Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap

Kursportaler-interna

SLU is about to change system for storing information for courses and the new system is called Canvas. We will introduce it to some of the courses as a test. But as it takes a while to get to know the new system we will during this academic year also combine it with Sharepoint, that we have had for some years now. We hope that this will not cause any problems for students.

If you have questions please contact course leaders or Desiree Mattsson

Sustainable Forestry in Southern Sweden 2018 (Canvas)

Silviculture of temperate forests 2018 (Sharepoint)

Planning in Sustainable Forest Management 2018 (Sharepoint)

National and International Forest Policy 2019 (Sharepoint)

Broadleaves: Forest dynamics, biodiversity, and management for multiple goals 2019

Nyhetsbrev Skog Alnarp

"Många fåglar i äldre granskog"
En undersökning av fågelbestånden i barrdominerade skogar bjöd på flera överraskande resultat. Nästan lika många arter fanns i 80-åriga granskogar som i reservat.
Resultaten ifrågasätter att vissa arter är indikatorer för höga naturvärden.

- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

_________________

"Många vinnare med mer foder"
Med omtanke och ganska små medel går det att skapa mycket foder till älgar och annat klövvilt.
– Vi vill visa positiva möjligheter som bidrar till färre betesskador, friskare djur och med biologisk mångfald, säger forskare Annika Felton.

- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

_________________

"Utmaning: Maxa produktionen"
En väg för att möta klimatförändringarna är att maximera tillväxten och öka användningen av förnybar råvara från skogen.
För att testa möjligheterna har forskarna ställts inför frågan om avverkningarna i Kronoberg kan öka med 68 procent inom 100 år.

- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

_________________

"Brandhistorien upprepar sig"
Kunskap om historiska skogsbränder hjälper till att förutse kommande hot om bränder.
– Inom några år tror jag vi kan vi göra prognoser som bidrar till en bättre beredskap, säger forskare Igor Drobyshev.

- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

_________________

"I Främlingshem förvånar tallen"
MÅNGA skogsägare väljer att plantera gran i stället för tall på grund av risken för betesskador. Frågan är vad det betyder för tillväxten.
Vilket trädslag som passar bäst på olika marker är oftast en allmän "skogssanning".

- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

_________________

"Poppel på kalkad skogsmark"
Nya försök visar att poppel kan växa dramatiskt mycket bättre med hjälp av kalk.
Det är ett steg på vägen till att det snabbväxande lövträdet kan bli ett alternativ och komplement till granen i skogsbruket.

- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

_________________

"Följderna av tallens reträtt"
När tallen ersätts av gran förändras landskapet i grunden. Den öppna ljusa tallskogen har en frodigare markflora jämfört med den mörka mossiga granskogen.

- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

_________________

"Visar vägval mot framtida skogar"

I detta nyhetsbrev kan du läsa hur forskarna arbetar med nya verktyg för att underlätta planering och vägval. Att förutse tillväxten i skogen ger bara en dimension av framtiden. Frågan är hur skogsägarna agerar och vilka framtida utmaningar skogsbruket har att möta.
- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

__________________

"Grupper av björk bland granen"
I ett färskt Nyhetsbrev från Skog Alnarp berättar Forskaren Emma Holmström om nya forskningsresultat och ny teknik för mer varierande bestånd. Emma är en av projektledarna i Fras, ett forskningsprojekt om framtidens skogsskötsel med flera doktorander.
- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

__________________

"Gränsöverskridande utbildning"
Till hösten börjar en ny masterskurs i Urban Forestry. Det är ett samarbete mellan institutionerna för landskapsarkitektur och skogsvetenskap. Kursen rör sig i gränslandet mellan parkträd och produktionsskogar.
- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

__________________

"Gallrar fram ädellövskogen"
Ibland är aktivt skogsbruk en förutsättning för att skapa naturvärden. Forskarna testar möjligheterna på det som blir några av landets vackraste försöksytor.
- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

__________________

En oöppnad "julklapp"
Odlingen av julgranar kan utvecklas mycket mer. Det framhåller Martin Pettersson som skrivit landets första doktorsavhandling om julgransproduktion. Martin är doktorand på Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap.
- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

