Projekt syftar till förståelse för vad dekolonisering skulle innebära för markanvändningsplaneringen i Sápmi, dvs. på samernas traditionella marker. Projektet bygger på forskarnas mångåriga samarbete med samebyar och renskötsellag i Sverige respektive Finland och adresserar både markanvändningsplaneringens innehåll (hur ska markanvändningen styras?) och dekoloniseringsprocessen (hur kan den utformas?).
ReiGN är ett nordiskt kompetenscentrum, finansierat av NordForsk, som omfattar ett brett forskningsfält och inkluderar genetik, evolutionsteori, livshistoria, ekologi, naturresurshantering, arkeologi, antropologi, avel, bevarandebiologi, bio-ekonomi, politik och lagstiftning.
Projektet sätter människorna i skogen i fokus och frågar hur en rättvis och hållbar klimatomställning kan ske på platser där konflikten om vad skogsmarken ska bidra till både är komplicerad och infekterad. I tre fall undersöks konflikter om skogens användning kopplade till naturvård, rennäring, gruvdrift och vindkraft samt frågan om vem som får vara med i beslutsfattandet.
JUSTNORTH är ett EU-projekt inom Horizon 2020 som undersökte social, ekonomisk och ekologisk rättvisa inom det arktiska området. Fallstudie 18 var en del av projektets arbetsgrupp 4, om rättvisa i deltagande och styrning.
Det övergripande målet för projektet är att öka och förbättra dialogen mellan gruvindustri, samhället och andra markanvändande aktörer. Det specifika målet för projektet är att utveckla verktyg och metoder för att sammanställa ny och bättre kunskap om hur gruvverksamhet påverkar renen, renskötseln och den samiska kulturen för att skapa bättre förståelse bland alla involverade markanvändare.
Projektet syftar till att ge kritiska insikter i hur förbättringar av kost och hälsa hos äldre urfolkspersoner kan utgöra grunden för ett aktivt åldrande.
Syftet med projektet är att etablera långsiktiga försöksytor för att utvärdera föryngringsmetoder som är gynnsamma för tillväxt av marklavar. Dessa ytor skall även nyttjas som forum för diskussion mellan olika intressen, bland annat renskötare, skogsbruk och forskare.
Hur kan vi tolka, förstå och bemöta konsekvenserna av när landskap drastiskt förändas? ReaD-FIRE var ett projekt som syftade till att öka förståelsen för just dessa komplexa interaktioner mellan människor och landskap under tider av abrupt förändring.
Idag finns en ökad internationell fokus på urfolks rätt till mark och vatten, vilket varit särskilt tydligt under de senaste två decennierna. Samtidigt har exploateringen av naturresurser och infrastrukturprojekt i traditionella urfolksområden ökat. Syftet med detta forskningsprojekt var att studera den alltmer komplexa bilden av naturresursutvinning inom traditionella urfolksområden genom att explicit fokusera på frågor om mineralexploatering och gruvdrift i Sápmi.
Den industriella markanvändningen ökar ständigt och det finns ett sug efter att ”producera mer av allting”. Det gör att behovet ökar för en bra förvaltning av den gröna infrastrukturen och att begränsa de kumulativa effekterna på miljön. Detta är särskilt akut för den samiska renskötseln som är beroende av sammanhängande betesmarker.
Projektet finansierades av Energimyndigheten (forskningsprogrammet Vindval) och undersökte främst hur vindkraft påverkar renar på vinterbetesområdet. Projektet var en fortsättning på ett tidigare projekt finansierat av Vindval om effekter av vindkraft med fokus på sommarbetesområdet i skogen.
Hur kan samarbete mellan forskare och renskötare bidra till nya kontaktvägar mellan producenter och konsumenter av renskötselprodukter? Det undersöktes i detta tvärvetenskapliga projekt.
Hur rätten att utnyttja olika marker bestämdes bland samer i Sverige från mitten av 1500-talet fram till slutet av 1700-talet beskriver två SLU-forskare i en ny bok. Berättande källor och domstolsprotokoll från Lulesamiskt område visar hur rättigheter knutna till jakt, fiske och renbete förändrades i takt med ekonomin. När en jakt- och fiskeekonomi övergick till att bli allt mer präglad av renskötsel förändrades också vem som fick rätt att utnyttja olika resurser.
Biologiskt kulturarv är ett begrepp som sätter fokus på förståelsen av sambanden mellan naturen och människans brukande av den. Dessa samband kan användas för historisk och biologisk kunskapsuppbyggnad och tillämpning inom natur och kulturmiljövård. CBM har sedan 2009 samarbetat med Riksantikvarieämbetet för att utvecklat kunskap om och metoder för att arbeta med biologiskt kulturarv.
