Doktoranderna och Projekten

Om Projektet

Användningen av tall i sydsvenska föryngringar har stadigt sjunkit under de senaste 20–30 åren. En stor bidragande orsak till detta är de viltskador som kan drabba tallföryngringar. Nya resultat visar att tall endast undantagsvis finns representerad som möjliga huvudstammar i dagens ungskogar. Denna utveckling är oroväckande dels för att tallen är viktig för de enskilda skogsägarna ur ett ekonomiskt perspektiv, men också för att tallen är viktig ur ett biodiversitetsperspektiv. Att hitta föryngringsmetoder som medger snabb och säker etablering av naturligt föryngrad, sådd eller planterad tall är därför en av de viktigaste framtidsfrågorna för skogsbruket i södra Sverige.

Projektet ska bidra till att utveckla nya och befintliga föryngringsmetoder för tall i södra Sverige. I projektet ingår att etablera nya fältförsök och att analysera data från dessa. I projektet kommer också data från redan anlagda försök att användas, bland annat för att studera effekten av viltbete och metoder för att minska viltbetets negativa påverkan på produktion och ekonomi.

Planerade studier:
1. Naturlig föryngring, sådd eller plantering?
Vi kommer att etablera ett stort föryngringsförsök på Tagel där föryngringsmetoderna naturlig föryngring (NF), sådd och plantering (Pl) skall undersökas grundligt. Doktoranden kommer att jobba med två delstudier i detta försök.

2. Påverkar bete på trädslag konkurrens och därmed beståndsdynamik?
Doktoranden kommer tillsammans med personal från Skogforsk att genomföra noggranna mätningar av tillväxt och betesskador på olika förekommande trädslag

Om Doktoranden

På detta projekt är Mikolaj Lula anställd som Doktorand. Mikolaj har en kandidatexamen från Poznan University of Life Sciences (Poland), samt en Masterexamen från SLU, genom det tvååriga Master Programmet Euroforester som ges på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp. Mikolaj har sin arbetsplats på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp, SLU.

Mer information hittas på Mikolajs CV sida, som finns på engelska

Kontaktinformation: Tele: 040-415195, e-post: mikolaj.lula@slu.se 

Om Projektet

Skogen spelar en viktig roll i ett samhälle som bygger på en biobaserad ekonomi. Ett viktigt steg i skogsbruket är föryngringsfasen. Hur skogen ska föryngras beror på målen med den framtida skogen. För produktionsskogen krävs en snabb etablering som leder till en hög överlevnad och tillväxt. För den tätortsnära skogen kan inslag av naturlig föryngring och en större variation av trädslag vara ett viktigare mål än en hög initial produktion. Resultatet av föryngringen påverkas av vilka föryngringsmetoder som används. Markbehandling, planteringsförband, val av plantmaterial och trädslag är några faktorer som påverkar utfallet av föryngringsresultatet med avseende på både produktion, miljö och rekreation. Genom ett aktivt val av metoder ökar möjligheterna för skogsägaren att nå målen med sitt brukande. Kunskapen kring vilka kombinationer av föryngringsmetoder som passar bäst för olika mål och på olika marker är dock begränsad.

Plantornas etablering beror på markens beskaffenhet. Ett vanligt redskap vid föryngring av skog är markberedning. Med markberedning kan förutsättningarna för en snabb plantetablering förbättras och överlevnaden hos de planterade plantorna ökar. Markberedning gynnar också naturlig föryngring, vilket betyder att olika markberedningsmetoder skulle kunna användas i syfte att både stimulera eller minska uppkomsten av självföryngrat löv i beståndet. Det finns dock nackdelar med markberedning. Metoden kan bidra till näringsläckage och orsaka skador på kulturminnen. Vegetationsdynamiken på en föryngringsyta kan också komma att förändras, liksom förutsättningarna för rekreation.

I dagens skogsbruk används ofta ett traditionellt kvadratförband om 2 m. Plantorna planteras ofta över hela hygget, även de delar som lämpar sig sämre och där naturlig föryngring skulle kunna tillämpas. Detta leder snabbt till en tät ungskog där markens andra värden reduceras. Förekomsten av andra trädslag är ofta marginell i dessa bestånd. Genom att variera planteringsförbandet skulle flera olika mål kunna uppnås. Dessutom har valet av plantmaterial betydelse, både vad gäller morfologiska och genetiska egenskaper, eftersom det påverkar plantornas initiala tillväxt och konkurrensförmåga.

