Skoglig policy och planering

Senast ändrad: 08 januari 2024
En ipad med ett skogsprogram. Foto.

Vår forskning sträcker sig från skoglig planering för fastigheter och landskap till skogspolitik nationellt och internationellt. Vi utforskar ett stort antal ämnen, så som skoglig rådgivning, landskapsperspektiv inom skoglig planering, deltagandeprocesser och jämställdhet inom skoglig sektor samt samhällsomställningar.

Skoglig policy är ett samhällsvetenskapligt ämne som strävar efter att lösa nutidens komplexa problem. Vi arbetar för att hitta funktionella lösningar som bidrar till bättre förvaltning och skötsel av skogar. För att göra det samarbetar vi ofta med skogssektorns aktörer, så som myndigheter och skogsägarföreningar.

Den tillämpade inriktningen ger ofta multidisciplinära perspektiv, till exempel arbetar många av våra forskare i gränssnittet mellan skoglig policy och planering. Samarbete mellan olika discipliner och bredare samarbeten leder ofta till bättre lösningar.

Att förbättra skogliga policies

Det geografiska fokuset ligger på Sverige och andra länder inom Östersjöregionen. Vi har samlat en unik kompetens om länderna inom regionen genom ett antal jämförande analyser. Stor vikt läggs på förbättringen av skogspolitiska styrmedel, så som bättre deltagandeprocesser och skoglig rådgivning i Sverige eller minskad överreglering i postsovjetiska länder.

Vi tillämpar ett systemperspektiv på olika nivåer, till exempel genom att undersöka innovationer och hållbara affärsmodeller för snabbväxande lövträd inom hela värdekedjan. Genus, jämställdhet och lika villkor inom skogssektorn i Sverige och internationellt är ett annat viktigt forskningsämne. Vi använder ofta kvalitativa metoder för att fördjupa förståelsen av undersökta fenomen.

Teknisk och sociologisk planering

Något förenklat kan forskningen inom skoglig planering delas in i två områden:

  1. teknisk planering
  2. sociologisk planering.

Vi har forskare som är specialiserade inom den tekniska inriktningen. Det kan till exempel innebära utvecklig av skötselmodeller på bestånds- och landskapsnivå, inklusive simulering av olika ekosystemtjänster.

Fokus är dock på de sociologiska aspekterna som till exempel nya metoder inom skoglig planering för bättre hänsyn till markägarnas behov och tillämpning av landskapsperspektivet i skogsbruksplaner. En kritisk samhällsvetenskaplig analys av implementeringen av grön och blå infrastruktur på lokala och regionala nivåer utgör ett annat exempel på planeringens sociologi.