Dekoloniserande markplanering: Att skapa nya planeringssätt för samer och stat i Sverige och Finland (RE-LAND)

Senast ändrad: 27 mars 2024
Rester från ett goahti - sameviste. Foto.

Projekt syftar till förståelse för vad dekolonisering skulle innebära för markanvändningsplaneringen i Sápmi, dvs. på samernas traditionella marker. Projektet bygger på forskarnas mångåriga samarbete med samebyar och renskötsellag i Sverige respektive Finland och adresserar både markanvändningsplaneringens innehåll (hur ska markanvändningen styras?) och dekoloniseringsprocessen (hur kan den utformas?).

Internationell rätt har på senare år förtydligat urfolks rättigheter gällande beslut om markanvändning och exploatering av naturresurser. För att staterna ska leva upp till sina åtaganden har urfolk krävt sektorsövergripande reformer för att dekolonisera markanvändningsplaneringen. De förändringar som genomförts i berörda länders faktiska markanvändningspolicyn har dock varit fragmenterade och begränsade i omfattning.

Detta projekt syftar till förståelse för vad dekolonisering skulle innebära för markanvändningsplaneringen i Sápmi, dvs. på samernas traditionella marker. Projektet bygger på forskarnas mångåriga samarbete med samebyar och renskötsellag i Sverige respektive Finland och adresserar både markanvändningsplaneringens innehåll (hur ska markanvändningen styras?) och dekoloniseringsprocessen (hur kan den utformas?).

Projektets mål är att:

  1. identifiera institutioner och praktik för markanvändningsplanering baserade på samiska perspektiv samt
  2. utveckla dekoloniseringsmetoder som stödjer samiska aktörer, myndigheter och forskare i att reformera markanvändningsplaneringen.

Projektet har stor betydelse för aktörerna i markanvändningen i Sápmi: nationella och regionala myndigheter, olika samiska aktörer, markägare, exploatörer och lokalsamhällen. Svensk policy kring bl.a. klimatåtgärder, bioekonomi, hållbar gruvnäring och regional utveckling påverkas av hur Sverige lyckas förena samiska markrättigheter med landets behov av områdets naturresurser.

Fakta:

Projektledare

Kaisa Raitio, forskare, avdelningen för miljökommunikation, SLU

Projektdeltagare

Rasmus Kløcker Larsen, forskare, Stiftelsen The Stockholm Environment Institute

Projekttid

2019-2025

Extern finansiering

Formas