Idag finns väl utvecklade planeringsverktyg såsom markvattenkartor och stora mängder information om det tidigare beståndet samlas in vid avverkning. I nuläget används endast en liten del av denna information vid anläggningen av ny skog. Med hjälp av bättre planering och ett aktivt val av olika föryngringsmetoder skulle vi kunna utföra smartare föryngringar.

Om Doktoranden

På detta projekt är Per Nordin anställd som Doktorand. Per har en kandidatexamen i Skogsvetenskap från Umeå, efter detta var han en termin i Kanada på University of Manitoba i Winnipeg som utbytesstudent, och efter detta avslutade han sin masterutbildning på Institutionen för skogsvetenskap i Alnarp, SLU. Per har sin arbetsplats på Skogforsk Ekebo, Svalöv.

Pers egen beskrivning av sin bakgrund samt sitt projekt på engelska nedan:

Kontaktinformation: e-post: Per.Nordin@skogforsk.se

-------------------------------------------------------------------------------------

Background I come from Falkenberg on the Swedish west coast and I am 25 years old. During my studies I finished my bachelor's degree in forest science in Umeå and then moved to the University of Manitoba in Winnipeg, Canada for an exchange semester. There I took courses in risk and hazard management, social aspects of natural resource management and statistics. After returning from Manitoba I studied the remaining time of my master's studies at SLU Alnarp and wrote my master thesis. My thesis was focusing on browsing damages on naturally regenerated oak with different light availability with the topic "Browsing on naturally regenerated oak seedlings: The interaction between cervid browsing and light availability".

PhD project My PhD project will focus on how different measures in the regeneration phase such as soil scarification, chose of plant material and tree species can result in higher seedling survival and growth. Through integrating previous knowledge with new GIS information this project will study the possibilities of smart planning for future forest establishment for sustainability environmentally and economically.

The supervisor group are constituted of Karin Hejlm (Skogforsk), Erika Olofsson (LnU), Matts Karlsson (SLU & Södra), Gisela Björse (Sveaskog) and Johan Bergh (LnU).

Om Projektet

Under ungskogsfasen finns det fortfarande goda möjligheter att påverka skogens struktur. Det kan handla om att förvalta intentionen med föryngringsarbetet men även om revidera målsättningen utifrån naturligt uppkommen variation i trädens rumsliga fördelning, trädens dimension och trädslagsfördelningen. Röjning är således en viktig åtgärd där potentialen att forma skogen är större än vid senare ingrepp. Det finns idag ett ökande intresse för att skapa variation i skogen. Blandskog framhålls som positivt för den biologiska mångfalden och även som ett sätt att hantera risker förknippade med en osäker framtid. I dagens certifieringsstandard är det ett krav att säkerställ en långsiktig lövandel i barrdominerade föryngringar. Alternativ till ett trakthyggesskogsbruk innebär också en mer heterogen skog, där träd i olika utvecklingsstadier förekommer sida vid sida. Skötsel av blandskog och flerskiktade bestånd är krävande eftersom konkurrenssituationen är mer komplex än i traditionell skogsskötsel. Betesskador kan påverka möjligheterna att styra trädslagsfördelningen. I södra Sverige har ett högt betestryck resulterat i att andelen av föryngringsarealen som utgörs av tall har minskat. Trädslag som rönn, asp, sälg och ek anses viktiga ur naturvårdshänseende men har svårt att passera ungskogsstadiet till följd av bete.

I projektet ska studeras hur variation kan skapas i ungskogen och hur det påverkar beståndsutvecklingen. Doktoranden ska studera hur naturlig föryngring av björk i barrplanteringar ska tillvaratas för att skapa en grund för en framtida blandskog. Doktoranden ska också undersöka möjligheten att redan i ungskogsfasen påbörja en omföring till ett flerskiktat bestånd. Då det är avgörande att hantera betesskador för att få upp vissa trädslag kommer även studier av metoder för att reducera betesskadorna att ingå.

