Miljömikrobiologi

Senast ändrad: 22 augusti 2018
pipetting.jpg

För att säkra en uthållig livsmedelsförsörjningskedja och samtidigt värna vår miljö, måste vi försöka fånga de växtnäringsämnen som finns bundna i överblivet växtmaterial och matavfall. Ett annat forskningsområde inom miljömikrobiologi undersöker hur mikroorganismer kan användas för att göra rent förorenade områden.

Organiska restprodukter i cirkulation

Samhällets organiska restprodukter innehåller värdefulla växtnäringsämnen som bör återföras till markens ekosystem.

För att säkra en uthållig livsmedelsförsörjningskedja och samtidigt värna vår miljö, måste vi försöka fånga de växtnäringsämnen som finns bundna i överblivet växtmaterial och matavfall. Det organiska avfallet måste tas omhand och komposteras eller omvandlas till biogas, och avloppet måste behandlas på ett sätt som ger ett tillräckligt rent slam. Vårt övergripande mål är att öka kunskapen om hur marksystemet reagerar vid användning av organiska gödselmedel och med denna kunskap som bas föreslå förbättringar i behandlingskedjan. 

De mikroorganismer som lever i nära kontakt med markens partiklar är bra känselspröt för att läsa av förändringar i markekosystemet. Efter gödsling mäter vi hur kolföreningar bryts ner (markrespiration), hur mikroorganismerna frigör kväve (kvävemineralisering), hur de omvandlar ammonium till nitrat (nitrifikation), och deras förmåga att andas nitrat (denitrifikation). Det sammantagna svaret kan användas för att utvärdera den organiska restproduktens kvalitet.

Gödsling med organiska restprodukter riskerar att leda till förhöjd produktion av växthusgaser, främst lustgas. Lustgasmolekylen har flera hundra gånger starkare växthusverkan jämfört med koldioxid och jordbruksmark är en stor källa till den globala produktionen av denna gas. Vi vet att markens fuktighet och temperatur samt hur vi gödslar styr hur mycket lustgas som frigörs. I vårt arbete jämför vi olika gödslingsmetoder för att hitta sätt att minska utsläppen.

Pollutant Degradation

The Swedish EPA estimate that there are 1400 contaminated sites in Sweden that can pose a large risk for the environment or for human health. We study how microorganisms, especially actinobacteria and white-rot fungi, can be used to clean up such contaminated sites from organic contaminants.

We also study the environmental fate of pesticides and develop bioprophylactic methods and techniques to prevent pesticide contamination of the environment. A special topic has for a long time been studies of weed control and microbial degradation of herbicides in railway embankments where we have an on-going collaboration with the Swedish Traffic Administration.

Using bioprophylactic approaches we aim to prevent contamination, both from point sources (for example from spills occurring at the filling of the spray tank) and diffuse sources (for example from leaching and surface transport after spraying in the field). One efficient and simple method for reduction of point source contamination is the use of biobeds. For reduction of diffuse contamination we study the possibility to add pesticide-degrading microorganisms or enzymes concurrent with the pesticide application. We also study the possibility to reduce pesticide transport in the environment by using biochar as an adsorbent.

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

mikael.pell@slu.se, 018-673225

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se