Lantbrukets miljöpåverkan

Senast ändrad: 17 juli 2018
miljöpåverkan.jpg

För att samhället ska kunna bli hållbart är ett lantbruk som producerar mat och förnybar energi utan att orsaka betydande negativ miljöpåverkan ett viktigt steg. Lantbruket påverkar klimatet både direkt genom de aktiviteter som sker på gården, men också genom dess inköp av råvaror, som t.ex. konstgödsel vars produktion kräver mycket energi och använder naturgas som råvara. Från gården är det främst avgång av lustgas (en kraftfull växthusgas) från åkrar, men också genom metanutsläpp från djur och koldioxid från det bränsle maskinerna använder som påverkar klimatet. Hur arbetet utförs på gården kan ha stor påverkan, det kan t.ex. vara om det är konventionellt eller ekologiskt.

 

För att kunna beslutsfattare ska ha ett bra underlag för beslut krävs det ofta att information kan presenteras på ett effektivt sätt. Ett vanligt verktyg för att uppnå detta är livscykelanalyser, i vilken olika varor som t.ex. mat och drivmedel följs ”från vaggan till graven”. Ofta baseras dessa på generella antaganden kring den effekt som ett resursuttag eller utsläpp får utan hänsyn till  tid och plats. För biologiska processer är detta ofta inte tillräckligt. Vi ägnar oss därför av metodutveckling för att bättre kunna ta hänsyn till var och när processer sker.

Om vi t.ex. hugger ner ett träd och förbränner det för att få energi kommer koldioxid att frigöras, vilket ökar halten koldioxid i atmosfären. Med oförändrad markanvändning kommer ett nytt träd tids nog att växa upp och ta upp koldioxid från atmosfären under tiden det växer. Sett under en längre tid påverkar alltså eldning av biomassa inte koldioxidhalten. Men, förbränning av biomassa påverkar ändå klimatet! Under tiden som det tar för det nya trädet att växa upp kommer mängden koldioxid i atmosfären att vara högre än det varit annars. Det gör att jorden kommer att värmas upp. Denna uppvärmning finns kvar även efter att det nya trädet vuxit upp.

Om vi hugger ner ett träd kommer det att få fler effekter än de som kommer från att vi tar bort själva trädet från skogen. När ett träd växer lagrar det inte bara in kol i dess biomassa ovan mark, det kommer även att bygga upp ett kolförråd i marken. När skog hugs ner påverkar det över tid även hur mycket kol som finns i marken.

Om ett träd hugs ner kommer det även att påverka hur solljus tas upp. Om området blir mörkare kommer det att ta upp mer solljus, vilket kommer att bidra till uppvärmning. Omvänt motverkar ljusare områden uppvärmning. Hur mycket solljus som tas upp påverkas av flera faktorer som bl.a. hur mycket växtlighet det finns, hur växtligheten ser ut (t.ex. hur bladen reflekterar ljus) och det lokala klimatet (t.ex. när under året det ligger snö).

Den koldioxid som bildades i exemplet ovan kommer att sprida sig tämligen snabbt, vilket gör att det har liten påverkan för klimatet var koldioxiden bildas. För många andra utsläppskällor är det desto viktigare var de sker, t.ex. kommer utsläpp till vatten kommer att följa vattnet i dess kretslopp, från utsläppskällan via infiltration, bäckar, floder och grundvatten till världshaven med varierande uppehållstid på varje ställe. Inte bara kommer koncentrationerna av utsläppen att variera, olika miljöer kan vara olika känsliga för t.ex. övergödning.

Som en konsekvens av de beskrivna effekterna kommer att miljöpåverkan av brukning av ett stycke mark att vara starkt beroende av hur det används, t.ex. om det används för jord- eller skogsbruk. Vi undersöker därför också effekter av förändrad markanvändning mer generellt.


Kontaktinformation
Elin Röös, Universitetslektor, biträdande
Institutionen för energi och teknik, Lantbrukets teknik och system
elin.roos@slu.se, 018-671866

Sidansvarig: eva-lena.selfene@slu.se