Planerade och möjliga delstudier

1. Röjning med olika krav på jämnhet i trädhöjd och rumslig fördelning – betydelse för beståndsutvecklingen fram till förstagallring i tall- och granbestånd (möjlig)
2. Jämförelse av tillväxt och virkeskvalitet i tall- och granbestånd etablerade i kvadratiska och alternativa rektangulära förband (planerad)
3. Röjningsstrategier i blandskogar med planterad gran och naturligt föryngrad björk – påverkan på huvudstammarnas och stubbskotten tillväxt (planerad)
4. Fodertillgången efter olika röjningsstrategier i blandskogar med planterad gran och naturligt föryngrad björk (möjlig)
5. Åtgärder vid röjning för att minska betesskadorna på framtida huvudstammar i tallbestånd (möjlig)
6. Åtgärder vid röjning för att minska betesskadorna på sällsynta lövträd i barrdominerade bestånd (möjlig)

Om Doktoranden

På detta projekt är Mostarin Ara anställd som Doktorand. Mostarin har en kandidatexamen och en Masterexamen från Khulna University, Bangladesh. Mostarin har sin arbetsplats på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp, SLU.

Mer information hittas på Mostarins CV sida, som finns på engelska

Kontaktinformation: Tele: 040-415195, e-post: mostarin.ara@slu.se

Om Projektet

Tidpunkt och gallringsstyrka i förstagallringar i tall- och granbestånd styrs oftast av gallringsmallar utformade för monokulturer och anpassade efter bonitet och ålder. Dagens föryngringsåtgärder i barrskogar innefattar ett flertal strategier för en generell hänsyn som ska generera mervärden under hela omloppstiden för det kommande beståndet. Vid slutavverkningar lämnas skyddszoner till vattendrag, fuktstråk och fornminnen. Levande träd lämnas som evighetsträd och högstubbar skapas för att generera stående död ved. Eventuella lövträd lämnas både som evighetsträd och som fröträd för att på så sätt få en fortsatt blandskogsstruktur i den planterade granföryngringen. Även i de påföljande röjningarna av ungskogen sparas till exempel enskilda lövträd, framförallt av björk och de så kallade RASE-arterna, (rönn, asp sälg och ek). Såväl föryngringsmetoder och röjningar anses som investeringskostnader för det framtida beståndet. Dock sker den påföljande förstagallringen mer rutinmässigt och med krav på tidseffektivitet och lönsamhet. De gallringsmallar som oftast används i dagens skogsbruk är utvecklade med hjälp av data från homogena och trädslagsrena bestånd. Till det finns rutiner för generell hänsyn men den generella hänsynen är sällan samordnad med gallringsmallarna och eventuella samordningsvinster kan därför missas vad gäller till exempel långsiktigt bevarande av lövträd eller att maximera nyttan av evighetsträd.

Syfte
Syftet med projektet är att utveckla och värdera alternativa strategier för förstagallringar i tall- och granbestånd. Projektet berör två olika skötselaspekter som kan komplettera eller ersätta traditionella gallringsmallar. Det ena gäller gallring för att behålla blandskogsstruktur, framförallt livskraftiga björkar, och det andra rör åtgärder i förstagallring för att säkra fortsatt biodiversitetseffektivitet för tidigare avsatt generell hänsyn (evighetsträd, kantzoner, kvarlämnade grupper, luckor, m. fl.). För båda skötselaspekterna gäller att de skall utvärderas både med avseende på biodiversitetsnytta och med avseende på produktion och ekonomi.

Metod
Som underlag för gallringsmallar för blandskog av gran och björk kommer tidigare försöksdata att bearbetas i kombination med data från kommersiella gallringar. I projektet ingår även utläggning av nya försök av gallring i blandskog där möjliga beståndsstrukturer kommer utvärderas med avseende på gruppvis eller trädvisa blandningar av gran och björk. I den del av projektet som berör gallring med generell hänsyn kommer fokus ligga på att utvärdera nyckelvariabler som är mätbara och möjliga att utvärdera och som samtidigt kan ha god långvarig inverkan på beståndsutvecklingen. Exempel på det sistnämnda kan vara gallring kring naturvärdesträd för att behålla ljusbelysta stammar, gallring i avsättningar för att undvika att de utvecklas till granskog samt avsiktligt skapande av luckor.

Om Doktoranden

På detta projekt är Delphine Lariviere anställd som Doktorand. Delphine har en Naturvetenskaplig masterexamen i Ekologi -Naturvård och bevarandebiologi, Montpellier, Frankrike.
Delphine har sin arbetsplats på Skogforsk Ekebo, Svalöv, samt på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.

