Grön konstgödsel

Senast ändrad: 22 september 2022

Produktion av kvävegödselmedel representerar en av de största fossila energiinsatserna i svenskt lantbruk. Idag framställs kvävegödsel från naturgas, kol eller olja enligt Haber-Bosch metoden. Sedan 2006 pågår vid institutionen forskningsprojekt kring hur mineralkväve skulle kunna framställas från förnybara resurser.

Grön konstgödsel - Uthållig produktion av kväve från förnybara källor (2007-2008)

Produktion av kvävegödselmedel representerar en av de största fossila energiinsatserna i svenskt lantbruk. Idag framställs kvävegödsel från naturgas, kol eller olja enligt Haber-Bosch metoden. I dessa forksningsprojekt undersöks hur mineralkväve skulle kunna framställas från förnybara resurser.

Genom att använda förnybar energi vid produktionen av kvävegödsel skulle det svenska jordbruket kunna minska utsläppen av växthusgaser avsevärt och gå mot en mer uthållig inriktning.

Publikationer:

Ahlgren, Serina; Hansson; Per-Anders (2010), Jordbruk utan fossil energi. Kapitel i boken Jordbruk som håller i längden, Formas Fokuserar
 
Ahlgren, Serina; Baky, Andras; Bernesson, Sven; Nordberg, Åke; Norén, Olle och Hansson; Per-Anders (2010),
Nitrogen fertiliser production based on biogas - Energy input, environmental impact and land use. Bioresource Technology 101(18), 7192-7195
 
Ahlgren, Serina; Baky, Andras; Bernesson, Sven; Nordberg, Åke; Norén, Olle och Hansson; Per-Anders (2008),
Ammonium nitrate fertiliser production based on biomass – Environmental effects from a life cycle perspective, Bioresource Technology 99:17, 8034-8041

Grönt kväve - Mineralkväve baserat på förnybara resurser (2009-2011)

Dagens produktion av kvävegödsel är nästan helt baserad på naturgas, en fossil och ändlig resurs, och är den största ”energiförbrukaren” i det svenska lantbruket.

Möjligheterna att producera konstgödselkväve från förnybara källor öppnar helt nya perspektiv för uthållig och energieffektiv växtodling. Vätgas kan produceras genom förgasning av biomassa, men även med hjälp av elektrolys av vatten driven av el från förnybara källor. Vätgasen kan sedan, med tillsats av kvävgas från vanlig luft, omvandlas till ammoniak och vidare till exv. kalksalpeter.

Projektet syftade till att utreda konsekvenserna och möjligheterna för lantbruket när kväve produceras från förnybara källor och egna råvaror. Arbetet inriktades mot möjligheterna till energieffektivisering och reduktion av klimatgaser, arealbehov samt utvärdering av troliga kostnader och tidsperspektiv. System baserade på vätgas från termisk förgasning av biomassa, el från biomassa samt el från vindkraft analyserades.

Projektet finansierades av Stiftelsen lantbruksforskning (SLF).

Från institutionen medverkade Serina Ahlgren.

Hållbart kvävegödsel baserad på förnybara resurser (2012-2013)

I detta projekt inleds ett akademiskt samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds tekniska högskola och University of Minnesota för att utveckla hållbart kvävegödsel baserad på förnybara resurser. Forskning bedrivs redan på ”grönt kväve” av de inblandade parterna.

Förstudie till produktion av kvävegödsel baserad på förnybar energi (2013-2014)

Produktion av kvävegödselmedel utgör en av de största fossila energiinsatserna i svenskt lantbruk. Möjligheter finns dock att producera kvävegödsel baserad på förnybara resurser, vilket banar väg för en mer hållbar produktion av livsmedel och bioenergi. Att använda förnybar energi till kvävegödsel produktion utgör en möjlighet att utnyttja förnybara resurser på ett klimat- och kostnadseffektivt sätt, samtidigt som en frigörelse från den fossila energimarknaden skulle innebära ett mer stabilt pris på kvävegödsel.

Syftet med denna studie är att närma sig ett praktiskt genomförande av kväveproduktion baserad på förnybar energi. Projekt ska utmynna i en rapport där förutsättningarna för att starta en anläggning utreds. Rapporten kan sedan fungera som ett underlag för att hitta investeringar till en genomförandefas. Frågor som ska studeras är bland annat bästa val av teknik, energi- och materialutbyte, lämplig lokalisering samt investerings- och driftskostnader.


Kontaktinformation