Skogsvetarprogrammet
Skogsbruksexpert eller biolog?
Vill du bidra till att skogens mångfald bevaras samtidigt som den ger förnyelsebara produkter? Du som är naturvetenskapligt intresserad får gedigen kunskap om hur skogen bidrar till en hållbar framtid, både som ekosystem och naturresurs.
PROGRAMINFORMATION
Skogsvetarprogrammet ger dig ingående kunskap om hur skogsekosystemet fungerar, och hur skog kan skötas hållbart och samtidigt ge förnybara produkter. Vare sig du inriktar dig mot biologi eller skogsbruksvetenskap så finns hållbarhetstänket alltid med dig, då du lär dig om skogens och skogsbrukets biologiska, ekonomiska och sociala aspekter.
En helt vanlig dag på utbildningen kan innebära lärande i föreläsningsmiljö, på exkursion i skog och mark eller i laboratoriet. Studiebesök bidrar till att förstå skogssektorns förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället. Programmet har en tydlig naturvetenskaplig inriktning, med kurser i tex biologi, marklära, kemi och statistik.
Programmet ger dig en kandidatexamen i biologi eller skogsbruksvetenskap, och kan ligga till grund för fortsatta studier mot jägmästarexamen.
FAKTA & BEHÖRIGHET
Namn:Skogsvetarprogrammet (kandidat)
Nivå:Grundnivå
Språk:Svenska
Omfattning:3 år, 180 hp
Studiestart:HT 2024
Sista anmälan för svenska studenter:2024-04-15
Studieort:Umeå
Studietakt:Helfart
Studieform:Campus
Anmälningskod för svenska studenter:91005
Urval:Betyg (2/3) och högskoleprov (1/3)
Behörighet:
För att bli antagen till Skogsvetarprogrammet krävs:
Grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå och
- Biologi 2 - Fysik 1a eller Fysik 1b1 + 1b2 - Kemi 2 - Matematik 4
alternativt
- Biologi B - Fysik A - Kemi B - Matematik D
Kravet på särskild behörighet kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.
För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som anges i kursplanen för varje enskild kurs.
Examen:
Examen som utbildningen syftar till
Skogsvetarprogrammet syftar till en kandidatexamen som är en generell examen. Ytterligare examina kan vara möjliga om kraven för dessa uppfylls (se SLU:s lokala examensordning), se även under Övriga upplysningar avsnitt b) Möjlighet till fortsatta studier.
Den student som uppfyller fordringarna för kandidatexamen med huvudområde får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen kandidatexamen med huvudområdet skogsbruksvetenskap alternativt huvudområdet biologi (Degree of Bachelor of Science with a major in Forestry Science or, alternatively, Degree of Bachelor of Science with a major in Biology).
Examenskrav
Kandidatexamen med huvudområdet skogsbruksvetenskap uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp), varav minst 90 hp med följande krav:
minst 60 hp kurser inom huvudområdet skogsbruksvetenskap (G1N; G1F)
minst 15 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet skogsbruksvetenskap (G2F)
minst 15 hp självständigt arbete inom huvudområdet skogsbruksvetenskap (kandidatarbete/G2E).
Kandidatexamen med huvudområdet biologi uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp), varav minst 90 hp med följande krav:
minst 60 hp kurser inom huvudområdet biologi (G1N; G1F)
minst 15 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet biologi (G2F)
minst 15 hp självständigt arbete inom huvudområdet biologi (kandidatarbete/G2E).
Kurser på grundnivå G1N; G1F kan ersättas av kurser på grundnivå G1E och G2F. Kurser på grundnivå kan ersättas av kurser på avancerad nivå, dock gäller att maximalt 30 hp får utgöras av kurser på avancerad nivå.
Ersättningsmöjligheter: Ibland kan det verka som att du saknar något ämne för att vara behörig till våra program, framförallt när det gäller biologi eller naturkunskap. Här kan du läsa mer om ersättningsmöjligheter.
INNEHÅLL
Under den första hälften av programmet läggs grunderna till en förståelse för såväl det naturliga som det brukade skogsekosystemet, med kurser i till exempel biologi, skogsbruksvetenskap, marklära, statistik, kemi och ekonomi. Genom dessa kurser läggs grunden till att förstå hur skogens organismer fungerar och samverkar. Du får också kunskap om hur skog sköts och brukas för att uppnå olika mål, utifrån samhällets regler och önskemål.
