Kan kor lära sig att en lukt betyder något gott?

Senast ändrad: 26 oktober 2023

Syfte och bakgrund

Luktsinnet hos djur är fortfarande ganska outforskat. Forskningen har mest fokuserat på hundars möjlighet att hitta sprängmedel, försvunna människor och sjukdomstecken eller på gnagares möjlighet att fungera som modeller för humanforskning.

Detta projekt syftar till att undersöka om kor kan lära sig att associera en lukt till en positiv upplevelse (till exempel mat eller mjuk beröring). Detta område är helt obeforskat för mjölkkor och projektet är därför helt unikt. Trots det faktum att många däggdjur har ett oerhört väl utvecklat luktsinne så tar man inte hänsyn till detta inom produktionen. Detta beror möjligen på vår egen, sämre utvecklade förmåga, att känna dofter och nyanser av dofter. Efter att ha gått igenom Covid-19 har dock många människor blivit medvetna om att det är en stor förlust att förlora luktsinnet. Maten smakar inte, syrenerna doftar ingenting och vad värre är, du känner inte doften i dina barns hår! Att förlora luktsinnet kan till och med leda till depression hos människor och det tydliggör att luktsinnet direkt är kopplat till våra känslor och det kan därför också vara möjligt att koppla djurens luktsinne till dess känslor. Så trots att luktsinnet först verkar lite oviktigt för oss människor så har det en enorm betydelse och vi kan bara försöka föreställa oss hur viktigt det är för djuren.

 

Hur kan detta användas?

Djurrelaterade arbetsolyckor utgör uppskattningsvis en fjärdedel av det totala antalet olyckor i det svenska jordbruket och i genomsnitt sker ett dödsfall per år vid hantering av nötkreatur. I mjölkproduktionen hanteras djuren ofta, och olyckor inträffar främst i en nära kontakt med djuren (till exempel vid drivning till mjölkning och transport). Skador orsakade av nötkreatur är ofta allvarliga och med lång sjukfrånvaro men kan även vara dödliga. Även om mjölkkor vanligtvis är lugna och fogliga, kan situationer uppstå där korna reagerar oförutsägbart, vilket gör dem farliga att hantera. En sådan situation är lastning till transport och själva transporten av nötkreatur som är fokus för detta projekt. Rädda kor utgör inte bara en risk för arbetssäkerheten utan innebär också dålig djurvälfärd vilket även kan påverka kött kvalitén vid transport till slakt. Trots detta är hantering av nötkreatur oundviklig och därför är intresset stort för att förbättra dessa situationer. Med detta projekt hoppas vi att hitta ny kunskap som kan användas på ett enkelt sätt i situationer där kor vanligtvis bliver rädda – t.ex. kunna en spray med en lukt som kor associerar med något gott, kanske sprayas på transporten så korna är lugna under transporten.

Fakta:

Projektledare: Maria Vilain Rørvang, SLU, Alnarp

Projektdeltagare: Vincent Bombail, SRUC, Scotland & Jenny Yngvesson, SLU, Skara

Prajektfinansiering: Graméns fond 

Projektperiod: 2022-2023

Projekthashtag: #smellnicecow (följ hashtaggen för att få uppdateringar om projektet)