Reproduktionsbioteknologi

Senast ändrad: 20 april 2018

Reproduktionsbioteknologi används som ett alternativ till naturlig parning för att få avkommor från djur

Den vanligaste reproduktiva biotekniken för djur är artificiell insemination (AI) tillsammans med spermakonservering/­fryskon­ser­ve­ring. Embryotransfer (ET) tillämpas för närvarande i huvudsak på nöt. Det finns många andra reproduktionstekniker, alltifrån kloning till transplantation av spermatogonier från donatordjur till mottagardjurets testiklar. Hormonell styrning av reproduktion blir också allt viktigare, särskilt hos arter där popula­tionen ökar snabbt. Reproduktionsbiotekniker är således centrala inom ett antal andra reproduktiva discipliner. Ämnet reproduktionsbio­tekno­logi är brett och löper parallellt med ämnet husdjursreproduktion, som vi sam­verkar med.

Aktuell forskning
  • Förbättra reproduktionseffektiviteten hos ett stort antal arter, t. ex. genom att separera fertila spermier från resterande ejakulat för användning i olika reproduktionsbiotekniker; utforma nya fertili­tets­markörer; förbättrade metoder för frysbevaring; utforska den roll seminalplasma har för spermiefunktionen liksom dess effekter på honans fortplantningsorgan; förstå hur externa faktorer som årstid eller djurets ålder kan påverka både spermakvalitet och seminal­plasma; epigenetik.
  • Att avlägsna patogener från sädesvätska och att hitta alternativ till antibiotika för att kontrollera bakterier som kontaminerar ejakulatet under insamling av sädesvätska.
  • Vi har även samarbetsprojekt för att utveckla reproduktiva biotekni­ker hos exotiska djurarter, t.ex. kameldjur, liksom inom bevarande­projekt för utrotningshotade djurarter.
  • Utveckla och optimera flödescytometriska analyser av spermakvali­tet.
  • Metoder för att förbättra frysbevaring av sperma från hund och katt, samt för att optimera insemination av dessa djurslag.
  • Melatoninets roll i reproduktionscykeln hos tikar.
  • Produktion och användning av nöt- och grisembryon in vitro som mo­dell för miljöföroreningars påverkan på tidig human embryo­ut­veck­ling och som en 3R-metod (replace, reduce, refine) för toxiko­logisk testning.
  • Utveckling av embryometoder i Sverige för forskning och kommersi­ell produktion av embryon.
  • Gametinteraktioner, särskilt effekten av zona pellucida-proteiner på spermiers bindning.

Tillsammans med KV Lab erbjuder vi också bedömning av spermamorfologi som en tjänst för djuruppfödare. Tillsammans erbjuder vi också rådgivning för djurägare inom alla aspekter av fertilitet och djurhälsa, vilket bidrar till translationella forskningsprojekt.

Fakta:
 

Ämnesansvarig
Jane Morrell
Professor vid institutionen för kliniska vetenskaper; reproduktion    
                                                    
Telefon: 018-671152
Sidansvarig: susanne.pettersson@slu.se