Examensarbeten

Senast ändrad: 09 oktober 2017
SLU_student_jsg.jpg

Här kan du hitta information om hur du går tillväga om du vill göra ditt examensarbete vid Hgen.

Studierektor Anna Johansson svarar gärna på dina frågor.

Att hitta ett lämpligt examensarbete

Det första man måste göra är så klart att hitta ett lämpligt projekt och en handledare. Det finns flera olika sätt, bland annat:

  • Titta i listan med förslag på examensarbeten, längst ner på den här sidan.
  • Håll ögon och öron öppna! Ser du något utskick eller är det någon som nämner något om lediga examensarbeten?
  • Prata med lämplig forskare som arbetar med frågor som intresserar dig
  • Ta kontakt med näringslivet och diskutera lämpliga projekt. Du behöver sen kontakta en lämplig handledare vid SLU.

Lediga ämnen - Veterinär

Kontaktperson vid HGEN är Britt Berglund.

Övergripande information om veterinärstudenternas examensarbete  där all information finns samlad (viktiga datum, blanketter, skriftliga instruktioner mm.)

Titel

Handledare         

Utlysningsdatum

 

How Many Disease-Causing Mutations are Present in an Individual Dog’s Genome?

In this project, the student will first identify the genomic coordinates for all 200 autosomal recessive mutations listed in OMIA and build a data file that includes disease information, gene name and genomic coordinates. In the next step the student will use the data file in a bioinformatics pipeline that will be set up to scan complete canine genomes for those mutations. The results will not only provide valuable information and increase our understanding of how many autosomal recessive mutations are found in an individual dog. It will also be highly relevant for the canine community in guiding and preparing breeders and policy makers in a not too distant future when whole genome sequencing rather than genetic testing for a single mutation may be widely used.

Tomas Bergström och Göran Andersson

2017-09-
The effect of the Myostatin gene on performance in Finnhorses

The Myostatin gene is involved in the regulation and control of muscle growth in different species and it also influences performance in horses. It has been well studied in Thoroughbreds, but few studies have examined the effect of Myostatin in other racing breeds. In this study we want to examine the effect of the Myostatin gene on performance in Finnhorses, a Finnish Coldblooded trotter.
Kim Jäderkvist Fegraeus 2017-01-12
Pacing Shetland ponies

The DMRT3 gene is important for gaits and performance in horses and the mutated gene variant is present in high frequency in gaited horse breeds. Homozygozity is normally required for a horse to be able to perform pace. However, while Shetland ponies normally are three-gaited and all tested horses are homozygous for the wild-type allele, we recently identified three Shetland ponies that are able to pace. The aim of this study is to sequence the region around the DMRT3 gene, to investigate if there are any additional mutations in or around the gene that can explain the pacing ability of these ponies.
Kim Jäderkvist Fegraeus 2016-01-12
Kartläggning för gener för hårtillväxt

Kunskapen om vilka genetiska faktorer som styr och reglerar hårtillväxt är hittills begränsad. I detta projekt använder vi oss av hästens stora variation i manlängd för att kartlägga faktorer som påverkar hårtillväxt. Målet med studien är att identifiera mutationer för hårtillväxt som förmodligen reglerar hårcykelns längd, dvs från det att ett hårstrå börjar växa tills det att hårstrået faller av och ett nytt hårstrå börjar växa fram. Målet med detta masterprojekt är att sekvensera en av de kandidatgener som har identifierats hos andra raser, hos häst, och undersöka förekomsten av eventuella mutationer hos hästar med olika lång man.
Kim Jäderkvist Fegraeus 2016-01-12

 How Many Disease-Causing Mutations are Present in an Individual Dog’s Genome?

 Tomas Bergström, Göran Andersson  2016-05-19

Genetisk studie av utvecklingsrubbning (krumma föl) hos shetlandsponny 

Carl-Johan Rubin (carl-johan.rubin@imbim.uu), Gabriella Lindgren, Sofia Mikko

2013-02-20

Associationsanalys av genetiska markörer i islandshästens genom och fenotypiska uttryck såsom exteriör, färgteckning, temperament samt sjukdom 

Merina Shrestha, Gabriella Lindgren

 

2013-02-20

Kartläggning av gener för sommareksem hos häst

Gabriella Lindgren m.fl.

2014-12-05

DMRT3-genens (”passgenen”) effekt på rörelsemönster hos olika hästraser 

Kim Jäderkvist, Gabriella Lindgren

2013-02-20

Identifiering av nya gener som reglerar rörelsemönster hos häst

Gabriella Lindgren m.fl.

2014-12-05

Färggenetik hos häst. Finns det skillnad i hörseldefekter mellan helfärgade resp. vita hästar

Sofia Mikko

2013-02-20

Prestations- och hälsoegenskaper hos svenskt varmblod (SWB) 

Sofia Mikko, Susanne Eriksson, Åsa Viklund

2013-02-20

Klinisk diagnostik och genetik för att förutse pungbråck hos häst 

Sofia Mikko

2013-02-20

Studier av immunmedierade sjukdomar hos hund

Göran Andersson

2013-02-20

Studier av cardiomyopatier hos hund

Göran Andersson

2013-02-20

Avelsaspekter på fruktsamhets- och hälsoegenskaper hos mjölkkor

Britt Berglund

2014-12-05

Negative consequences of successful selection for milk production on dairy cow's health and functionality

Hossein Jorjani

2013-02-20

Hur är en bra mamma? – analys av suggans modersbeteende och smågrisöverlevnad (insamlade data)

Smågrisdödligheten är för hög. Suggans beteende påverkar smågrisarnas chans att överleva. Hur gör en bra sugga? Vi har registrerat 100 suggors beteende och hälsa, smågrisöverlevnad och smågristillväxt på Lövsta. Vi samlar nu in uppgifter om suggornas modersbeteende med beteendetest, med videoinspelning av bobyggande, grisning och digivning och med frågeformulär som fylls i av djurskötarna. Vägning av smågrisar och suggor och registrering av problem vid grisningen, behov av mjölkersättning och ev. sjukdomsbehandlingar ingår också. I examensarbetet ingår att analysera insamlade data för att beskriva samband mellan suggans beteende och smågrisarnas överlevnad och tillväxt.

Ytterligare beteendestudier på Lövsta kan ingå om studenten så vill.

Resultaten kommer vara värdefulla för att utveckla avelsarbetet så att vi får suggor med bättre modersegenskaper. Det leder till bättre djurvälfärd och minskad smågrisdödlighet.

Lotta Rydhmer

2015-12-02

Sällskapsdjurens roll för en hållbar utveckling (sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter)

Det talas mycket om kor som klimatbovar, om antibiotikaanvändning i lantbruket, om betande djurs betydelse för biologisk mångfald. Men sällskapsdjurens betydelse för en hållbar utveckling diskuteras nästa aldrig. Ett exjobb i detta ämne kan genomföras på många olika sätt men jag föreställer mig att data samlas in från litteraturen och genom intervjuer av experter. Sedan gäller det att beskriva positiva och negativa konsekvenser av nyttjandet av sällskapsdjur och att få ihop en syntes. Att identifiera och beskriva målkonflikter är en viktig del av arbetet. Exjobbet kan göras mycket brett (många djurslag och alla tänkbara hållbarhetsaspekter) eller smalt, enligt studentens intresse. Ett exempel på en hypotes för ett smalare exjobb är: ”Det är mer hållbart med små hundar än stora hundar”. I jämförelsen mellan små och stora hundar skulle ingå foderåtgång och fodertillverkningens klimat- och miljöeffekter, antibiotikaförbrukning, hundens betydelse för hundägarens hälsa, privatekonomi etc. Beroende på vilken inriktning studenten väljer letar jag upp lämpliga medhandledare.

Lotta Rydhmer 2015-12-02

Molekylärgenetiska studier av rörelsemönster och bakbenskvalitet hos suggor

Elisabeth Jonas

2014-12-05

Genetiska associationsstudier hos suggor

Elisabeth Jonas

2014-12-05

Genetisk variation hos svenska Yorkshiresuggor Elisabeth Jonas 2015-12-02

Missbildningar hos grisar 

Nils Lundeheim

2013-02-20

Analys av släktskap mellan svenska fårraser

Anna Johansson, Sofia Mikko

2013-02-20

Genetisk variation och inavel hos svenska fårraser

Anna Johansson, Sofia Mikko, Elisabeth Jonas

2013-02-20

Molekylär kartläggning av egenskaper hos Lantrashöns

Anna Johansson

2013-02-20

Molekylärgenetisk kartläggning av egenskaper hos får. (Här kan man välja någon egenskap av: pälsfärg, fertilitet eller horn).

Anna Johansson

2014-12-05

Lediga ämnen - Master & husdjursagronom

Titel

Handledare         

Utannonserat  

The effect of the Myostatin gene on performance in Finnhorses

The Myostatin gene is involved in the regulation and control of muscle growth in different species and it also influences performance in horses. It has been well studied in Thoroughbreds, but few studies have examined the effect of Myostatin in other racing breeds. In this study we want to examine the effect of the Myostatin gene on performance in Finnhorses, a Finnish Coldblooded trotter.
Kim Jäderkvist Fegraeus 2016-01-12
Pacing Shetland ponies

The DMRT3 gene is important for gaits and performance in horses and the mutated gene variant is present in high frequency in gaited horse breeds. Homozygozity is normally required for a horse to be able to perform pace. However, while Shetland ponies normally are three-gaited and all tested horses are homozygous for the wild-type allele, we recently identified three Shetland ponies that are able to pace. The aim of this study is to sequence the region around the DMRT3 gene, to investigate if there are any additional mutations in or around the gene that can explain the pacing ability of these ponies.
Kim Jäderkvist Fegraeus 2016-01-12
 Kartläggning för gener för hårtillväxt

Kunskapen om vilka genetiska faktorer som styr och reglerar hårtillväxt är hittills begränsad. I detta projekt använder vi oss av hästens stora variation i manlängd för att kartlägga faktorer som påverkar hårtillväxt. Målet med studien är att identifiera mutationer för hårtillväxt som förmodligen reglerar hårcykelns längd, dvs från det att ett hårstrå börjar växa tills det att hårstrået faller av och ett nytt hårstrå börjar växa fram. Målet med detta masterprojekt är att sekvensera en av de kandidatgener som har identifierats hos andra raser, hos häst, och undersöka förekomsten av eventuella mutationer hos hästar med olika lång man.
 Kim Jäderkvist Fegraeus  2016-01-12
Genetisk analys av födelsevikten i renrasiga yorkshire-kullar i svenska avelsbesättningar. Koppling till överlevnad...? Nils Lundeheim  2012-05-29
Genetisk analys av exteriör- och prestationsdata hos olika hästraser Åsa Viklund 2014-09-09
Analys av gångartsprotokollet från kvalitetsbedömning av fyraåriga ridhästar Åsa Viklund & Lina Jönsson 2014-09-09
Analys av protokollet för hoppbedömning av fyraåriga ridhästar Åsa Viklund & Lina Jönsson 2014-09-09
Genetisk analys av resultat från ponnytrav Åsa Viklund & Susanne Eriksson 2014-09-09

"Djurens hållbarhet" i relation till den nya epigenetiken

Epigenetik är ett högaktuellt forskningsområde som behandlar ärftliga förändringar i DNA som är oberoende av förändringar i nukleotidsekvensen. Sådana förändringar förekommer normalt i alla celler och reglerar många geners uttryck, vilket framförallt är viktigt för differentiering av celler och under embryoutvecklingen. Epigenetik innebär att miljöpåverkan under livet kan leda till att genernas uttryck hos en individ ändras, till exempel att de slås av eller på. Tidigare studier med mus och höns har visat att den positiva effekten av heterozygoti på fitnessegenskaper ökar med djurens ålder. Studier har också visat att olika gener har betydelse för hur egenskapen påverkas tidigt i livet jämfört med sent.