Mer information hittas på Delphines CV sida, som finns på engelska (mest information) och svenska.

Kontaktinformation: Tele: 0709118766, e-post: delphine.lariviere@slu.se

Om Projektet

Skötsel av produktionsbestånd i svenskt skogsbruk förlitar sig på empiriska modeller av skogens utveckling över tid. Modellerna bygger på tidigare erfarenheter och etablerade försök med liten variation i beståndsstruktur och med avgränsade skillnader i miljöfaktorer. Beståndens tillväxtrespons på skötselåtgärder har modellerats utifrån tidigare mätningar. Med en ökad förståelse för de växtfysiologiska processer som driver tillväxt och respons finns nu möjligheter att utveckla modeller som helt eller delvis är process-baserade. Med ökad kännedom om ståndortsvariablers variation och variationen i beståndsstruktur inom avdelningar finns dessutom möjlighet att variera gallringsstrategi i olika delar av beståndet. Tidpunkten för åtgärder i ett produktionsbestånd avgörs ofta med utgångspunkt på ett fåtal mätningar eller skattningar av beståndets grundyta, ålder och övre höjd och dessa variabler anges ofta som medeltal för hela bestånd. Det är möjligt att andra variabler angivna i en finare upplösning skulle kunna medföra beslut om gallringsstrategier som i högre grad kombinerar god gallringsekonomi med skogsägarens mål för framtida utveckling av beståndet. Det är också möjligt att nya fjärranalysmetoder kan utnyttjas för skattning av traditionella beståndsbeskrivande variabler och att man därigenom kan få underlag för mera förfinade skötselåtgärder på beståndsnivå.

Syfte
Syftet med detta delprojekt är att utvärdera beprövade och nya variabler (t ex bladarea) för beståndsbeskrivningar för att kunna öka precision i skötselåtgärder. Projektet skall också studera vilken skala som det är meningsfullt att variera gallringsstrategi. Nya variabler som kan vara viktiga för beslut om gallring och gallringsstrategi skall beskriva områdets täthet, trädslags sammansättning och konkurrensförhållanden mellan trädslag samt områdets ståndortsförhållanden. Ett syfte med projektet är också att studera vilken minsta skala som det är meningsfullt och ekonomiskt försvarbart att samla in och bearbeta data för variation av gallringsstrategier.

Metod
I projektet skall redan etablerade gallringsförsök användas, men också nya objekt där gallringar studeras intensivt. I de redan etablerade försöken ingår flera serier av gallringsförsök som ska användas för att etablera samband mellan gallringsrespons och mätbara variabler som beskriver beståndstruktur och ståndort. De nya objekten skall bestå av ett relativt stort antal gallringstrakter som inventeras relativt noggrant med avseende på de variabler som studeras i gallringsförsöken. Sedan kan olika gallringsstrategier tillämpas beroende på dessa variablers variation inom beståndet.

Om Doktoranden

På detta projekt är Magnus Persson anställd som Doktorand. Magnus har en kandidatexamen samt en masterexamen i skogsvetenskap från SLU. Magnus har sin arbetsplats främst på Linnéuniversitetet i Växjö.

Magnus egen beskrivning av sin bakgrund samt sitt projekt på engelska nedan:

Kontaktinformation: Tele: 070 2508501, e-post: magnus.j.persson@lnu.se
Hemsida: https://lnu.se/personal/magnus.j.persson/

----------------------------------------------------------

Background: I come from Kristianstad in southern Sweden and I am 26 years old and I hold a bachelor and a master's degree in Forest science from SLU. During my studies, I have been an Erasmus-student at BOKU in Vienna, Austria, where I studied courses within the master's program "Mountain Forestry". I conducted my master's thesis in forest remote sensing, and my topic was "Tree species classification using multi-temporal Sentinel-2 data". Additionally, I have worked at different forest companies with forest inventory and forest planning during my studies.

Phd project: The possibility to vary the thinning strategy arise with increased knowledge about how site quality and stand structure varies within stands. Effects of varying the thinning strategy within stands will be evaluated with forest production and economy in mind, with the goal to optimize the time of thinning. Models which estimate the optimal time for thinning – based on remote sensing data – will be formed and evaluated.

