Pågående forskning

Senast ändrad: 18 juni 2023

Vårt forskning har idag tre kärnområden: klinisk biomekanik som undersöker asymmetrier i rörelsemönstret , utvärdering av smärtbeteende med hjälp av subjektiva och objektiva metoder samt utforskning av artificiell intelligens för mer effektiv samt snabbare hältdetektion med hjälp av maskininlärning och datorseende. Nedan finner du ett axplock av våra projekt med länkar till längre beskrivningar.


Rörelseanalys av Islandshästar

Idag finns det ingen kunskap om hur vi på bästa sätt ska detektera hälta i andra gångarter än skritt och trav. Objektiv rörelseanalys - med sensorer eller kamerateknik - kan idag endast användas för att mäta hältor hos hästar i trav. Att hältutreda Islandshästar kan därför vara en stor utmaning då det ofta kan vara svårt att se om hästen är halt samt vilket ben hästen är halt ifrån.I detta forskningsprojekt studerar vi hur islandshästar förändrar sitt rörelsemönster när de töltar, passar eller går i en oren trav.

Läs mer här.

Hälta eller lateralitet - när spelar assymetri roll?
Asymmetrier i den vertikala rörelsen, dvs lateralitet, av olika kroppssegment är ett bra mått på hälta. Men är ett asymmetriskt rörelsemönster alltid orsakat av smärta eller kan det ibland istället vara en naturlig lateralitet? Då symmetrin i hästens rörelsemönster är avgörande för veterinärens bedömning vid besiktning av hästar inför tävling, försäljning samt vid utredning och behandling av hästar med ortopediska problem är frågan om det kan vara en naturlig variation mycket kritisk att besvara. Läs mer här.


Patellartendinos: ett ekvint sjukdomstillstånd?
Mjukdelarna runt knäskålen (patella) som orsak till hälta hos häst är ett vetenskapligt outforskat område men som kliniskt ofta behandlas med "alternativa" metoder utan fastställd diagnos. Inom humanmedicinen är patellartendinosis en utbredd verifierad diagnos. Motsvarande patologi samt diagnostik är dock knappt beskriven i veterinärmedicinsk litteratur. Om patellartendinos skulle visa sig vara en vanlig orsak till kronisk smärta på häst som vi lätt skulle kunna diagnosticera och i framtiden behandla är detta en oerhört viktig studie att genomföra. Läs mer här.

Klassificering av komplexa rörelsemönster med hjälp av datorseende och maskininlärning
I internationella, tvärvetenskapliga forskningssamarbeten utvecklar vi smart teknologi som kan användas för att underlätta tidig och korrekt diagnostik av sjukdomar hos stordjur. Vi tror att den smarta teknologin kommer att ge oss fundamentalt nya förutsättningar för diagnostik inom komplexa sjukdomar.  Läs mer här.

Rörelseasymmetrier hos friska och halta ridhästar
I denna forskning har det visat sig att många hästar som upplevs som ohalta av sina ägare och som nyligen inte har behandlats för hälta rör sig asymmetriskt, varav många visar samma grad av asymmetri som hästar som utreds för låggradiga hältor på kliniken. Idag saknar vi kunskapen att särskilja hästar som är i ett tidigt stadie av ortopedisk sjukdom från hästar som kanske har en viss naturlig avvikelse i sitt rörelsemönster. Läs mer här.

Gör det ont? Identifiering av ortopedisk smärta på häst och ko
Hälta är det vanligaste symtomet på ortopedisk sjukdom. Fram till nu har identifieringen av ortopedisk sjukdom och dess smärta byggt på en bedömning av hälta genom subjektiv visuell bedömning av symmetri i djurets rörelsemönster, vilket endast delvis reflekterar smärta. Beroende på grad av hälta har en viss grad av smärta sedan förutsatts. Mer precisa smärtbedömningar i graderingen av hälta har dock aldrig gjorts. Läs mer här.

 

Från unghäst till atlet: förändringar över tid av rörelsesymmetrin
Det har visat sig att många hästar som tränar och tävlar rör sig med ett asymmetriskt rörelsemönster. Vi vet idag inte om dessa är smärtutlösta och orsakade av träningen eller om de kan vara en naturlig variation. Detta är en unik möjlighet att studera och samla in viktig kunskap om när asymmetrierna uppstår samt hur de utvecklas över tid. Läs mer här.

 

 

 

På kunskapssajten HästSverige kan du läsa mer om hästforskning från SLU.

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Marie Rhodin
Forskare, Universitetslektor vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB); Avdelningen för anatomi och fysiologi samt Avdelningen för hippologi
Telefon: 018-672194
E-post: marie.rhodin@slu.se