Livsmedelsprogrammet
Hur ser framtidens mat ut, och hur ska den kunna produceras på ett hållbart sätt?
Hur är maten sammansatt och vad gör det nyttigt? Påverkas produktkvalitén av hur råvaran hanteras och hur vi tillverkar livsmedlen? Hur bedömer man om maten är skadlig? Läs livsmedelsprogrammet och blir expert på säker mat.
PROGRAMINFORMATION
Utbildningen ger dig en helhetsbild av livsmedelskedjan från råvara till färdig produkt. Du läser kurser i kemi, djur- och växtfysiologi, genetik och mikrobiologi. Du lär dig om livsmedelsteknik, nutrition och hållbarhet och får kunskaper inom tillsatser och föroreningar.
Den agrara delen av programmet ger fördjupade tvärvetenskapliga kunskaper läses tillsammans med programmen växtodling, husdjur och hållbarhet, samhällsutveckling - landsbygd och agrar ekonomi. Du träffar andra studenter som är intresserade av livsmedel men som har ett annat perspektiv vilket ger dig en unik fördel och ett brett nätverk.
Programmet har stark anknytning till aktuell livsmedelsforskning. Du kan göra ditt avslutande självständiga arbete i pågående forskningsprojekt eller i samarbete med företag inom branschen. Du får en kandidatexamen i livsmedelsvetenskap. Om du vill kan du fortsätta och fördjupa dina kunskaper genom att läsa en masterutbildning. Vill du börja jobba direkt efter kandidatexamen kan du få användning för dina kunskaper överallt där det finns mat, inom livsmedelssäkerhet, livsmedelsinspektion, rådgivning, produktutveckling.
Utbildningen har många anknytningar till framtida arbetsplatser, bland annat genom projektarbeten, externa föreläsare och studiebesök i näringslivet. Programmet ger dig en djup kunskap för de olika arbetsuppgifterna inom livsmedelskedjan vilket ger dig ett brett val av arbetsplatser efter utbildningen.
Vill du bli agronom?
Utbildningen kan även leda till yrkestiteln agronom utifrån ditt val av kurser. Detta gör du genom att fortsätta din utbildning med mastersprogrammet Food Science. Då får du djupare kunskap inom bland annat vegetabiliska och animaliska livsmedel samt företagsekonomi. Länk till information om agronomexamen.
För att bli antagen till Livsmedelsprogrammet krävs grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå och: - Biologi 2 - Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2 - Kemi 2 - Matematik 4 alternativt - Biologi B - Fysik A - Kemi B - Matematik D Kraven på särskild behörighet enligt ovan kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt. För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs.
Examen:
Examen som utbildningen syftar till
Livsmedelsprogrammet syftar till en kandidatexamen med huvudområde livsmedelsvetenskap. En kandidatexamen är en generell examen. Kurserna i programmet kan möjliggöra även andra examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.
Den student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen kandidatexamen med huvudområde livsmedelsvetenskap (degree of Bachelor of Science with a Major in Food Science).
Programmet kan i kombination med ett specifikt masterprogram i livsmedelsvetenskap vid SLU möjliggöra att fordringarna för en agronomexamen uppfylls. Se även under Övriga upplysningar.
Examenskrav
Kandidatexamen med huvudområde livsmedelsvetenskap uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp) med följande krav:
minst 60 hp kurser inom huvudområdet livsmedelsvetenskap (G1N, G1F)
minst 15 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet livsmedelsvetenskap (G2F)
minst 15 hp självständigt arbete inom huvudområdet livsmedelsvetenskap (kandidatarbete, G2E)
Ersättningsmöjligheter: Ibland kan det verka som att du saknar något ämne för att vara behörig till våra program, framförallt när det gäller biologi eller naturkunskap. Här kan du läsa mer om ersättningsmöjligheter.
INNEHÅLL
Årskurs 1
Programmet börjar med en introduktionskurs, där du får bekanta dig med ämnet livsmedelsvetenskap. Kursen ger också en introduktion i allmänna färdigheter som hör till universitetsstudier, som t.ex. vetenskapligt skrivande, etik, vetenskapsteori etc. Under första året läser du också ämnen som kemi, biokemi, cellbiologi, och mikrobiologi, ämnen som är viktiga som bakgrund till att förstå livsmedel.