__________________

"Isländsk skogs-hopp"
Ellert Marísson arbetar med att återställa vikingarnas härjningar. Efter ett år i Alnarp planerar han att återvända till Island för att bygga upp framtidens skogar. Läs om hans tankar omkring att återbeskoga Island i detta nummer av Skog Alnarp.
- Läs hela nyhetsbrevet HÄR

__________________

"Miljöväg till skogsutbildning"
Huvudspåret till en högre skoglig utbildning är att bygga vidare på skogliga grundkunskaper. Men det finns fler vägar.
Biologen Louice Wemmer och miljövetaren Erika Alm valde att ta klivet ut i skogen.
- Läs hela nyhetsbrevet HÄR
__________________

"Fras började i gallringsskogen"
I ett unikt samarbete tar forskarna krafttag för att ge svar på framtidsfrågorna om skogsskötsel. Det började med en kritisk granskning av gallringar.
-Läs hela Nyhetsbrevet, HÄR
_________________

"Julgranen lever farligt - Så kan hoten undvikas"
Odling av julgranar är en tickande bomb med sjukdomar, vilket drabbat odlare i flera länder. Sverige, med sina relativt blygsamma odlingar, har goda möjligheter att bromsa sjukdomarna och bygga upp en julgransindustri.
-Läs hela Nyhetsbrevet, HÄR

__________________

"Bättre metoder för att beräkna trädens tillväxt"
En ung gran, med en stam vars diameter är 11 centimeter i brösthöjd, har ungefär 90 kvadratmeter barr. Det är en viktig uppgift för att bättre kunna beräkna skogens tillväxt.
-Läs hela Nyhetsbrevet, HÄR

__________________

"Klimatet påverkar myrarna"
Ett varmare klimat leder till att myrarna växer igen. Det är en dramatisk förändring av skogslandskapet som kan få många konsekvenser.
-Läs hela Nyhetsbrevet, HÄR
___________________

"Eld får fart på ekplantorna"
I USA är kontrollerade bränder en metod för att få fram en ny ekskog. De första resultaten från svenska försök visar att det tycks fungera även här.
-Läs hela Nyhetsbrevet, HÄR
____________________

"Fingeravtryck" hjälper asken
Räddningen av asken är en kamp mot klockan. Det gäller att få fram plantor från träd som står emot den dödliga askskottsjukan. En ny lovande teknik kortar väntetiden från år till veckor.....och i nästa steg fem minuter!
-Läs hela Nyhetsbrevet, HÄR
_____________________

"Över 500 studenter på internationell kurs"
I skånska Alnarp finns Europas mest internationella skogsutbildning. Genom höstens intag av studenter, från 19 olika nationer, kommer över 500 personer att ha gått kursen om internationell skogspolitik.
-Läs hela Nyhetsbrevet, HÄR
____________________

"Därför försvann linden"
Lind var en gång ett av de nyttigaste och vanligaste trädslagen i södra Sverige. Ny forskning visar varför den försvann.
-Läs hela Nyhetsbrevet, HÄR

_____________________
"Träd i Alnarp ger hopp i Zambia"
I Alnarp odlas träd som kan vara nyckeln för att stoppa en tickande miljöbomb i Zambia. Om inget görs hotar resterna från gruvbrytningen att förgifta dricksvatten och natur.
-Läs hela Nyhetsbrevet, HÄR

______________________
"30 års kunskap"
Det är nu 30 år sedan upptakten till den skogliga verksamheten i Alnarp började. Det firades med en jubileumsexkursion och en skrift som tittar både bakåt och framåt.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

_______________________
"Flygande start för ekar"
Nötskrikan kan engageras för att plantera ekar. Den okonventionella metoden var en av många möjligheter som lyftes fram vid en workshop om hur ek kan främjas i barrskogen.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

_______________________
"Många vill läsa skog i Alnarp"
Intresset inför höstens skogliga kurser i Alnarp är rekordstort. Nu förstärks resurserna för att kunna ta emot så många studenter som möjligt. Till hösten invigs ett nyrenoverat hus för studentboende i direkt anslutning till skogens hus, med Alnarpsparken utanför fönstret.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

_______________________
"I spåren på biologiska bulldozers"
Forskarna höjer beredskapen mot Phytophthora, en sorts algsvampar som kan ge angrepp på nästan alla träd. Nu involveras skogsägare och andra berörda för att kartlägga skadorna och för att göra fler medvetna om hotet.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

________________________
"Början på Euroforester"
Meelis Seedre var en av de första studenterna på utbildningen som kom att bli Euroforester. Nu har han slutit cirkeln och är tillbaks i Alnarp. Här är hans historia.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

________________________
"Jägmästare på turné"
Den som blir jägmästare får göra en långresa över landet. Lagom till att bokskogen slog ut kom studenterna till Alnarp.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

_________________________
"FRAS-Storsatsning på sydsvensk skog"
I ett unikt gränsöverskridande forskningsprojekt tas krafttag för att öka kunskapen om hur skogarna i södra Sverige ska skötas på bästa sätt. Projektet heter FRAS som står för "Framtidens skogsskötsel i södra Sverige".
-Läs hela nyhetsbrevet HÄR

__________________________
" Öppnar vägen för poppel"
För att poppel och hybridasp ska bli ett alternativ till gran behövs odlingssäkra system. Arbetet för att nå dit är på god väg. Henrik Böhlenius leder ett forskningsprojekt med försöksytor över hela landet.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

___________________________
"Räkna med självföryngrad björk"
De självföryngrade björkarna på ett hygge innebär både problem och möjligheter. Med hjälp av ett nytt verktyg går det att förutse och planera för björken. Därmed kan skogsägaren få större nytta av lövträden.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

____________________________
"Mer pengar till rotröteforskning"
Behandling mot rotröta är ett effektivt sätt att rädda stora virkesvärden. En förutsättning är förstås att behandlingen görs på rätt sätt. Därför inleds ett forskningsprojekt för att se vilken effekt bekämpningen har i praktiskt skogsbruk.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

_____________________________
"Vildsvinen saboterar våren"
Många vallfärdar till Dalby Söderskog för att uppleva våren. Men i år kommer inte vitsipporna och gulsipporna att blomma så rikligt som för några år sedan. Orsaken är vildsvinens framfart som kartläggs i ett väl timat forskningsprojekt.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

_____________________________
"Tall och Gran sida vid sida..."
ett nyhetsbrev från Skog Alnarp berättar Doktorand Oscar Nilsson om sin forskning. Oscar är doktorand i Skogsskötsel och skall under fyra år studera etablering och tillväxt på tall och gran.Tall eller gran. I ett forskningsprojekt jämförs de sida vid sida och en sak är redan klar. På riktigt magra marker är tallen en glasklar vinnare - och på den absolut bördigaste marken slår tallen i taket.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

_____________________________
"Älgarnas foder och hälsa"
Älgar väljer maten omsorgsfullt. Djuren mår inte bra av ensidig kost och är duktiga på att balansera födointaget. Att stödutfodra för att minska betes-skadorna kan möjligen få motsatt effekt. Motmedlet är snarare ett varierat landskap. En mångfald i dieten, med stort intag av lövsly, ger älgar med bra kondition och höga kalvvikter.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

______________________________
"Årsringar varnar för bränder"
Med hjälp av trädens årsringar hoppas forskarna kunna förutse risken för skogsbränder. På så sätt kan resurserna för brandbekämpning användas effektivare.
-Läs hela Nyhetsbrevet HÄR

______________________________
"Bred grund för skogliga beslut"
Ida Wallin är ny skoglig doktor. Hennes avhandling handlar om skogliga beslutsprocesser ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv.
- Läs hela Nyhetsbrevet, HÄR
- Länk till Avhandlingen, HÄR

_______________________________
"Läget för fåglarna i barrskogen"
Ett förändrat klimat gör att tre av de vanligaste fågelarterna i granskogen riskerar att försvinna eller blir väldigt ovanliga.
-Läs hela Nyhetsbrevet, HÄR

_______________________________
"Jägmästare kan fullfölja utbildningen i Alnarp"
Kurserna ingår i Euroforester med utbytesstudenter från europeiska universitet. Vi samtalade med några studenter som valde att flytta söder ut efter de tre första åren i Umeå.
-Läs hela Nyhetsbrevet, HÄR