Kontaktinformation
Johan Stendahl, docent
Institutionen för mark och miljö, SLU
johan.stendahl@slu.se, 018-67 38 01
Jordmåner
Senast ändrad: 26 maj 2020
Med jordmån menas den övre delen av marken som påverkas av organismer, vatten och klimat och därmed förändrats i något eller några avseenden. Jordmånens utveckling bestäms också av topografiska förhållanden och modermaterialets egenskaper t.ex. den lösa avlagringens ursprungliga mineral- och kornstorlekssammansättning.
Dessa faktorer, inklusive tiden, som påverkar jordmånsutvecklingen brukar benämnas jordmånsbildande processer. Denna påverkan har ofta resulterat i utbildning av synliga s.k. jordmånshorisonter. Jordmånen inbegriper humuslagret och mineraljorden, men inte förnalagret/S-lagret.
Det finns flera strukturerade system för att klassificera olika jordmåner. De idag mest använda klassificeringssystemen är Soil Taxonomy och World Reference Base for Soil Resources. Inom Markinventeringen bestämdes jordmånerna på de markinventerade provytorna enligt ett äldre svenskt system, men sedan 2003 bestäms jordmånerna enligt det internationella klassificeringssystemet ”World Reference Base for Soil Resources”, i fortsättningen kallat WRB.
De frekvenskartor över olika jordmåner som visas nedan utgår från data som insamlades under åren 1983-1987. Jordmånerna klassificerades då enligt det äldre svenska systemet. Men genom att utnyttja ett antal av de inventerade variablerna kunde man även konstruera jordmånsklasser enligt WRB-systemet. Hur detta gjordes visas här under rubriken "Bestämning av jordmånsklass enligt WRB-systemet". WRB-systemet kallades före 1998 för ’FAO/Unesco-systemet’ eller ’FAO-systemet’, vilket syns på en del av de kartor som visas nedan.
Frekvenskartor över jordmåner enligt WRB-systemet
Kartorna skapades utgående från data insamlat under åren 1983-1987. Jordmånsklasserna enligt WRB-systemet konstruerades genom att utnyttja ett antal av de då bestämda variablerna på ett sätt som visas här under rubriken "Bestämning av jordmånsklass enligt WRB-systemet, utgående från Markinventeringens variabler för inventeringen 1983-1987".
Frekvenskarta över dominerande jordmånsklass enligt WRB-systemet
Kartan nedan visar vilken jordmånsklass, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet), som har störst dominans inom ett område, samt även styrkan i dominansgrad. Således markerar mörk nyans i resp. klass stark dominans. Gleysoler finns inte med i denna karta, eftersom denna jordmån i allmänhet inte dominerar över större områden i svensk skogsmark.
Frekvenskarta över jordmånsklassen Histosoler
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Histosoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Frekvenskarta över jordmånsklassen Leptosoler
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Leptosoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Frekvenskarta över jordmånsklassen Gleysoler
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Gleysoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Frekvenskarta över jordmånsklassen Arenosoler
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Arenosoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Frekvenskarta över jordmånsklassen Podsoler
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Podsoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Frekvenskarta över jordmånsklassen Cambisoler
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Cambisoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Frekvenskarta över jordmånsklassen Regosoler
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Regosoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Jämförelse av frekvenskartorna för de olika jordmånsklasserna enligt WRB-systemet
