Projektet sätter människorna i skogen i fokus och frågar hur en rättvis och hållbar klimatomställning kan ske på platser där konflikten om vad skogsmarken ska bidra till både är komplicerad och infekterad. I tre fall undersöks konflikter om skogens användning kopplade till naturvård, rennäring, gruvdrift och vindkraft samt frågan om vem som får vara med i beslutsfattandet.
Bakgrund
Efterfrågan på produkter och tjänster från skogen ökar när klimatet förändras och samhället ska ställas om. Konflikterna om vad som utgör ett hållbart skogsbruk, och hur skogen ska bidra till klimatomställningen, har skärpts. Det finns de som hävdar att ett mer intensivt skogsbruk behövs för att tillgodose ett växande behov av biobränsle och förnybara produkter. Andra menar att det bästa är att låta mer av skogen stå kvar för att därigenom binda koldioxid. Vindkraftverk och gruvor konkurrerar med skogsbruk, renskötsel, rekreation och naturvård om utrymmet i skogen.
Men bortom polariseringen som lyfts upp i media, politik och forskning, vilka olika lösningar finns det på lokalnivå och i vardagen och hur kan man bygga på dem för att påverka politik på olika nivåer.
Studien
I det här tvärvetenskapliga projektet undersöks klimatrelaterade skogskonflikter i syfte att hitta nya vägar att hantera dem, förstå hur olika uppfattningar om tid, särskilt när det gäller omställningsarbete, påverkar konflikterna samt förstå möjligheter och utmaningar med olika digitala verktyg i konfliker och konflikthantering.
Studien innefattar tre fallstudier:
- Gällivare kommun, där markkonflikterna är stora och rennäringen hårt trängd av skogsbruk och gruvnäring.
- Härjedalen där det sedan länge finns konflikter mellan rennäring och skogsbruk och i en uppmärksammad dom 2004 inskränktes fem samebyars rätt till bete på privata marker.
- Tivedens nationalpark där det sedan länge pågått en diskussion om Sveaskogs avverkningar i närheten av ett naturskyddat område. Delar av lokalbefolkningen kräver att bolaget ska skapa en buffertzon runt nationalparken där skogsbruket bör bedrivas med större varsamhet.
Utifrån den fördjupade kunskapen som genereras av de tre fallstudierna, ska projektet hitta nya metoder för en hållbar gemensam förvaltning av skogen, dvs. lösningar där både staten, urbefolkningar och de berörda lokalsamhällena är delaktiga.
En digital interaktiv plattform kommer att skapas, och möjligheter och hinder med digitala hjälpmedel kommer att prövas. Digital teknik kan vara en hjälp att hitta tänkbara gemensamma intressen och möjligheter till lösningar som gör det möjligt att nyttja skogen för olika syften. De medverkande kommer också att delta i utvecklingen av en mobilapp som skulle kunna göra fler människor delaktiga i förvaltningen av skogen.
