SLU stöder nationella skogsprogrammet med vetenskapsbaserad kunskap

SLU:s betydelsefulla roll för det nationella skogsprogrammet och den svenska skogspolitiken blir uppenbar när man läser listan över uppdrag som regeringen gett SLU under 2018. Det handlar om tvärvetenskaplig syntes av mångbruksforskning, utveckling av ny statistik för skyddad och brukad skog, ett uppdaterat utbildningspaket för adaptiv älgförvaltning och samhällsekonomiska konsekvensanalyser av metoden för att skydda värdefulla skogar med hjälp av byte mot statlig ersättningsmark,

– Uppdragen är ett kvitto på att SLU har väldigt mycket att bidra med i den viktiga sektorsrollen att underbygga politiska processer med vetenskapsbaserad kunskap, säger Göran Ståhl, dekan vid fakulteten för skogsvetenskap vid SLU.

SLU:s expertis anlitas dessutom i hög grad av Skogsstyrelsen och andra myndigheter inom ramen för nationella skogsprogrammet. Det handlar till exempel om åtgärder för en jämställd skogssektor, utveckling av regionala skogsprogram, stöd med klimatbokföringen, utveckling av hyggesfritt skogsbruk och insatser kopplade till sommarens skogsbränder.

Uppdrag till SLU inom ramen för nationella skogsprogrammet

Uppdrag till Sveriges lantbruksuniversitet att ta fram och kommunicera tvärvetenskaplig kunskap om mångbruk av skog. 5 miljoner 2018, 3,5 miljoner kronor 2019. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/07/uppdrag-ta-fram-och-kommunicera-tvarvetenskaplig-kunskap-om-mangbruk-av-skog/

– Future Forests har ända sedan starten fokuserat på mångbruk av skogen. Uppdraget innebär att vi syntetiserar och kommunicerar den kunskap som finns, säger Annika Nordin, programchef för Future Forests, SLU. Särskilt spännande är de möjligheter för samverkan med olika myndigheter och aktörer som uppdraget ger oss. Vi genomför en rad transdisciplinära aktiviteter, vilket alltså innebär att olika aktörer är direkt involverade i forskningen.

Uppdrag till Sveriges lantbruksuniversitet att genomföra en samhällsekonomisk konsekvensanalys av metoden för att skydda värdefulla skogar inom Ersättningsmark i Sverige AB. 0,5 miljoner 2018 och 0,5 miljoner 2019. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/07/uppdrag-att-genomfora-en-samhallsekonomisk-konsekvensanalys/

- Är den så kallade ESAB-metoden – att byta skyddsvärd bolagsägd mark mot statligt ägd ersättningsmark - ett kostnadseffektivt sätt att nå miljömålen? Det är det vi ska reda ut, säger Ola Carlén, ansvarig forskare vid institutionen för skogsekonomi.

Uppdrag till Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket att utarbeta en sammanhållen och regelbunden statistik om arealen skogsmark. 0,5 miljoner 2018 och 0,5 miljoner 2019. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/07/uppdrag-att-utarbeta-en-sammanhallen-och-regelbunden-statistik-om-areal-skogsmark/

– Uppdraget är att ge en tydlig bild av hur svensk skogsmark är fördelad på områden där man får bedriva skogsbruk och inte får bedriva skogsbruk och hur stora arealer det handlar om, säger Jonas Fridman, Riksskogstaxeringen. Resultatet ska bli en ny löpande statistikprodukt och det kommer därför också att behövas utvecklas en terminologi. Arbetet sker i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SCB.

Uppdrag till Sveriges lantbruksuniversitet att utforma ett ändamålsenligt utbildningspaket för älgförvaltning. 1 miljon under 2018. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/07/uppdrag-att-inom-ramen-for-det-nationella-skogsprogrammet-utforma-ett-utbildningspaket-for-algforvaltning/

– Det nuvarande utbildningspaketet i adaptiv förvaltning har varit i drift sedan 2012 så nu ser regeringen att det är tid att se över det, säger Lars Edenius, institutionen för vilt, fisk och miljö. Uppdraget är tydligt – att uppdatera, utveckla och förenkla utbildningspaketet.

Forskarna Per-Erik Wikberg, Hans Petersson, institutionen för skoglig resurshushållning, tillsammans med Mattias Lundblad, institutionen för mark och miljö, har en lång erfarenhet av att stödja politiska processer med underlag kopplat till klimatförhandlingarna och klimatbokföring.

– Under 2018 har vi på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag på ny skoglig referensnivå för brukad skogsmark, säger Hans Petersson. Mattias Lundblad kommer också att arbeta med en statlig utredning om möjligheterna att öka skogens kolsänka i framtiden, sk bio carbon capture storage. Slutligen är forskare vid SLU involverade i IPCCs process att ta fram nya rapporteringsriktlinjer till 2019.

Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren 2021–2030. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/03/uppdrag-att-utarbeta-prognoser-for-floden-av-vaxthusgaser-till-och-fran-skog-och-skogsmark-for-aren-20212030/

Ytterligare ett uppdrag kopplat till det nationella skogsprogrammet som SLU utför handlar om jordförvärvslagstiftningen. Uppdraget som ligger hos Helena Hansson på institutionen för ekonomi är bland annat att analysera hur lagstiftningen för jordförvärv och arrende påverkar företagsutveckling och marknaden för mark i både skogs- och lantbrukssektorerna. Även Anders Lindhagen och Anders Roos, på institutionen för skogsekonomi medverkar.

– Lagstiftningen kom till för att man velat begränsa mängden bolagsägd mark och att ha en hög grad av småbruk. Det är samma lag som gäller över skogsmark och jordbruksmark. Som det ser ut idag kan ett jordbruksföretag inte drivas som aktiebolag och räkna med sin mark som tillgång inom bolaget, säger Helena Hansson.

Uppdrag att, inom ramen för nationella skogsprogrammet, analysera effekter av jordförvärvslagstiftningen. https://www.regeringen.se/4a095b/contentassets/7cbc4c534fb3457385ff1d7f32e3e512/handlingsplan-for-sveriges-nationella-skogsprogram-2018.pdf

Uppdrag till andra myndigheter där SLU medverkar

Uppdrag till Skogsstyrelsen att inom ramen för nationella skogsprogrammet föreslå åtgärder för en jämställd skogssektor. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/05/uppdrag-att-inom-ramen-for-nationella-skogsprogrammet-foresla-atgarder-for-en-jamstalld-skogssektor/

– Målet med uppdraget är att utvärdera jämställdhetsstrategin för utbildningar på grundnivå och högre nivå, genom att analysera nyckeltal som antal antagna till skoglig utbildning, antal utexaminerade, antal doktorander. Strategin togs fram av regeringen 2011 så det är en god idé att se om utvecklingen går åt rätt håll, säger Ann Dolling, vicedekan vid fakulteten för skogsvetenskap som ansvarar för lika villkors-frågorna.

Uppdrag till Skogsstyrelsen att bistå i arbetet inom internationella skogsfrågor. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/07/uppdrag-att-bista-i-arbete-inom-internationella-skogsfragor/

–Det känns kul att få förtroendet att leda en myndighetssamverkan där nya forskningsresultat direkt kan komma till användning, säger Tomas Lundmark som fått uppdrag att leda processen. Dessutom får vi nu en chans att genomföra ett internationellt projekt inom ramen för the International Boreal Forest Research Association. Vi ska analysera hur ett hållbart men mer intensivt skogsbruk skulle kunna bidra till klimatnytta i de olika boreala länderna.

Uppdrag till Skogsstyrelsen att stödja regionala dialoger och insatser i arbetet med regionala skogsprogram. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/07/uppdrag-att-stodja-regionala-dialoger-och-strategier/

– Skogsstyrelsen är intresserade av den kunskap som finns kopplad till Future Forests som handlar om dialogprocesser. Bland annat har statsvetaren Johanna Johansson från Södertörns högskola bedrivit följeforskning på det nationella skogsprogrammet, säger Annika Nordin, programchef för Future Forests. Här har vi en möjlighet att bidra med vår kunskap på olika sätt, i första hand vid utvecklingen av regionala skogsprogram för de fyra nordligaste länen.

Uppdrag till Lantmäteriet att genomföra laserskanning av Sveriges skogsmark. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/05/uppdrag-att-genomfora-laserskanning-av-sveriges-skogsmark/

–SLU har varit med och initierat laserskanningen när det den först genomfördes, säger Håkan Olsson vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU. Nu finns vi representerade i både styrgruppen och arbetsgruppen som ska genomföra laserskanning över landet och ta fram skogskartor, så kallade skogliga grunddata.

Skogsstyrelsen och SLU samverkar sedan tidigare i ett projekt om hyggesfritt skogsbruk. Det uppdraget handlar om att analysera och utveckla metoder för hyggesfritt skogsbruk och utveckla myndighetens arbete med rådgivning om hyggesfritt skogsbruk. Resultat från det arbetet kommer att användas och kommuniceras inom det nya uppdraget (nedan) som handlar om rådgivning för ett hållbart, mer varierat skogsbruk.

Uppdrag till Skogsstyrelsen att, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, utveckla rådgivning för ett hållbart skogsbruk. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/07/uppdrag-att-utveckla-radgivning-for-ett-hallbart-skogsbruk/

– Vi har bland annat initierat vetenskapliga studier av hyggesfria försök och inlett ett samarbete med Slovenien som tillämpar hyggesfritt skogsbruk på bred front, säger Tomas Lundmark, som sitter i Skogsstyrelsens styrgrupp för hyggesfritt skogsbruk.

Ytterligare ett exempel på att SLU:s kunskaper efterfrågas är den utredning av sommarens skogsbränder som MSB genomför och där Anders Granström, institutionen för skogens ekologi och skötsel är involverad. Rapporten kommer att publiceras i december.