Under andra året väljer du inriktning, mot kurser som ger en examen i biologi eller skogsbruksvetenskap. Biologen lägger här grunden för sin fördjupning i skogens ekologi med kurser i skogsekosystemets kemi och zoologi, medan skogsbruksinriktningen fördjupar sig i skogens biomaterial och hur skogsbruksåtgärder genomförs.
Under tredje året fördjupar du dina kunskaper inom den inriktning du valt. Biologen fördjupar sig bland annat i bevarandebiologi, medan skogsbruksinriktningen fördjupar sig i analyser av olika skogliga problem. Du gör även ett självständigt arbete och kan där fördjupa dig i ett område som intresserar dig.
Många av kurserna under särskilt den första delen av programmet innehåller praktiska moment i form av exkursioner, fältövningar och studiebesök. Genom särskilda resekurser besöks olika delar av Sverige, för att ge förståelse för landets olika skogstyper. Det finns också goda möjligheter till studier utomlands under utbildningen.
Genom studiebesök, gästföreläsningar och näringslivsinriktade projekt m.m. knyts utbildningen an till yrkes- och näringsliv och det omgivande samhället.
Du hittar programmets kurser under fliken ”ramschema” som finns längre ned på denna sida.
KARRIÄR
Efter utbildningen kan du söka jobb inom många olika områden där skogskompetens behövs. Som biolog med skoglig inriktning kan du till exempel arbeta med inventering, skötselplanering och förvaltning inom naturvårdsinriktad verksamhet. Som skogsbruksinriktad finns liknande arbeten inom verksamhet som riktar sig mot råvaruproduktion. Möjliga arbetsgivare för båda inriktningarna återfinns inom hos till exempel skogsföretag, konsultfirmor och myndigheter.
Din kandidatexamen ger dig också möjlighet att läsa vidare på masterprogram, för att fördjupa dina kunskaper i biologi eller skogsbruksvetenskap - eller för att bredda dig mot andra ämnen.
Programmet innehåller kurser som, i kombination med kurser på masternivå, kan ligga till grund för att uppnå jägmästarexamen.
För att bli antagen till Skogsvetarprogrammet krävs:
Grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå och
Biologi 2
Fysik 1a eller Fysik 1b1 + 1b2
Kemi 2
Matematik 4
alternativt
Biologi B
Fysik A
Kemi B
Matematik D
Kravet på särskild behörighet kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från
nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har
inhämtats på annat sätt.
För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som
anges i kursplanen för varje enskild kurs.
Innehåll
Beskrivning av programmet
Skogsvetarprogrammet ger studenterna möjlighet att tillägna sig goda kunskaper om skogsekosystemet och hållbar användning av skogen med möjlighet till fördjupning inom delar av området. En betydande del fältundervisning, inklusive studiebesök, bidrar till en ökad insikt i skogssektorns förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället. Programmet utbildar för vidare studier på avancerad nivå eller till tjänster inom skogsbolag, konsultfirmor, myndigheter m.fl. arbetsplatser där kunskaper om skogsekosystemet och hållbar användning efterfrågas.
Programmet genomförs utifrån en pedagogisk grundtanke där grunderna till en förståelse för såväl det naturliga som det brukade skogsekosystemet läggs under första året. Under andra året får studenterna möjlighet att välja inriktning mot kurser i huvudområdena skogsbruksvetenskap alternativt biologi. Oavsett val kommer ett antal kurser att läsas gemensamt, vilket borgar för en dynamisk lärmiljö där studenter med olika intressen för skogen får mötas och läsa tillsammans med varandra. Genomförandet präglas av vetenskaplighet och forskningsanknytning då utbildningen utformas för att knyta an till den forskning som bedrivs inom fakulteten. Utbildningen präglas även av att många kurser innehåller undervisning i fält som ger insikt i praktiska moment och skogssektorns förutsättningar. Under tredje året ges studenter möjlighet att fördjupa sig ytterligare inom valt huvudområde, inte minst genom att man gör sitt kandidatarbete i något av huvudområdena.
