Naturvård och skogshistoria

Lämnad hänsyn vid slutavverkning - finns effekten kvar när skogen vuxit upp?

Sedan några decennier har en ökad mängd substrat för den biologiska mångfalden lämnats vid slutavverkning, till exempel högstubbar och naturvärdesträd (s k evighetsträd).

Syftet med projektet är att inventera fågelfaunan i 16 granbestånd med lämnade naturvärdesträd av löv på 90-talet, och jämföra dessa med bestånd utan några lämnade träd.

Bestånden med träd har hittats med hjälp av ortofoton (flygbilder) från början på 90-talet, där moderna flygbilder (och besök i fält) har bekräftat att träden finns kvar idag. Bestånden kommer förhoppningsvis att utnyttja även av andra forskare för inventering av t ex lavar. 

Matts Lindbladh, matts.lindbladh@slu.se

Länk till CV

Den gyllene medelvägen: Att bevara den biologisk mångfalden i produktionsskogar och samtidigt motverka klimatförändringarna

Skogsbiomassa är huvuddelen av Sveriges förnybara energikälla, och ett mer intensivt skogsbruk förespråkas kunna mildra klimatförändringarna.

Sveriges produktionsskogar är emellertid också viktiga för att bevara den biologiska mångfalden på grund av både produktionsskogens alla habitat i sig, liksom alla naturvårdsåtgärder som gör i den.

Syftet med projektet är att hitta en gyllene medelväg för beslutsfattare som försöker lösa dessa potentiellt motstridiga mål och därmed visa vägen till en fossilfri framtid och samtidigt bevara naturvärdena i Sveriges skogar.

Adam Felton, adam.felton@slu.se

Länk till CV

Återinventering av historiska inventeringar är ovärderliga för att dokumentera förändringar i vegetationssammansättning och biologisk mångfald över tid. De är också användbara för att bättre förstå effekterna av multipla och interagerande globala drivkrafter.

forestREplot (http://www.forestreplot.ugent.be) är ett forskningsnätverk som samarbetar med en databas över återinventerade fältskiktslokaler i skog, spridda över de tempererade zonerna i Europa och Nordamerika. Databasen används för att kvantifiera förändringar i fältskiktets artsammansättning och funktion i skogsekosystemet, och för att bedöma effekterna av den globala påverkan från kvävedeponering och klimatförändringarna.

Vår forskargrupp bidrar med tre datauppsättningar till nätverket, inklusive data med den längsta tidsserien (1935-2019), och med de mest frekventa årliga återinventeringarna (1988-2008).

Jörg Brunet, jorg.brunet@slu.se

Länk till CV

RICA: Fältskiktets roll i samspelet mellan skogsskötsel och klövvilt

Fältskiktet i Sveriges skogar är ofta dominerat av risarterna blåbär, lingon eller ljung. Dessa nyckelarter spelar en stor roll i våra skogsekosystem, bland annat som viktig foderresurs för älgar, rådjur och hjortar (klövvilt).

Täckningen av dessa växter har dock minskat i Sveriges skogar under många årtionden. Förutom att denna minskning har direkta ekologiska konsekvenser, leder den till farhågor beträffande sekundära effekter på klövviltet och de skogsskador de kan orsaka på produktionsträd.

I denna studie undersöker vi hur täckningen av risarterna (det mått som används i Riksskogstaxeringen) kan översättas till mängd ätbar biomassa och näringstillgång i olika sorters trädbestånd; och hur olika skogsskötselalternativ genom sin påverkan på dessa variabler inverkar på landskapets fodertillgång för klövviltet.

Annika Felton, annika.felton@slu.se

Länk till CV

Påverkar skogens täthet och trädslagsblandning klimatdrivna ekosystemprocesser?

Växelverkan mellan makroklimat och skogens trädskikt påverkar många av de processer som bestämmer arters utbredning och de ekosystemtjänster som de levererar.  Men trots dessa faktorers stora betydelse är nuvarande kunskap otillräcklig för att vi ska kunna förutsäga hur skogens trädslagssammansättning påverkar olika växtarter och pollinatörer, deras fenologi, samt potentialen för artrefuger och spridningsbarriärer i framtida klimat. För att fylla dessa kunskapsluckor har vi etablerat ett europeiskt nätverk av observationsplatser under skogens kronskikt för temperaturmätningar. Vid dessa observationsplatser använder vi oss av kameror och fällor för övervakning av växters och pollinatörers fenologi samt plantering av växter anpassade till ett kallare klimat.

Per-Ola Hedwall, per-ola.hedwall@slu.se

Länk till CV

Skogliga ekosystem har en kritisk roll i den globala kolcykeln. Metoder för samvariation underlättar vår förståelse för skogens kolcykel.

Att använda sig av årsringarna är ett annat sätt att bedöma skogsproduktiviteten och göra uppskattningar av ökningen av biomassan i träden utifrån enskilda mätningar.

Vårt mål är att hitta relationen mellan den årliga ökningen av biomassan och den årliga produktiviteten i ekosystemet. Vi vill göra detta med hjälp av biometriska beräkningar i unga skogar i den boreala regionen.

Jaime Uria Diez, jaime.uria.diez@slu.se

Att blicka bakåt ger oss kunskap för framtiden: dendrokronologiska rekonstruktioner av skogens historia hjälper oss att ta fram bättre strategier för bevarande av biodiversiteten.

Naturliga störningar är en av de viktigaste faktorerna som styr dynamiken i boreala och tempererade skogar. Genom att koppla dessa till klimatvariation eller människors påverkan på skogen kan vi kvantifiera samspelet mellan naturliga ekosystemprocesser och externa miljöfaktorer och genom detta utveckla bättre strategier för naturbevarande i de moderna skogarna.

I Dendrokronologiska laboratoriet i SLU i Alnarp analyserar vi årsringar för att rekonstruera skogshistoria på bestånd, landskap och även kontinentala nivåer.

Labbet koordinerar ett antal forskningsnätverk som sätter fokus på att ta fram och analysera branddynamiken i olika delar av Norra halvklotet.

Igor Drobyshev, igor.drobyshev@slu.se

Länk till CV