Årskurs 2
Andra året bygger på med genetik, immunologi, allergi, växt- och djurfysiologi, och analytisk naturproduktkemi. I kursen livsmedels-mikrobiologi får du kunskap om mikroorganismers positiva eller skadliga verkan på livsmedel, och också prova på att göra livsmedels-mikrobiologiska analyser. Dessa kurser behöver du för att förstå växter, djur och mikroorganismer, och vilka förutsättningar de behöver för att kunna användas i livsmedelsproduktion. Under vårterminen går du också en kurs i Lantbruksvetenskap där du får en bred överblick och förståelse för svensk lantbrukssektor och dess samspel med det övriga samhället. Kursen går tillsammans med programmen växtodling, husdjur och hållbarhet, samhällsutveckling - landsbygd och agrar ekonomi, så du kommer att träffa andra studenter som är intresserade av livsmedel men på ett litet annat sätt.
Årskurs 3
Större fokus på livsmedel ligger under det tredje året. Då fördjupar du dig i de vegetabiliska och animaliska livsmedelsråvarornas kemiska sammansättning och egenskaper. I kurserna näringslära och livsmedelstoxikologi och riskbedömning, får du en bra överblick över nyttigheter och risker med livsmedel. Du läser också om hur livsmedelskvaliteten påverkas av råvarans egenskaper och tillverkningsprocesser vid produktion av högkvalitativa livsmedel.
Årskurs 3 avslutas med ett självständigt arbete som ger dig möjlighet att ta en kandidatexamen.
Under programmets gång har du också möjlighet till praktik-kurser och till utlandsstudier. För att du ska få goda praktiska färdigheter och bred överblick av hela livsmedelskedjan ingår övningar och studiebesök i många kurser.
Master i livsmedelsvetenskap – en fortsättning på programmet
Du kan också fortsätta ytterligare två år och därefter ta en masterexamen i livsmedelsvetenskap. Om du följt utbildningsplanen kan du också ta en agronomexamen.
I programmets master-del ingår fördjupning och du kan också bredda dina kunskaper mot något extra intressant. Under utbildningens senare del fördjupar du dig inom olika livsmedelsgrupper såsom växt-, kött-, och mjölkprodukter. Den agrara delen av utbildningen läses tillsammans med studenter i de andra agronomprogrammen och ger fördjupade tvärvetenskapliga kunskaper i hur råvarorna produceras och hur det påverkar livsmedelskvaliteten. Utbildningen har en anknytning till arbetslivet genom projektarbeten, externa föreläsare, studiebesök och möjligheten till att genomföra en s.k. kvalificerad agronompraktik i näringslivet eller vid myndighet. På det sättet skapar du värdefulla kontakter för framtiden. Du har också möjlighet att studera ämnen som marknadsföring, projektledning och kommunikation. Du har också här möjlighet till praktik-kurser och till utlandsstudier.
Utbildningen har också stark anknytning till aktuell livsmedelsforskning. Du kan göra ditt avslutande master-arbete i pågående forskningsprojekt eller i samarbete med ett företag.
Du hittar programmets kurser under fliken ”ramschema” som finns längre ned på denna sida
KARRIÄR
Vad kan jag bli?
Karriärmöjligheterna är många och du kan i princip arbeta med allt som har en koppling till mat och livsmedel. Du får ett brett nätverk under utbildningen och kontakter med näringen. När du läst klart kan du arbeta på företag eller i en branschorganisation som till exempel:
produktansvarig
kvalitetsexpert
kvalitetssäkrare
livsmedelstekniker
Du kan också läsa vidare på masterprogrammet i livsmedelsvetenskap vilket kommer att ge fler yrken att välja bland och ännu större möjligheter till karriär inom livsmedelsbranschen.
För att bli antagen till Livsmedelsprogrammet krävs grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå och:
Biologi 2
Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2
Kemi 2
Matematik 4
alternativt
Biologi B
Fysik A
Kemi B
Matematik D
Kraven på särskild behörighet enligt ovan kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.
För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs.
Mål
Allmänna mål
De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i Högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.
Mål för examen
I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för kandidatexamen:
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen ska studenten
visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen ska studenten
visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper och
visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen ska studenten
visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Examen
Examen som utbildningen syftar till
Livsmedelsprogrammet syftar till en kandidatexamen med huvudområde livsmedelsvetenskap. En kandidatexamen är en generell examen. Kurserna i programmet kan möjliggöra även andra examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.
Den student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen kandidatexamen med huvudområde livsmedelsvetenskap (degree of Bachelor of Science with a Major in Food Science).
Programmet kan i kombination med ett specifikt masterprogram i livsmedelsvetenskap vid SLU möjliggöra att fordringarna för en agronomexamen uppfylls. Se även under Övriga upplysningar.