Generella kompetenser integreras i ämneskurserna. Samarbete och förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt övas och utvecklas i dialog med olika grupper genom utbildningen. En del av kurserna samläses med studenter på andra program. Förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt vetenskapligt förhållningssätt är viktiga delar i ämnesprogressionen. Vetenskapliga metoder tränas genom att SLU:s breda forskning nyttjas i föreläsningar och handledning. Genom studiebesök, gästföreläsningar och näringslivsinriktade projekt m.m. knyts utbildningen an till yrkes- och näringsliv och det omgivande samhället. Det självständiga arbetet (examensarbete/kandidatarbete) ger studenten möjlighet att fördjupa sig i ett specifikt ämne genom att tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt inom huvudområdet.
Studenten kan välja att läsa kurser utanför det föreslagna ramschemat, vid SLU eller annat lärosäte i Sverige eller utomlands. Det finns goda möjligheter till utbytesstudier vid något av SLU:s partneruniversitet i världen. Programmet ges huvudsakligen på svenska men vissa kurser ges på engelska. Det tillsammans med innehåll och perspektiv i kurser bidrar till internationalisering på hemmaplan.
På ett övergripande plan gäller att SLU arbetar aktivt med att främja en god arbets- och studiemiljö och för lika villkor. SLU:s profil är inriktad på kunskap om de biologiska naturresurserna och samhällsutmaningar som råvaru-, vatten- och energiförsörjning, klimatförändringar, m.m. är kopplade till våra ansvarsområden. FN:s mål för hållbar utveckling berör bl.a. dessa samhällsutmaningar liksom människans brukande och förvaltande av de biologiska naturresurserna.
Kurser i programmet
Huvudområde
Skogsbruksvetenskap (SV)
Biologi (BI)
Kurs, Huvudområde - Fördjupning (preliminär)
År 1
Skog – nyttjande och värden, 7,5 hp, SV/BI, G1N
Skoglig marklära och klimatologi, 7,5 hp, MV/SV, G1N
Trädbiologi, genetik och evolution, 15 hp, BI, G1N
Vetenskapsteori och metod, 7,5 hp, SV/MS, G1N
Skogspolicy och lagar i Sverige, 7,5 hp SV/HU, G1N
Praktiskt skogsbruk, 7,5 hp, SV, G1F
Skoglig ekologi och botanik, 7,5 hp, BI, G1F
Norra Sveriges skogar och landskap, 7,5 hp, SV/BI, G1F
År 2
Matematisk statistik med skogliga tillämpningar, 7,5 hp, MS, G1N
Skogsskötsel och naturvårdsbiologi, 7,5 hp, BI/SV, G1F
GIS och skoglig fjärranalys, 7,5 hp, SV/TK, G1F
Skogsekonomi, 7,5 hp, FÖ/NA, G1N
Internationell skogspolicy, 7,5 hp, SV, G1F
Skogsekosystemets och biomassans kemi I, 7,5 hp, KE, G1N
Skogens biomaterial, 7,5 hp, SV, G1F
Skogsekosystemets och biomassans kemi II, KE, G1F
Styrning av skogliga arbetsprocesser, 7,5 hp, SV, G1F
Ekologisk zoologi och entomologi, 7,5 hp BI, G1F
Södra Sveriges skogar och landskap, 7,5 hp, SV/BI, G2F
År 3, fördjupning Skogsbruksvetenskap (preliminära kurstitlar)
Skoglig planering, 15 hp, SV, G2F
Ekonomiska analyser av skogliga problem, 7,5 hp, SV/FÖ, G2F
Skogliga analyser, 7,5 hp, SV, G2F
Virkesförsörjning, 7,5 hp, SV, G2F
Projektledning teori och praktik, 7,5 hp, SV, G2F
Kandidatarbete i skogsbruksvetenskap, 15 hp, SV, G2E
År 3, fördjupning Biologi (preliminära kurstitlar)
Forest ecology and conservation biology, 15 hp, BI, G2F
Control of ecological disturbances in forest systems, 15 hp, BI, G2F
De globala skogsekosystemen, kolet och klimatet, 7,5 hp, MV, G2F
Advanced plant genetics and biotechnology, 7,5 hp, BI, G2F
Kandidatarbete i biologi, 15 hp, BI, G2E
Förändringar i kursutbudet kan ske under utbildningens gång. Beslut om kursutbud fattas i god tid inför kommande läsår.
