Forskning om säkerhetsanalys och reglering av biologiska bekämpningsmedel

Senast ändrad: 17 september 2021
Ett hänglås med en gul blomma på, foto.

Det är viktigt att fastställa att biologisk bekämpning inte har några oacceptabla sidoeffekter på människor eller i miljön i vid bemärkelse. Vi tar därför fram nya strategier och metodik för säkerhetsbedömning av biologiska bekämpningsmedel.

Vissa former av biologisk bekämpning är reglerade i lag och säkerhetsbedömning är därför intimt sammankopplat med gällande regulatoriska förhållanden.

Potentiella bieffekter i miljön: biologiska bekämpningsorganismers ekologi

Vi utvecklar och använder stam- och grupp-specifika genetiska markörer i kombination med kvantitativ PCR, i undersökningar av befintliga populationer i fält samt överlevnad och spridning av tillsatta bekämpningsorganismer. Ett exempel är en utsädesbetad Pseudomonas-bakterie aktiv mot snömögel i spannmålsodling, där vi har kunnat beskriva hur den nyttiga bakterien koloniserar den växande plantan.

I ett annat projekt har vi utvecklat molekylära verktyg för studier av grundläggande ekologi hos den bakteriella insekticiden Bacillus thuringiensis subsp. israelensis (Bti). Vi såg att återkommande spridning av Bti mot larver av översvämningsmygg kan inducera begränsade men troligen övergående förändringar i de befintliga populationerna av denna bakteriegrupp i periodvis översvämmade marker. Fältarbetet utfördes i områden längs Dalälven, där Bti har använts i drygt 15 år för bekämpning av massförekomster av mygglarver.

Tetrahymena pyriformis, en encellig ciliat används för att undersöka effekter av svampars toxiner. Foto: Ingvar Sundh.

Regelverk och policys

Våra aktiviteter och har resulterat i förslag till nya principer för utvärderingar, bättre anpassade till reella risker med biologisk bekämpning. En studie föreslår nya datakrav och kriterier, som kan leda till mer relevanta och effektiva bedömningar av mikroorganismers potential för bildning av toxiska metaboliter.

Vi ger också regelbundet vetenskaplig rådgivning till myndigheter, intresseorganisationer och företag. På internationell nivå medverkar vi i expertgrupper vid bl.a. EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet), t.ex. den vetenskapliga panelen för växtskyddsmedel (2012-2018) och arbetsgruppen för uppdateringar av QPS-(Qualified Presumption of Safety) listan över jämförelsevis säkra mikroorganismer.

Ett annat uppdrag är i EU-kommissionens expertgrupp för "Biopesticides", som bl.a. utvecklar nya kriterier för växtskyddsmedel med låg risk och nya datakrav för godkännanden av mikrobiologiska bekämpningsprodukter.

EcoStack

I EU-projektet EcoStack är vi del av ett europeiskt konsortium som tar fram nya strategier och enklare och mer enhetliga regler för hur ekosystemtjänster kan förvaltas för att optimera bl.a. produktion och bekämpning av skadeorganismer inom växtodlingen. En effektivare användning av biologiska metoder kan leda till minskad användning av kemiska gödsel- och bekämpningsmedel, till nytta för både människa och miljö.

Vårt arbete i EcoStack har resulterat i publikationer med förslag till hur EU:s regulatoriska policy för mikroorganismer som skyddar mot skadegörare eller stimulerar grödans tillväxt kan förbättras.

Säkerhet för människor: toxicitet

Vi har undersökt nya metoder för att fastställa att organismer för biologisk bekämpning är säkra för människor. Ett projekt fokuserade på screening för toxinbildning hos svampar, genom att undersöka effekten av extrakt eller kulturfiltrat från svamparna i ett testsystem på laboratoriet med den encelliga ciliaten Tetrahymena pyriformis.

 

Fakta:

Innan ett biologiskt bekämpningsmedel får användas måste det genomgå noggranna säkerhetskontroller för att säkerställa att det inte orsakar negativa sidoeffekter på människor eller i miljön.


Kontaktinformation

Ingvar Sundh

Professor på institutionen för molekylära vetenskaper
+46 (0)18-673208
ingvar.sundh@slu.se
CV-sida