Arkiverade beräkningar av läckagekoefficienter för kväve och fosfor från jordbruksmark

År 2016

Jordbruksberäkningen avser år 2016 vilket använts för att representera år 2017 som är basåret för PLC7.

Läckagekoefficienter för kväve och fosfor för PLC7 kan laddas ned via SMEDs webbsida om PLC7.

Mer information

Beräkningarna har gjorts via SMED på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Underlagsrapport: Johnsson m.fl., 2019, Läckage av näringsämnen från svensk åkermark – Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2016, SLU SMED Rapport Nr 5 2019

År 2013

De flesta läckagekoefficienterna i PLC6.5 är som i PLC6 men fosforläckaget från extensiv vall, som används för beräkningen av bakgrundsläckage, har uppdaterats.

Läckagekoefficienter för kväve och fosfor för PLC6.5 kan laddas ned via SMEDs webbsida om PLC6.5. De finns under rubrikerna "1.9 Utlakningskoefficienter för jordbruksmark - kväve" och "1.10 Utlakningskoefficienter för jordbruksmark - fosfor". På sidan finns också exempelvis information om jordartsfördelningen i varje delavrinningsområde.

Mer information

Se PLC6 nedan.

År 2013

Jordbruksberäkningen avser år 2013 vilket använts för att representera år 2014 som är basåret för PLC6.

Läckagekoefficienter för kväve och fosfor för PLC6 kan laddas ned via SMEDs webbsida om PLC6. De finns under rubrikerna "1.9 Utlakningskoefficienter för jordbruksmark - kväve" och "1.10 Utlakningskoefficienter för jordbruksmark - fosfor". På sidan finns också exempelvis kartlager för utlakningsregionerna  och information om jordartsfördelningen i varje delavrinningsområde.

Mer information

Beräkningarna har gjorts via SMED på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Det finns 3300 läckagekoefficienter (mg/l) för kväve, en för varje kombination av 10 jordarter, 15 grödor och 22 läckageregioner.

För fosfor finns 3300 så kallade "abc-koefficienter" för motsvarande kombinationer av jordart, gröda och läckageregion. De appliceras tillsammans med områdets markfosforhalt och lutning för att beräkna läckaget i mg/l:

Y = KoeffA + KoeffB * X + KoeffC * Z

där Y är läckagekoefficienten (mg P/l), KoeffA en konstant, KoeffB är bidraget från markfosfor från P-HCl-analys (X i mg/100g) och KoeffC är bidraget från lutningen (Z, i procent).

Underlagsrapport: Johnsson m.fl., 2016, Läckage av näringsämnen från svensk åkermark – Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2013, SMED Rapport Nr 189 2016.

År 2005

Läckagekoefficienter för kväve och fosfor för PLC5 kan laddas ned via SMEDs PLC5-sida. Ladda hem "Tabellerna för Utlakningskoefficient för jordbruksmark". Jordbruksberäkningen avser år 2005 vilket använts för att representera år 2006 som är basåret för PLC6.

År 1995, 2000, 2009 och 2011

Läckagekoefficienter har utöver år 2005 beräknats med PLC5-metodik för år 1995, 1999/2000, 2009 och 2011 för bland annat olika miljömålsuppföljningar. Dessa läckagekoefficienter kan fås vid förfrågan.

Mer information

Beräkningarna har gjorts på uppdrag av Jordbruksverket, Havs- och  vattenmyndigheten eller Naturvårdsverket. De flesta beräkningar har gjorts via SMED.

Det finns 2210 läckagekoefficienter (mg/l) för kväve, en för varje kombination av 10 jordarter, 14 grödor och 22 läckageregioner. Grödor som odlas på mindre än 1 % av läckageregionens yta är inte inkluderade.

Det finns 16200 läckagekoefficienter (mg/l) för fosfor, en för varje kombination av 10 jordarter, 14 grödor, 22 läckageregioner, 3 lutningsklasser och 3 fosforklasser. Grödor som odlas på mindre än 1 % av läckageregionens yta är inte inkluderade.

Underlagsrapporter

PLC5-metodik (år 2005 samt 1995): Johnsson m.fl., 2008, Läckage av näringsämnen från svensk åkermark – Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 1995 och 2005, Naturvårdsverket Rapport 5823

PLC5-metodik år 2000: Brandt m.fl., 2008, Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik, SMED Rapport Nr 22 2008

PLC5-metodik (år 2009): Blombäck m.fl., 2011, Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik – Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för r 2009, SMED Rapport Nr 57 2011

PLC5-metodik (år 2011): Blombäck m.fl., 2014. Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2011 beräknat med PLC5-metodik, SMED Rapport 147 2014

År 1999

Läckagekoefficienter för kväve för TRK/PLC4 (avser år 1999) kan laddas ned via SLU:s sida om TRK-projektet. Ladda hem "Jordbrukskoefficienter för kväve". Beräkningarna  av jordbruksläckaget gjordes av SLU på uppdrag av Naturvårdsverket. TRK-projektet genomfördes av SMHI och SLU.

År 1995

Läckagekoefficienter beräknades även för år 1995 med TRK-metodik och användes tillsammans med läckagekoefficienterna för år 1995 i Naturvårdsverkets underlagsrapport för miljömålet ingen övergödning. 

Mer information

Kväveläckagekoefficienter beräknades för varje kombination av 10 jordarter, 15 grödor och 22 läckageregioner. Grödor och jordarter som saknas eller endast förekommer sparsamt i läckageregionen inkluderas ej i resultatfilen. 

Underlagsrapport: Johnsson och Mårtensson, 2002, Kväveläckage från svensk åkermark – Beräkningar av normalutlakning för 1995 och 1999, Naturvårdsverket Rapport 5248

Detta var ett projekt som genomfördes av Naturvårdsverket tillsammans med SLU och SMHI och där utsläppen för år 1985 och 1994/1995 beräknades.

Kväveläckagekoefficienter beräknades för 11 läckageregioner i södra halvan av Sverige. 

Underlagsrapport: Johnsson och Hoffman, 1996, Normalutlakning av av kväve från svensk åkermark 1985 och 1994, Ekohydrologi 39, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU.