Kontaktinformation
Johan Stendahl, docent
Institutionen för mark och miljö, SLU
johan.stendahl@slu.se, 018-67 38 01
Kol/kväve-kvot
Senast ändrad: 26 maj 2020
Kol/kväve-kvoten (C/N) har betydelse för det organiska materialets nedbrytbarhet. Vid höga kvoter, ca 25 och högre, är konkurrensen om kväve stor med påföljd att nedbrytningshastigheten avtar och att växter lider brist på kväve. Detta är t.ex. fallet på gamla multnande sågspånshögar och i mårlager.
C/N-kvoten varierar dock mellan olika marker och olika typer av organiskt material. I vissa sorters färsk förna, t.ex. barkflagor, är C/N-kvoten närmare 100, men kan i väl nedbruten organisk substans vara ca 10. C/N-kvoten i svenska skogsmarkers mårlager är i medeltal drygt 30, men minskar ju mer näringsrik humusformen (moder, mulliknande moder och mull) är. I humusformen mull ligger C/N-kvoten i medeltal på ca 17 (Nilsson m.fl., 2015).
Kartor över C/N-kvoten i olika humusformer och horisonter under perioden 1993-2002
De kartor som presenteras nedan visar C/N-kvoten i humuslagret (O-horisonten), blekjorden (E-horisonten), rostjorden (B-horisonten), BC-horisonten (45-55 cm under markytan), samt C-horisonten (55-65 cm under humuslagret) grundat på de provtagningar och mätningar som gjordes 1993-2002.
|
Horisont |
Totalt |
Mår |
Mull |
Torv |
Jämförelse |
|
O |
|||||
|
B |
|
|
|||
|
BC |
|
|
|||
|
C |
|
Referenser
Nilsson, T., Stendahl, J., Löfgren, O. 2015. Markförhållanden i svensk skogsmark – data från Markinventeringen 1993-2002. (pdf, 5441KB) Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 19. 58 sid.