För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som specifikt gäller för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns i ramschema som finns på SLU:s studentwebb.
Mål
Allmänna mål
De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i Högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.
Mål för examen
I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för kandidatexamen:
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen ska studenten
visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen ska studenten
visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper och
visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen ska studenten
visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Examen
Examen som utbildningen syftar till
Skogsvetarprogrammet syftar till en kandidatexamen som är en generell examen. Ytterligare examina kan vara möjliga om kraven för dessa uppfylls (se SLU:s lokala examensordning), se även under Övriga upplysningar avsnitt b) Möjlighet till fortsatta studier.
Den student som uppfyller fordringarna för kandidatexamen med huvudområde får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen kandidatexamen med huvudområdet skogsbruksvetenskap alternativt huvudområdet biologi (Degree of Bachelor of Science with a major in Forestry Science or, alternatively, Degree of Bachelor of Science with a major in Biology).
Examenskrav
Kandidatexamen med huvudområdet skogsbruksvetenskap uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp), varav minst 90 hp med följande krav:
minst 60 hp kurser inom huvudområdet skogsbruksvetenskap (G1N; G1F)
minst 15 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet skogsbruksvetenskap (G2F)
minst 15 hp självständigt arbete inom huvudområdet skogsbruksvetenskap (kandidatarbete/G2E).
Kandidatexamen med huvudområdet biologi uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp), varav minst 90 hp med följande krav:
minst 60 hp kurser inom huvudområdet biologi (G1N; G1F)
minst 15 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet biologi (G2F)
minst 15 hp självständigt arbete inom huvudområdet biologi (kandidatarbete/G2E).
Kurser på grundnivå G1N; G1F kan ersättas av kurser på grundnivå G1E och G2F. Kurser på grundnivå kan ersättas av kurser på avancerad nivå, dock gäller att maximalt 30 hp får utgöras av kurser på avancerad nivå.
Övrig information
Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå
Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå på SLU:s studentwebb.
Möjlighet till fortsatta studier
Den student som har fullgjort Skogsvetarprogrammet med avlagd kandidatexamen har möjlighet att fortsätta sina studier på avancerad nivå. Programmet innehåller kurser som, beroende på kursval och kombination med senare studier på avancerad nivå, kan ligga till grund för att uppnå fordringarna för yrkesexamen jägmästarexamen om 300 hp. Målen för jägmästarexamen framgår av förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Kraven för att uppnå jägmästarexamen definieras i SLU:s lokala examensordning.
Och vad är en jägmästare? En jägmästare är experter på skog och skogsbruk och på vad som krävs för att förvalta våra skogar på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt. Brinner du för skogens möjligheter läs mer om jägmästarexamen här.
Sofie Bergman är en av SLU:s elitidrottsstudenter, s.k. EVL-student. Hon kombinerar sina studier på landskapsarkitektprogrammet med att spela curling på elitnivå.
Nyfiken på hur det är att plugga på SLU? Då ska du skugga en student. Välj om du vill träffa en student digitalt eller fysiskt och på vilket campus. Du får möjlighet att ställa alla dina frågor. Väljer du att skugga på campus får du även hänga med på föreläsningar.
Här har vi samlat vanliga frågor och svar för dig som är intresserad av att plugga på SLU.
Umeå
Campusmiljön i Umeå är en gränsöverskridande blandning av avancerad forskning, anpassade utbildningar, olika nationaliteter, livsbejakande studentföreningar och ett dynamiskt nav i hela norra Sverige. Här läser du till jägmästare eller en master med inriktning mot skötsel av vilt- och fiskpopulationer. Forskningen som bedrivs har en stor spännvidd från molekylärnivå till landskaps-perspektiv.
Fråga oss om: att läsa kurser eller program, vilken utbildning som passar dig, hur du bygger den för att nå dit du vill, din studiesituation samt få stöd i dina karriärval.