EKOLIV (Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder)

Senast ändrad: 03 mars 2020

Sverige skall uppfylla förnybarhetsdirektivet kopplat till vattenkraft och samtidigt uppfylla de svenska miljömålen såsom levande sjöar och vattendrag och ett rikt växt- och djurliv, samt EU-direktiven kopplade till inlandsvatten; ramdirektivet för vatten och art och habitatdirektivet. EKOLIV är ett tvärvetenskapligt projekt där målen är: (1) sammanställa befintlig information om ekologiska och samhällsekonomiska effekter av genomförda miljöåtgärder kopplade till vattenkraft, 2) analysera ekologiska och samhällsekonomiska effekter av redan genomförda miljöåtgärder, t.ex. i form av biotopvård, lokalt miljöanpassat flöde och kontinuitetsförbättringar. (3) sprida resultaten från EKOLIV.

Vattenkraften svarar ett normalår för cirka 43% (64 TWh) av Sveriges totala elproduktion på cirka 150 TWh. Av detta producerar drygt 700 medelstora och stora vattenkraftverk (>1,5 MW) 62,5 TWh, varav de 208 största (installerad effekt >10 MW) står för 94% av normalårsproduktionen av all vattenkraft i landet. Samtidigt finns det i Sverige också minst 1200 små kraftverk (<1,5 MW) som tillsammans producerar omkring 1.5 TWh (2.3% av den totala produktionen). Regeringen har nyligen utökat målet för produktionen av förnybar energi till 50% av den totala energiproduktionen till år 2020. Detta för att uppfylla EU:s direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (2009/28/EG). För att nå detta mål kommer vattenkraften fortsatt vara en viktig del av Sveriges förnybara elproduktion.

Samtidigt har den stora vattenkraftsutbyggnaden inneburit en utarmning av arter och biotoper i och vid vattendrag både lokalt och regionalt. Reglering av flödet genererar kraftiga vattennivåförändringar i regleringsmagasin och snabba förändringar av mängden vatten i fåran vilket i sin tur påverkar växt- och djurliv i och kring vattnet negativt. Vattenkraften har också inneburit att biotoper kopplade till vattendragsmiljöer har blivit torrlagda eller lagts under vatten, ändrat bottensubstratets sammansättning (erosion och deposition) och inneburit hinder för vandrande fisk och andra akvatiska organismer. Vattenkraften påverkar ekosystemens funktion och tjänster kopplat till t.ex. turism, fiske, vattenrening med mera. Samtidigt som vi skall uppfylla förnybarhetsdirektivet skall vi också uppfylla de svenska miljömålen såsom Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv, samt EU-direktiven kopplade till inlandsvatten; ramdirektivet för vatten (direktiv 2000/60/EG) och art och habitatdirektivet (92/43EEG). Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har nyligen kommit med en strategi för åtgärder i vattenkraften där miljöförbättrande åtgärder i vattenkraftverk får ta maximalt 1.5 TWh eller 2.3% av vattenkraftens årsproduktion i anspråk.

Med hjälp av data på miljöförbättrande åtgärder och dess ekologiska effekter kommer den ekonomiska analysen att utvärdera olika åtgärder med hjälp av ekonometrisk s.k. ’stochastic frontier analysis’. Denna metod, som utvecklats sedan slutet på 1970-talet, är mycket vanlig för analyser av effektivitet av olika åtgärder och insatsvaror för produktion av varor och tjänster. Den möjliggör utvärderingar av olika åtgärder med avseende dels på åtgärdernas maximala effekter och dels förklaringar till skillnader i effektivitet mellan åtgärder. I vår analys kan då skillnader i effektivitet mellan åtgärder förklaras av t.ex. lokalisering, typ av insatsvaror, dammstorlek, etc.

Fakta:

Project period
2015-2017
 
Project leader
Ing-Marie Gren
 
Project co-workers
Wondmagegn Tirkaso
 
Project funder
Energimyndigheten

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Ing-Marie Gren, professor
Institutionen för ekonomi, SLU
ing-marie.gren@slu.se018-67 17 53