Examenskrav
Kandidatexamen med huvudområde livsmedelsvetenskap uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp) med följande krav:
minst 60 hp kurser inom huvudområdet livsmedelsvetenskap (G1N, G1F)
minst 15 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet livsmedelsvetenskap (G2F)
minst 15 hp självständigt arbete inom huvudområdet livsmedelsvetenskap (kandidatarbete, G2E)
Innehåll och uppläggning
Beskrivning av programmet
Programmet ger en grundläggande naturvetenskaplig utbildning med inriktning mot livsmedelsvetenskap. Programmet utbildar för vidare studier på avancerad nivå eller för arbete inom exempelvis myndigheter, företag och andra organisationer.
Utbildningen innehåller både grundläggande och tillämpade delar. Kunskaper inom ämnesområdet kombineras med vetenskaplig träning och näringslivsanknytning.
Utbildningen börjar med att ge en naturvetenskaplig kunskapsgrund med kurser i kemi, biokemi, mikrobiologi, cellbiologi, genetik, fysiologi, matematik och statistik. Dessa kunskaper är nödvändiga för att kunna förstå livsmedelsråvarornas uppbyggnad, sammansättning och egenskaper samt hur olika produktions- och förädlingsprocesser påverkar dessa. Under den senare delen av programmet fördjupas de naturvetenskapliga kunskaperna med fokus på livsmedelsvetenskap, där kvalitet, livsmedelstoxikologi, livsmedelskemi och -fysik och förädlingsprocesser, är centrala delar. Det ingår även en grundläggande kurs i human nutrition. Hållbarhetsaspekter inom livsmedelskedjan är integrerade i kurserna och tas upp i relevanta sammanhang. Livsmedlens roller i samhället diskuteras.
I utbildningen ingår ett självständigt arbete (kandidatarbete) i slutet av tredje året som ger studenten möjlighet att fördjupa sig i ett specifikt ämne genom att tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt inom huvudområdet.
Vetenskapliga förhållningssätt och vetenskapliga metoder tränas genom att SLU:s breda forskning nyttjas i undervisningen, inklusive handledning. Förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap tränas i komplexa problemställningar som särskilt rör livsmedelsproduktionens och livsmedelsförädlingens hållbara utveckling och deras inverkan på den omgivande miljön. Förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt övas och utvecklas i dialog med olika grupper, integrerat i ämneskurser och i examensarbetet. Samarbete i grupp tränas i olika sammanhang.
Utbildningen har anknytning till näringsliv och samhälle genom studiebesök, gästföreläsningar och arbetslivsinriktade projekt. Praktik erbjuds inom organisationer, myndigheter och företag.
Studenterna ges möjlighet till en egen profilering via valbara kurser eller via utbytesstudier vid något av SLU:s partneruniversitet i världen. Programmet ges huvudsakligen på svenska. Vissa kurser kan ges på engelska.
Programmet erbjuder också lantbruksvetenskaplig kunskap och vänder sig till både de som siktar på en kandidatexamen i livsmedelsvetenskap och till de som vill läsa vidare till agronomexamen. Bred och översiktlig kunskap om och förståelse för lantbrukssektorn och dess hållbara utveckling inom områdena djur, ekonomi, landsbygdsutveckling och livsmedel ingår för specialiseringen mot en agronomexamen.
För agronomexamen gäller (se även avsnittet Övriga upplysningar): Kurser i fetstil är obligatoriska för agronomexamen. Kurser med stjärna = agronomprofilerande kurs (kurs med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn).
Kurs Huvudområde-fördjupning
År 1 Grundkurs - livsmedelsvetenskap, 7,5 hp*, LV, G1N
Grundläggande matematik och statistik för biologer, 7,5 hp, MA/ST, G1N
**Grundläggande kemi I, 15 hp, KE/BI, G1N **
Grundläggande kemi II, 7,5 hp, KE/BI, G1F
Biokemi, fortsättningskurs 7,5 hp, KE/BI, G1F
Cellbiologi, 7,5 hp, BI, G1F
Mikrobiologi, 7,5 hp, BI, G1F
År 2 Genetik, 7,5 hp, BI, G1F
Immunologi och allergi i ett livsmedelsperspektiv, 7,5 hp, BI, G1F
Växtfysiologi, 7,5 hp*, BI, G1F
Djurfysiologi, 7,5 hp*, BI, G1F
**Lantbruksvetenskap för livsmedelsagronomer, 15 hp*, LB, G1F **
År 3
**Food Chemistry and Food Physics, 15 hp, KE/LV, G1F **
Human nutrition och fysiologi, 15 hp, LV, G1F
Livsmedelstoxikologi och riskbedömning, 7,5 hp, LV, G1F
**Food Technology, 15 hp*, LV, G2F **
Självständigt arbete i Livsmedelsvetenskap, 15 hp, LV, G2E
Ytterligare valbara programkurser:
Kvalificerad agronompraktik 1, 7,5 hp, ÖÄ, GXX
Kvalificerad agronompraktik 1, 7,5 hp, ÖÄ,GXX
Förändringar i kursutbudet kan ske under utbildningens gång. Beslut om kursutbud fattas i god tid inför kommande läsår.
