Om Riksskogstaxeringen

Statistik från SLU Riksskogstaxeringen är en del av Sveriges officiella statistik och har som främsta syfte att beskriva den svenska skogens tillstånd och förändring. Statistiken baseras på ett underlag av 20 000 provytor, varav cirka 12 000 inventeras i fält där upp emot 120 000 träd mäts in varje år. 

Personal vid avdelningen för skoglig statistikproduktion på institutionen för skoglig resurshushållning i Umeå ombesörjer de övriga delarna i organisationen - planering, utbildning av fältpersonal, genomförande av datainsamling, kvalitetssäkring av data, samt bearbetning och redovisning.

Från att vid den första Riksskogstaxeringen 1923 ha använt fältblanketter har metoderna för registrering av fältdata följt teknikutvecklingen. I mitten av 1960-talet introducerades pennstanskort och från och med 1983 har handburna datasamlare använts. Vid arbetet på provytorna använder vi idag handdatorer av märket Allegro, där trådlös kommunikation nyttjas för synkronisering/backup. Data lagras i databaser redan i handdatorerna och vidarebefordras sedan till kontoret i Umeå där data från alla taxeringslag läggs in i en årsvis databas. Efter kvalitetssäkring av den årsvisa databasen uppdateras den databas som används för redovisning, där inventeringsdata från 1983 och framåt lagras, med det senaste årets data.

Arbetet fortsätter på kontoret

Efter det att data har samlats in i fält utförs både kontroll, efterarbete och lagring av data innan vi kan producera och redovisa resultat från Riksskogstaxeringen

Kvalitetskontroll
Efter att data har samlats in i fält påbörjas en omfattande kvalitetskontroll av insamlat data. Ett flertal rutiner används för detta. I fält sker rimlighetskontroll av vissa data direkt i datasamlaren, speciella kontrollag åker runt och kontrollinventerar arbetslagens utförda datainsamling och på kontoret utförs ytterligare rimlighetskontroller innan informationen slutligen läggs in i en databas

Årsringsmätning
Provträden åldersbestäms i brösthöjd ute i fält. Borrkärnorna tas med till Årsringsmätningkontoret för ytterligare mätningar genom årsringsmätning. På kontoret mäts årsringsutvecklingen på de borrkärnor som tagits ut från provträden med noggranna instrument. Uppgifterna lagras sedan i en databas. Dessa uppgifter ligger till grund för skattning av tillväxten i våra skogar.

Beräknade variabler
När data från fält är kvalitetssäkrat beräknas att stort antal nya variabler utifrån detta data. För att räkna ut virkesförråd och årlig tillväxt på Riksskogstaxeringens data skattas virkesvolymen och tillväxten för de träd som ingår i stickprovet. Volymen för träd beräknas med samband mellan diameter och höjd och volym. Tillväxten beräknas med årsringsmätningens data om årsringarnas bredd. Dessutom beräknas trädens biomassa med funktionssamband.

Databas
Data, såväl inventeringsdata som beräknade variabler, från inventeringarna 1983-2021 lagras i en databas (RTbas) som används för att generera resultat och för att göra datauttag.

Analys och redovisning
Riksskogstaxeringens redovisar sina resultat i en mängd olika former, från den enklaste redovisning av några siffror per telefon till omfångsrika analyser omfattande flera årsarbeten. Vissa grundläggande uppgifter publiceras årligen i Skogsdata där medelvärden av de senaste fem åren redovisas.