I detta examensarbete analyseras data från SNP genotypdata från Interbull i relation till avkastningen i olika laktationer.

Hossein Jorjani 2011-11-15

Associationsanalys av genetiska markörer i islandshästens genom och fenotypiska uttryck såsom exteriör, färgteckning, temperament samt sjukdom

Målsättningen är att genom associationsanalys identifiera genetiska markörer kopplade till vissa fenotypiska egenskaper, såsom exempelvis prestationsförmåga eller sjukdom.  Vi har identifierat potentiella associationer mellan genetiska markörer och sjukdomen eksem, exteriör, temperament och en färgteckning som vi vill följa upp. De genetiska markörerna leder oss fram till specifika gener. Resultaten kommer att utgöra grunden för ytterligare forskning om genkombinationer eller avvikelser i dessa geners sekvenser

Gabriella Lindgren 2013-01-23
Påverkar valideringsmetod val av metod för genomisk avelsvärdering? Freddy Fikse  2011-11-15

Bör röntgenresultat avseende status för höftledsdysplasi (HD) hos hund redovisas för båda höftlederna?

I dagsläget redovisas enbart röntgenresultatet för den sämsta höftleden i de fall höger och vänster led graderas olika. Analyser kommer göras av omfattningen och fördelningen av olika resultat för de båda höftlederna i någon eller några raser, samt av vilket mervärde i avelsvärderingen hänsyn till båda ledernas resultat kan förväntas medföra.

Sofia Malm 2011-11-15
Detecting signature of selection (from genomic (SNP) information)  Hossein Jorjani 2013-01-23
How many genes affect a quantitative trait (using genomic (SNP) information) Hossein Jorjani 2013-01-23
Linkage disequilibrium in a global dairy cattle population (using genomic (SNP) information) Hossein Jorjani 2013-01-23

Ökningen i kullstorlek mellan suggans 1:a och 2:a kull. Finns det en genetisk variation?

Analys av fruktsamhetesdata från hybridproducerande besättningar.

Nils Lundeheim 2012-01-13

Molekylärgenetisk kartläggning och karaktärisering av genen för bukskäck hos häst

Vi söker en student snarast för detta arbete! Studenten bör ha laberfarenhet och ha gått genomanalyskursen.

Sofia Mikko 2011-11-15

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos häst

Molekylärgenetisk studie

Sofia Mikko 2011-11-15
Kartläggning av egenskaper hos lantrashöns Anna Johansson 2011-11-15

DMRT3-genens (”passgenen”) effekt på rörelsemönster hos olika hästraser

Att matcha en häst med rätt förutsättningar till rätt ryttare är en förutsättning för ett lyckosamt samarbete mellan häst och människa och viktigt ur ett djurskyddsperspektiv. Olika hästraser är anpassade för olika ändamål så som dressyr, hoppning, att trava snabbt framför en sulky eller att kunna gå i alternativa gångarter. En genvariant med stor påverkan på hästars rörelsemönster har nyligen identifierats. Effekten av denna genvariant på rörelsemönstret hos olika hästraser har dock ännu inte klargjorts helt. Målet med detta examensarbete är att samla in prover och fenotypisk beskrivning av olika hästar och att korrelera denna information med hästens genotyp för DMRT3.

Lisa Andersson 2013-01-23

Examensarbeten vid Interbull

Interbull Centre conducts international genetic evaluation and research in dairy and beef cattle for many trait groups (production, conformation, udder health, longevity, calving traits, female fertility, workability, locomotion, growth). With the help of this information farmers can compare the genetic merit of both domestic and foreign bulls, and select those that have the most favorable combination of traits.

There are many possible projects available for MSc theses. Depending on the interests of the MSc candidate we can work out a tailor-made project with mutual benefit to the candidate and Interbull Center.

Interbull 2012-01-13

Hur anmäler man sig?

Handledaren fyller i en blankett om anmälan till examensarbete. Blanketten skrivs under av studierektorn och lämnas sen till institutionssekreteraren, eller direkt till SUS. Den blanketten gör att du blir anmäld och antagen som examensarbetare vid institutionen för husdjursgenetik. Du, handledaren och examinatorn fyller även i en plan för examensarbete som lämnas till institutionssekreteraren. Med den planen kan sekreteraren registrera dig som examensarbetare.

