Biologisk bekämpning av växtsjukdomar

Senast ändrad: 19 juni 2019
structure.jpg

Biologisk bekämpning innebär att man använder nyttiga mikroorganismer (BCA; beneficial microorganisms) för att bekämpa allvarliga växtsjukdomar.

Biologisk bekämpning kommer att spela en stor roll i framtiden, eftersom många bekämpningsmedel anses för skadliga och kommer att fasas ut. Istället kommer ekologisk odling att bli viktigare över hela Europa och detta kommer leda till en mer hållbar utveckling av växtodling. Biologisk bekämpning spelar också en viktig roll i skogsbruket.

Att hitta viktiga organismer för biologisk bekämpning

Vi har identifierat en rad växtsjukdomar där det är sannolikt att nyttiga mikroorganismer kommer att vara värdefulla vid bekämpningen. Några mycket effektivt stammar har valts ut - både bakterier och svampar - som vi nu undersöker ingående.

Från grundforskning till kommersialisering

Vår verksamhet omfattar tillämpad forskning om produktion och tillämpning, tester av hur effektiva mikroorganismerna är i fältförsök samt grundforskning om mekanismerna bakom biologisk bekämpning. Vi arbetar även tillsammans med skogs- och jordbruksindustrin för dessa nyttiga mikroorganismer ska komma närmare kommersialisering.

Forskningsgruppen i biologisk bekämpning av växtsjukdomar

Läs mer om våra forskningsprojekt nedanför bildspelet.

sampling.png
Mudassir Iqbal tar prover i ett fältförsök där hälften av fröna behandlats med en svamp för att skydda grödorna från en skadlig nematod. Foto: Magnus Karlsson.
markforsok.png
Fältförsök med den biologiska bekämpningssvampen Clonostachys rosea vid Aarhus universitet i Danmark. Foto: Lise Nistrup Jørgensen.

Har biologisk bekämpning en roll i ett integrerat växtskydd mot vetets bladfläcksjuka?

Vete odlas i Danmark och Sverige på mer än 1 100 000 hektar och är en av de viktigaste grödorna i Norden. Det finns dock stora problem med växtsjukdomar som minskar avkastning och kvalitet. Vetets bladfläcksjuka orsakas av svampen Zymoseptoria tritici och är en av de allvarligaste vetesjukdomarna. Hittills har bekämpningen varit baserat på upprepade spraybehandlingar med fungicider. Tyvärr har många populationer av Zymoseptoria tritici utvecklat resistens mot fungicider och därmed förlorar fungiciderna sin effekt.

I ett samarbetsprojekt mellan SLU, Köpenhamns universitet och Aarhus universitet har vi testat biologisk bekämpning av vetets bladfläcksjuka i fältförsök. Vi har sprutat grödorna med svampen Clonostachys rosea som är känd för att effektivt bekämpa ett antal skadegörare.

En siginfikant nivå av biologisk bekämpning

Under ett antal år har vi uppnått en signifikant nivå av biologisk bekämpning vetets bladfläcksjuka i fältförsök. Dessutom visade C. rosea stor tolerans mot ett antal fungicider. Genom att använda C. rosea i kombination med fungicider undersöker vi om biologisk bekämpning kan ha en central roll i integrerat växtskydd (IPM) av vetets bladfläcksjuka. I ett pågående forskningsprojekt undersöker vi om vi kan:

  1. Använda lägre doser av fungicider när vi kompletterar med C. rosea
  2. Byta ut fungicidspray mot biologisk bekämpning
  3. Undvik fungicidresistens i populationer av skadesvampar genom att tillämpa biologisk bekämpning i IPM-strategier
  4. Få ännu bättre biologisk bekämpning genom att spruta blandningar av C. rosea och antagonistiska bakterier i fälten

Projektet finansieras av Miljøstyrelsen i Danmark.

Deltagare i projektet

  • Köpenhamns universitet: Birgit Jensen, David B. Collinge, Hans Lyngs Jørgensen
  • SLU: Dan Funck Jensen, Mukesh Dubey, Margareta Hökeberg, Annika Gustafsson, Magnus Karlsson
  • Aarhus universitet: Lise Nistrup Jørgensen, Thies Marten Heick

Kontaktinformation

Professor Dan Funck Jensen

Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi
dan.jensen@slu.se, 018-672798


Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se