarbeten över vetenskapliga disciplingränser. Läs mer på vår temasida om tvärvetenskap!
Interdisciplinary Academy
Interdisciplinary Academy (IDA) är en tvärvetenskaplig satsning vid SLU som syftar till att stärka den tvärvetenskapliga kompetensen vid hela universitetet.
Insekter som mat
SLU har tvärvetenskaplig forskning om matinsekter. Här finns forskare som arbetar med allt från insekters ekologi, deras sjukdomar, beteende, näringsbehov och frågor om livsmedelssäkerhet och etik.
Växtförädling och djuravel
Här hittar du material från Mistra Biotech, ett forskningsprogram om bioteknik i växtförädling och djuravel för hållbar och konkurrenskraftig lantbruks- och livsmedelsproduktion i Sverige.
Dricksvatten och hälsa
Vi konsumerar i genomsnitt två liter dricksvatten per dag. Men hur hälsosamt är ditt dricksvatten? SLU tar fram kunskap för beslutsfattare och vattenbransch som stödjer arbetet med säkrare dricksvatten och framtidens vattenrening.
Food Systems
Här finns aktuell information från SLU som rör forskning, kunskap, samarbeten och dialoger kring hur vi uppnår ett hållbart globalt livsmedelssystem.
Ät ute - din digitala utflyktslåda
Välkommen att upptäcka spännande natur i Uppsala län och varför inte ha en picknick med mat som kommer från landskapet? Här har vi samlat inspiration och tips i en digital utflyktslåda, för att i ett regionalt samarbete lyfta och uppmärksamma Friluftslivets år 2021 - tema juni äta ute.
Livsmedelsvetenskap
Forskning inom livsmedelsvetenskap vid SLU omfattar en mängd olika områden, alltifrån egenskaper hos råvaror och förädling av grödor till kvalitetssäkring och livsmedelssäkerhet, men även områden som marknadsföring, innovation och företagsledning.

Artikelserie: 30 i år i EU - vad har det betytt för den svenska maten?

Från näring till upplevelse: 30 år av europeiska regionalmåltider
Från folkhemmets självförsörjning till EU:s fria marknad har den svenska mattallriken genomgått en dramatisk förändring. En gång skulle all mat produceras effektivt och likadant, oavsett var i landet man befann sig. Men i takt med att svenska gränser öppnades förändrades också utbudet – och den småskaliga, regionala maten började göra comeback.
Svenskt lantbruk – Ekonomi, strukturomvandling och självbild efter EU-inträdet
Sedan Sveriges inträde i EU 1995 har villkoren för lantbruket förändrats i grunden. Den tidigare nationella regleringspolitiken ersattes av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, vilket har påverkat allt från företagsstrukturer till bondens vardag. Färre, större och mer specialiserade gårdar är idag normen, samtidigt som frågor som generationsskifte, psykisk ohälsa och landsbygdens framtid blivit allt mer aktuella.
Svensk livsmedelsproduktion sedan EU-inträdet: Anpassning, utveckling och handel
Sveriges livsmedelsproduktion har genomgått betydande förändringar sedan inträdet i Europeiska unionen (EU) 1995. Anpassningen till EU:s regler och gemensamma jordbrukspolitik har haft både positiva och negativa effekter på svensk livsmedelsindustri, lantbruk och konsumenter.
Vad har hänt med ägg- och kycklingproduktionen i Sverige sedan EU-inträdet?
Sedan Sverige blev medlem i EU 1995 har produktionen av ägg ökat med 50 procent och kycklingkonsumtionen fyrdubblats. Samtidigt har gårdarna blivit färre men större, och salmonellakontrollen har blivit ett svenskt trumfkort i konkurrensen. Med Sverige som föregångsland har EU också minskat antibiotikaanvändningen och förbättrat både smittskyddsreglerna och djurvälfärden för kycklingar och värphöns.
Den stora plånboksrevolutionen
När Sveriges livsmedelsmarknad öppnades upp efter EU-inträdet 1995 genomgick den svenska matkulturen sin största omvandling på hundra år. Priserna sjönk, utbudet förändrades och nya smaker tog plats i vardagen. Billigare mat skapade utrymme för nya vanor och dieter och svenskarnas sätt att äta omformades av både ekonomi och kulturella trender.