OBS! Ovanstående gäller inte för kursen Kandidatarbete i Husdjursvetenskap (15 hp), till den anmäler du dig via studera.nu.

Och så här genomför du och handledaren ditt exjobb

  1. Studenten och handledaren börjar med ett möte för att diskutera arbetets förutsättningar. Studenten anmäls som examensarbetare.
  2. Handledaren och studenten skriver en arbetsplan för arbetet tillsammans. Där ska det tydligt framgå: titel, examen som avses, språkval, syfte, genomförande, krav för godkänt, tidsplan och handledning. Den utsedda examinatorn ska tillfrågas och vara införstådd med planens innehåll. Studenten registreras som examensarbetare.
  3. OBS! Denna punkt gäller bara examensarbeten på avancerad nivå (D och E). Innan det praktiska arbetet börjar ska studenten lämna in en kortfattad projektplan till handledaren. Planen ses som ett förslag för att göra det möjligtatt betygssätta studentens förmåga att planera självständigt. I projektplanen ska problemställning, hypotes och förslag på vetenskapligt angreppssätt beskrivas.
  4. Handledaren och examinatorn presenterar de betygskriterier som gäller för arbetet. Kriterierna grundar sig på de generella kriterier som tagits fram för olika examensarbeten men med en individuell anpassning.
  5. Under arbetets gång har studenten rätt till handledningstid enligt kursplanen. Utöver det ska handledaren och examinatorn granska arbetet på egen hand. Ytterligare behov av handledningstid bör vara betygsgrundande. Detta gäller även studentens förmåga att hålla tidplanen man kommit överens om. Förskjutningar som studenten inte är ansvarig för ska dock inte belasta betygssättningen.
  6. Man ska undvika att handledaren granskar samma text flera gånger. Rapporten ska därför lämnas in i maximalt tre versioner, förslagsvis:
    a. material, metoder och resultat
    b. introduktion och diskussion
    c. sammanfattning, abstract och referenslista
  7. Handledaren ska spara samtliga versioner av arbetet för framtida betygssättning.
  8. Studenten ska följa de instruktioner som handledaren ger för hur rapporten ska utformas. Studentens förmåga att ta till sig handledning är betygsgrundande.
  9. Studenten och handledaren bestämmer gemensamt när den skriftliga rapporten kan lämnas till examinatorn. Studenten skickar rapporten elektroniskt till examinatorn via URKUND.
  10. Muntlig redovisning kan ske först med examinatorns medgivande.
  11. Muntlig redovisning ska annonseras i förväg så att intresserad och kunnig publik kan delta.
  12. Vid redovisningen återger studenten, på egen hand de delar som framgår av den skriftliga rapporten. Tillfälle för diskussion ska ges.
  13. I anslutning till redovisningen håller examinatorn ett förhör där studentens fackkunskaper utreds.
  14. Efter den muntliga redovisningen sammanträder examinatorn och handledaren för att göra en gemensam betygsbedömning. Betyget meddelas till studenten inom utsatt tid. Starka och svaga sidor lyfts fram vid en muntlig genomgång med studenten.
  15. Studenten ansvarar för att rättningar förs in i den skriftliga rapporten, att den sparas i ett format som är lämpligt för publicering samt att arbetet publiceras i Epsilon. Handledaren ska ges tillfälle att granska slutversionen innan publicering. Institutionen tillhandahåller de delar som är nödvändiga för att rapporten ska kunna ingå i institutionens rapportserie.
  16. Arbetet anses avslutat och godkänt när samtliga fodringar för godkänd kurs i kursplanen är uppfyllda samt när det är färdiga arbetet är lämnat till publicering.

 


Kontaktinformation

Anna Maria Johansson, forskare
Institutionen för husdjursgenetik, SLU
anna.johansson@slu.se, 018-67 20 29      

Sidansvarig: andrus.kangro@slu.se