Djuromvårdnadsvetenskap definieras som den vetenskap som skapar kunskap om relationer och handlingar för att främja djurs utveckling mot fysisk och mental hälsa. Djuromvårdnadsvetenskap innefattar förebyggande åtgärder för hälsa, behandlingar, omvårdnadsåtgärder och monitorering vid sjukdom, lindrande av smärta och åtgärder för ökat välbefinnande genom hela djurets liv. Anpassning till det aktuella djuret, dess djurägare och situationens kontext är en viktig del. Att ge råd och stöd till djurägare som en del i omvårdnadsprocessen, etiska ställningstaganden, samt arbetsledning och kommunikation i omvårdnadsarbetet ingår i djuromvårdnadsvetenskap.
Forskning inom djuromvårdnad bidrar till att utveckla och förbättra evidensbaserad och hållbar hälso- och sjukvård för djur. Syftet är kunskapsuppbyggnad i praktik, teori och metod med målsättning att utveckla omvårdstrukturer som främjar hälsa och välbefinnande hos djur, samt skapar en säker vårdsituation med en god arbetsmiljö. Forskningen bedrivs för djurs välbefinnande, både på patienter samt på friska djur.
Forskning inom djuromvårdnadsvetenskap omfattar ämnen som rehabilitering, vårdhygien, klinisk nutrition, perioperativ och perianestetisk vård, och djuromvårdnadsprojekt som innefattar olika One Health-aspekter.
Aktuell forskning
Djuromvårdnad och One Health
I projektet "U Can Move" undersöks hur samspelet mellan hundägare, hund och deras delade levnadsmiljö kan ge synergistiska hälsoeffekter för både människa och hund. Forskningen fokuserar dels på hur hunden kan användas som en motivator för ökad fysisk aktivitet hos ägaren, men även på psykosociala aspekter kopplade till hundägarskap och till vistelser i grönområden. Projektet syftar till att identifiera framgångsfaktorer för ett välmående liv, som i förlängningen kan appliceras på andra grupper - även de som inte har en hund.
I projektet "Bättre compliance och hälsa via lågstresshantering av hundar" undersöks sätt att bedöma hundars stress och hur de kan tränas för att uppleva mindre obehag samt möjliggöra en effektiv diagnostisering, behandling och eftervård. Detta för att hjälpa djurägare att kunna genomföra behandlingar med hjälp av lågstresshantering. En sådan kunskap har potential att kraftigt förbättra djursjukvården och gagna hela hundpopulationen.
I projekt med fokus på epidemiologi inom djuromvårdnad inkluderas olika aspekter av faktorer som påverkar hälsa, tillfrisknande och livslängd hos djur med en tydligt djuromvårdnadsfokus. Exempel på detta är effekt av näringstillskott på tävlingshästars tarmmikrobiom, parasitförekomst och kontroll hos hästar, kattägares kunskap om tandhälsa och prevention av tandproblem, undersökning av näringstillskott på hundars tarmflora samt överensstämmelse mellan mätmetoder för hullbestämning på hund.
Klinisk nutrition
Klinisk nutrition omfattar foderrelaterad behandling och/eller rådgivning för friska, sjuka och skadade och överviktiga djur av olika åldrar. Forskningen inom djuromvårdnad koncentrerar sig på utveckling av nya eller förfinade metoder för hullbedömning och muskelbedömning, men också på varför vissa djur intar för lite eller för mycket energi.
Perioperativ och perianestetisk djuromvårdnad
Forskningen fokuserar på att stärka omvårdnaden av patienten, innan, under och efter anestesi och kirurgiska ingrepp. Med ett djuromvårdnadsperspektiv utvecklas kunskap om hur patienters hälsa och välbefinnande bäst kan bevaras och främjas under denna kritiska period. Forskningen omfattar utveckling av metoder för förbättrad bedömning och behandling av smärta samt nya tekniker och metoder för övervakning av patienter.
Rehabilitering
Rehabilitering inkluderar validering av diagnostiska metoder samt utvärdering av behandlingsmetoder, inriktade mot diagnostik och behandling av muskuloskeletala problem och smärta. Det omfattar även preventiva metoder för förebyggande av skador och sjukdom, och även fysisk aktivitet för det unga, gamla, överviktiga eller skadade djuret.
Vårdhygien
Forskningen fokuserar på att utvärdera effekten av rengöring och desinfektion av ytor och utrustning i djursjukvården, då utmaningar med rengöring och desinfektion ses inom många andra sektorer som livsmedelssektorn och humansjukvården. En viktig del av forskningen långsiktigt är att arbeta tillsammans inom djursjukvården för att implementera olika rengörings och desinfektionsmetoder, med mål att minska smittspridning och antibiotikaanvändning.
