Skogspatologi

Senast ändrad: 28 september 2017
log-pile.jpg

Vidsträckta skogsområden med rödbruna tallar efter Gremmeniella-utbrott, döda spretiga skelett av askträd i parkerna efter Hymenoscyphus framfart, eller urholkade, ruttnande Heterobasidion-angripna granstockar i travar intill kalhygget – alla har sett något av förödelsen skogsskadesvampar kan åstadkomma.

Vår forskning om skogspatologi handlar om dessa och andra trädsjukdomar orsakade av svampar. Vi studerar mötet mellan svamp, träd och omgivning på alla nivåer, från molekyler upp till hela ekosystem. Vi försöker förstå svampens biologi, kolonisering, spridningsmönster och ursprung för att bättre kunna prognostisera dess utveckling och hitta svagheter vi kan utnyttja för att kontrollera och minimera skador på skogen. För detta använder vi oss av såväl molekylärbiologiska spjutspetsmetoder och avancerad bioinformatik som robusta artificiella infektionssystem i fält och i växthus.

Invasiva arter

Förenklat kan man dela in de flesta skogsskadesvampar i inhemska och invasiva arter, där de inhemska är sådana som funnits i en region under lång tid och de invasiva sådana som mer nyligen lyckats etablera sig där, men har sitt ursprung någon annanstans. Denna etablering har så gott som alltid möjliggjorts av människans globala transporter eller av hennes miljöpåverkan. Läs mer om invasiva arter här.

Interaktioner mellan träd och svampar

Det som oftast gör de invasiva arternas sjukdomsutbrott så explosiva är att de inte utvecklats tillsammans med de lokala värdväxterna, som därför inte har något försvar eller ens förmågan att känna igen svampen som en inkräktare. Läs mer om interaktioner mellan träd och svampar här.

Spara

Fakta:

Vad är skogspatologi?

Med skogspatologi menar vi generellt läran om sjukdomar på skogens träd, och i vårt fall specifikt sådana som orsakas av svampar. Skogspatologin försöker svara på frågor om vad som händer i mötet mellan svamp, träd och omgivning.

Vilken sorts svamp är det, och hur sprids den? Är den hemmahörande i skogen sedan gammalt, eller har den dykt upp nyligen? Parasiterar den på trädet som en snyltgäst, eller försöker den döda det för att kunna äta upp det? Är svampen skadlig för att den anpassat sig särskilt för det aktuella värdträdet, eller för att värdträdet inte stött på svampen förut och aldrig haft möjlighet att utveckla ett specifikt försvar?

I ett vidare perspektiv vill skogspatologin också förstå den ekologiska konsekvensen av sjukdomen. Hur påverkas den övriga skogen av de försvagade eller döda träden?


Kontaktinformation

Professor Jan Stenlid

Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi
jan.stenlid@slu.se, 018-671807

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se