My view on the future: I see great potential in combining the research fields of forest production and remote sensing to derive spatially explicit models that can aid small and large forest owners in forest planning. This information could assist forest owners, forest agencies, forest managers and NGO:s in deciding silvicultural and conservational treatments and policies.

The supervisor group is constituted of Johan Bergh (LnU, main supervisor), Emma Holmström (SLU, assistant supervisor), Johan Sonesson (Skogforsk) and Magnus Petersson (Södra).

Om Projektet

Sverige befinner sig i huvudsak i den norra barrskogsregionen där gran och tall dominerar. Därför är det naturligt att forskning och investeringar inom skogsbruket huvudsakligen har varit fokuserad på förvaltning och skötsel av barrskogar. Lövträd är naturligt insprängda i barrskogar och har ökat i volym de senaste åren, men trots ökningen av virkesförrådet så överstiger skogsindustrins efterfrågan utbudet och stora mängder rundvirke behöver importeras varje år. Goda kunskaper om lövträdens virkesegenskaper behövs för att kunna utveckla bestånds-behandlingsprogram för blandskog och därmed öka möjligheten att producera värdefulla produkter. För att ytterligare öka intresset för lövskogsskötsel och tillhandahålla bättre ekonomiska möjligheter behövs kunskap både om effekterna av trädens genetik och av hur skogsskötseln påverkar virkesegenskaperna.

Syfte
Syftet med projektet är att öka kunskapen om virkeskvalitet i blandbestånd av gran och björk i södra Sverige. Utvalda genotyper av björk kommer också att undersökas. Att uppskatta variationer i genotyper, fiber-, stamkvalitet och tillväxtegenskaper för olika björkkloner från pågående experiment är av stort värde för att kunna introducera mer industrispecifika långsiktiga förädlingsförsök på björk i Sverige. Andra pågående försök med blandbestånd av olika trädslagsblandningar och i olika åldrar kommer att utgöra material för att undersöka effekterna av skötselåtgärder på kvalitet och virkesegenskaper hos både gran och björk. Utvecklade modeller, som kopplar yttre virkesegenskaper till inre egenskaper, ska ligga till grund för att förbättra produktionen av träprodukter från björkbestånd och blandbestånd.

Planerade studier

1. Stamkvalité och virkesegenskaper hos olika björkkloner (Betula pendula Roth)
2. Stamkvalité och virkesegenskaper hos björk och gran i ungskog med olika trädslagsblandning och efter röjning
3. Stam- och virkeskvalité hos björk och gran i äldre blandbestånd

Om Doktoranden

På detta projekt är Grace Jones anställd som Doktorand. Grace har en kandidatexamen i Skogsvetenskap från University of Cantebury, Nya Zeeland. Grace har sin arbetsplats på Linnéuniversitetet i Växjö.

Grace egen beskrivning av sin bakgrund samt sitt projekt på engelska nedan:

Kontaktinformation: Telef: 0470 70 89 62, e-post: grace.jones@lnu.se, 
https://lnu.se/personal/grace.jones/

-----------------------------------------------------------

Background: Bachelors of Forestry Science with First Class Honours (University of Canterbury, NZ). The dissertation I completed in my 4th year of study investigated how the treatments; stocking, wind-sway, genetics, weed control and fertilizer application, influenced stiffness estimates for 10-year-old Pinus radiata stems.

I spent 2017 working as a Graduate Forester in the Silviculture team for OneFortyOne Plantations in South Australia's Green Triangle region. This was predominantly working with P.radiata but there is also management of remnant patches of native trees, cultural sites, and other sensitive features.

PhD project: The purpose of the PhD project is to increase our understanding of specific stem and wood qualitative aspects for mixed birch-spruce forest stands in Southern Sweden. I will be investigating the genotypic variations among selected birch clones in terms of external and internal wood properties. I will also look at the impact of stand composition and proportion of species mixture on stem quality and wood properties.

Understanding how a stand develops over time from juvenile tree characteristics, and if there is a correlation to the final harvested timber, could improve forest management strategies for timber production. Information gained from this project will help with predictions of forest suitability for production of different timber grades, and improve efficiency by accurately allocating raw materials earlier.

This project includes working with supervisors Dr. Stergios Adamopoulos (from LNU), Dr. Mateusz Liziniwicz (Skogsforsk) and Dr. Mikael Andersson (SLU) on a range of established thinning and genetics trials throughout southern Sweden.