Beijerlaboratoriet för husdjursforskning

Senast ändrad: 15 januari 2020

Vid Beijerlaboratoriet för husdjursforskning bedrivs forskning för att bättre kunna utnyttja data som samlas in automatiskt på teknikintensiva gårdar så att skötsel och avel av kommande generationers mjölkkor ska bli så effektiv som möjligt.

Rutinmässig insamling av data genom kokontroll- och seminverksamhet har funnits i Sverige i mer än 60 år, men i dagens moderna mjölkningsanläggningar registreras dessutom automatiskt ett stort antal uppgifter via sensorer och mätsystem. Därutöver bedrivs en ökad molekylär karaktärisering av djuren på olika biologiska nivåer med hjälp av genomik, transkriptomik, proteomik och metabolomik.

Sammantaget medför detta att det finns tillgång till stora mängder data (Big data), som ofta är både heterogena och komplext strukturerad. Målet med forskningen är att utnyttja all denna information optimalt vilket kräver grundläggande forskning om informationshantering och modellutveckling.

Tyngdpunkten för forskningen vid Beijerlaboratoriet är en kombination av matematik, statistik och datavetenskap (ex. beräkningsstatistik, maskininlärning och matematisk optimering). Stor del av forskningen är dock interdisciplinär och involverar såväl genetik, husdjursvetenskap, teknik som veterinärmedicinsk epidemiologi.

 

Beijerlaboratoriet för husdjursforskning (the Beijer Laboratory for Animal Science, BLAS), är en del av Beijerlaboratorierna i Uppsala och finansieras med bidrag från Kjell och Märta Beijers Stiftelse (Beijerstiftelsen).

Forskare och projekt vid Beijerlaboratoriet för husdjursforskning

Professor Ulf Emanuelson är föreståndare för laboratoriet. Beijerforskare är professor Sigrid Agenäs och professor Lars Rönnegård.  Patrik Waldmann och Majbritt Felleki  är alumni och ett antal doktorander och postdoktorer är knutna till laboratoriet.

Nyhetsartikel om Sigrid Agenäs och Lars Rönnegårds forskningsprojekt: Beijerforskare analyserar big data från kor

Precisionsmjölkning

Ämnet för Sigrid Agenäs forskargrupp är "precision livestock management". Hennes pågående forskingsprojekt handlar om precisionsmjölkning. 

Kons juver måste tömmas på mjölk för att ny mjölk skall bildas och mjölkningstekniken är därför helt central inom mjölkproduktionen. Idag mjölkas en tredjedel av de svenska korna med mjölkningsrobot. Roboten är en stor investering på gården och det är viktigt både för gårdens ekonomi och för kornas hälsa och välfärd att den används optimalt. Under varje mjölkning registreras mycket information som kan användas för att finjustera systemets inställningar och informationen kan även bidra till att fortsätta utveckla kunskapen om mjölkning.

Mjölkningen består av olika faser. Först sker förstimulering av spenarna för att initiera mjölknedsläppningsreflexen. Det görs genom att spenarna tvättas. Sedan startar mjölkningen och flödet från spenarna ökar snabbt för att nå en platåfas som skall utgöra huvuddelen av mjölkningstiden. Efter platåfasen minskar mjölkflödet och någon gång under minskningsfasen tas spenkoppen av. Den automatiska mjölkningen anpassas redan idag till mjölkflödet från varje enskild juverdel (varje spene) genom att spenkoppen tas av när flödet från den spenen minskar. Möjligheten att dessutom anpassa tekniken avseende tid för förstimulering och maskininställningar för exempelvis massage av spenen under den pågående mjölkningen utnyttjas inte idag. Vi vet till exempel att behovet av förstimulering ökar med tiden efter kalvning och kommer att testa möjligheter att göra individuella inställningar bland annat för detta.

Mjölkflödesdata är brusiga och identifiering av platåfas kräver avancerad matematisk modellering. Andra viktiga data i dessa projekt är mjölkmängd, mekaniskt slitage på spenspetsen och mjölkens celltal.

Rörelsemönster och sociala interaktioner hos mjölkkor

Ämnet för Lars Rönnegårds forskargrupp är ”precision livestock breeding” med fokus på rörelsemönster och sociala interaktioner hos mjölkkor. 

En stressad ko mjölkar mindre. Den påverkas av många olika faktorer, där en av de viktigaste är den sociala miljön. Ny teknik gör det möjligt att följa djurens beteende och sociala interaktioner. Det är ett snabbt växande forskningsfält med välutvecklad teknik men det är fortfarande oklart hur kornas beteende påverkar produktionen.

Vi kommer att undersöka möjligheten att bedriva avel på mjölkavkastning där sociala interaktioner mellan kor byggs in i avelsmodellen och på så sätt öka både produktion och välfärd.

Läs mer om Lars Rönnegårds forskning

Exempel på andra pågående forskningsprojekt med koppling till Beijerlaboratoriet är:

Fakta:

Beijerlaboratoriet för husdjursforskning (the Beijer Laboratory for Animal Science, BLAS), är en del av Beijerlaboratorierna i Uppsala och finansieras med bidrag från Kjell och Märta Beijers Stiftelse (Beijerstiftelsen).

Tyngdpunkten för forskningen vid Beijerlaboratoriet är en kombination av matematik, statistik och datavetenskap (till exempel beräkningsstatistik,  maskininlärning och matematisk optimering). En stor del av forskningen är interdisciplinär och involverar såväl genetik, husdjursvetenskap, teknik som veterinärmedicinsk epidemiologi.


Kontaktinformation

Ulf Emanuelson, professor
Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
ulf.emanuelson@slu.se, 018-67 18 26

Sigrid Agenäs, professor
Institutionen för husdjurens utfodring och vård, avdelningen för idisslare, SLU
sigrid.agenas@slu.se, 018-67 16 33, 070-697 32 31

Lars Rönnegård, lrn@du.se, 023-778503

Sidansvarig: natalie.von.der.lehr@slu.se