För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som specifikt gäller för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns på SLU:s studentwebb.
Övriga upplysningar
Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå
Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå på SLU:s studentwebb.
Möjlighet till fortsatta studier
Den student som har fullgjort utbildningen på programmet med avlagd kandidatexamen har möjlighet att fortsätta sina studier på avancerad nivå.
Information om yrkesexamen agronom
Livsmedelsprogrammet utgör även bas till en agronomexamen om det kombineras med ett specifikt masterprogram i livsmedelsvetenskap vid SLU. Målen för agronomexamen framgår av förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Kraven för att uppnå agronomexamen framgår nedan i enlighet med SLU:s lokala examensordning.
Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 högskolepoäng, med följande krav:
minst 90 hp agronomprofilerande kurser enligt berörda utbildningsplaner
minst 90 hp i relevant huvudområde på grundnivå med successiv fördjupning inkl. 15 hp självständigt arbete (kandidatarbete, G2E)
minst 60 hp i relevant huvudområde på avancerad nivå inkl. 30 hp självständigt arbete med lantbruksvetenskaplig inriktning (masterarbete, A2E)
alla obligatoriska kurser enligt berörda utbildningsplaner
valbara programkurser enligt berörda utbildningsplaner
Agronomen har kvalificerad kompetens om lantbrukssektorn, såväl inom områdena livsmedel som landsbygd och deras roll i samhället och kan bidra till att utveckla sektorns förmåga att försörja samhället med livsmedel och andra varor och tjänster på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.
Agronomer kombinerar agrar kunskap och akademisk ämneskompetens med relevanta yrkeskompetenser för att kunna arbeta självständigt och i samverkan med andra aktörer, såväl nationellt som internationellt, för kvalificerade tillämpningar inom lantbrukssektorn. Agronomer utbildas inom områdena ekonomi, djur, landsbygdsutveckling, livsmedel eller mark/växt. Kunskap om och systemförståelse av lant- och vattenbrukssektorn och naturresursernas nyttjande för ett hållbart samhälle erhålls genom viss samläsning mellan programmen inom de olika områdena.
Livsmedelsagronom
Utbildningen till livsmedelsagronom ger en god förståelse för lant- och vattenbruk och hur våra naturresurser nyttjas bäst för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar livsmedelsproduktion. Efter genomgången utbildning har studenten en helhetssyn på livsmedlens produktions- och hanteringskedja, samt väsentligt fördjupad kunskap om råvarornas och baslivsmedlens sammansättning och egenskaper, deras hantering och förädling och hur produktionsfaktorer påverkar livsmedlens kvalitet.
Livet som livsmedelsagronom...
"Det bästa är den internationella känslan - att ha kontakt med hela världen"
Och vad är en agronom? En agronom arbetar med hållbar matproduktion och är experter på hur mat produceras och på vad som krävs för att göra det på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt. Läs mer om agronomexamen och vad en agronom gör här.
Nyfiken på hur det är att plugga på SLU? Då ska du skugga en student. Välj om du vill träffa en student digitalt eller fysiskt och på vilket campus. Du får möjlighet att ställa alla dina frågor. Väljer du att skugga på campus får du även hänga med på föreläsningar.
Här har vi samlat vanliga frågor och svar för dig som är intresserad av att plugga på SLU.
Uppsala
Det här är Uppsala – Sveriges fjärde största stad, en utpräglad studentstad och här hittar du SLU:s största campus. Uppsala har otroligt mycket att erbjuda dig som student. Med två universitet i staden blir studentlivet mycket levande och en stor del av stadens invånare är studenter.
Fråga oss om: att läsa kurser eller program, vilken utbildning som passar dig, hur du bygger den för att nå dit du vill, din studiesituation samt få stöd i dina karriärval.
