Forskarporträttet Tema 2 - ”Förut hade vi frågorna, nu har vi också metoderna”

Senast ändrad: 25 oktober 2018
Vaughan Hurry_Mattias Pettersson (2).jpg

Varför växer träden bättre efter kvävegödsling, trots att de inte tar upp mer än en tiondel av den tillförda näringen? Och hur väl samspelar egentligen marksvamparna och träden på olika marker? Professor Vaughan Hurry hoppas att satsningen på TC4F ska bidra till ökad kunskap.

Kvävets och kolets kretslopp mellan mark och träd är beroende av det sinnrika samarbetet mellan svampar och trädrötter. Läroboken brukar beskriva mykorrhizan som ett ömsesidigt beroende – en symbios. Svampen hjälper trädet att ta upp vatten och näringsämnen. Som tack bjuder trädet på kolföreningar – svampens mat. Men i verkligheten är det inte så enkelt, och heller inte alltid så kärleksfullt.

På magra marker behåller svamparna en stor del av kvävet själva, och här är det nog snarast så att svamparna är ett hinder för trädens tillväxt. Det visar ny forskning vid SLU och Umeå universitet. Frågan om svamparnas roll i kolets och kvävets kretslopp är en av alla frågor som behandlas i inom Tema 2 - Skogsträdens tillväxt och interaktion med omgivande miljö.

Förstärker den etablerade kväveforskningen

Satsningen från TC4F innebär en förstärkning av den redan starka kompetens som finns inom SLU och Umeå universitet. Forskare vid UPSC rönte stor uppmärksamhet när de för första gången kunde påvisa att träden tar upp kväve även i organisk form, som aminosyror. Forskningen har fortsatt att utveckla ny kunskap om kvävets kretslopp i boreala ekosystem, och även bidragit till att organiskt kväve nu saluförs kommersiellt.

Temaledare var först professor Torgny Näsholm. När han lämnade Umeå för att gästforska i Australien gick stafettpinnen över till professor Vaughan Hurry. Vaughan Hurry kan inte nog betona vilken betydelse TC4F har haft för verksamheten. Det har bidragit till att bygga upp ett team kring forskningsfrågorna.

– Normalt räcker ett forskningsanslag bara till en forskare. Nu har vi kunnat förstärka både på forskar-, laboratorie- och fältförsökssidan, säger han. Det går helt enkelt att genomföra större och mer långliggande experiment.

Framgångsrik metodutveckling

Rotmätningsförsöket i Flakaliden (se temabeskrivning) är ett exempel som inte hade gått att genomföra utan TC4F. Genom Tema 2 har man också kunnat utveckla metoder som används inte bara i denna forskning, utan kommer till nytta för många. Ett exempel är nya metoder för att mäta flöden av näringsämnen i marken med hjälp av mikrodialys. Ett annat är de rationella metoder som utvecklats vid Berzelii Centre for Biotechnology för att sekvensera DNA och RNA på mikroorganismer.

Professor Hurry säger sig själv vara ”chockad” över hur bra metoder man fått fram.

– När Tema 2 startade hade vi frågorna, men inte metoderna. Nu har vi metoderna, och snart har vi också svaren, säger han.

Om Vaughan Hurry

Professor Vaughan Hurry är den skogsutbildade australiensaren som gick via universitetet i Canberra, forskarutbildning i Kanada, postdoc i Tyskland och Australien, till Umeå universitet och SLU. Han har nu varit i Umeå i över 15 år som en av de ledande mark- och växtforskarna på Umeå Plant Science Center. Han är samtidigt en del av Berzelii Centre for Biotechnology.

/ Text Mats Hannerz

Sidansvarig: anke.carius@umu.se