Hybridisering av arbetsfordon och traktorer
Senast ändrad: 25 maj 2011
Det mesta av miljöpåverkan från arbetsmaskiner och traktorer hör samman med dess utsläpp av fossilt kol i form av koldioxid. Det finns flera sätt att försöka minska dessa utsläpp. En metod är att använda alternativa bränslen som t.ex. biogas och biodiesel. Ett annat alternativ är att använda el. Vad som gör el riktigt intressant är att det inte bara innebär att man inte bara byter energibäraren, det som ger fordonet kraft att röra sig, utan också förändrar hur fordonet är uppbyggt och fungerar. Det gör att det går att göra fordonen effektivare och minska utsläppen redan innan en enda kilowatttimme från elnätet nått fordonet.
Arbetet är en del av STandUP for energy, ett samarbete mellan SLU, Uppsala Universitet, KTH och Luleå tekniska universitet. Ett projektet finansieras även av Trafikverket.
Bakgrund
I Sverige förbrukar tyngre arbetsfordon (> 37 kW) 880 000 ton bränsle och ger upphov till 2 800 000 ton CO2(2007). Det är därför av miljömässiga och ekonomiska skäl intressant att göra dem mer energieffektiva och om möjligt ersätta Diesel med andra energibärare.
Då dessa maskiner i allmänhet har en hög medeleffekt, måste de kunna lagra mycket energi. Inom den närmsta framtiden är det därför inte troligt att något annat än flytande bränsle (som t.ex. Diesel) kommer att användas som energibärare, då alternativ som batterier har sämre prestanda och är betydligt dyrare. Däremot kommer det att vara möjligt att effektivisera de flesta tyngre arbetsfordon genom att ersätta existerande komponenter med elektriska som har högre verkningsgrad och därför kan ta tillvara tillförd energi bättre.
På lite längre sikt är det troligt att batterier kommer att bli billigare och få bättre prestanda, vilket medför att plug-in lösningar blir mer konkurrenskraftiga. Dessa kan leda till betydande utsläppsminskningar då Diesel direkt ersätts av el. I princip kan vid fullständig elektrifiering lokala utsläpp helt undvikas.
Historik
Till skillnad från vägfordon har det inte funnits någon el-era för arbetsmaskiner och traktorer. Det innebär inte att el inte förekommit i arbetsfordons drivlinor. För riktigt tunga fordon, som t.ex. de som används i gruvindustrin eller för specialapplikationer (som t.ex. månraketernas transportplattform), har Dieselelektriska drivlinor förekommit sedan åtminstone 1960-talet.
Under 2000-talet har intresset för att använda el för framdrivning av vägfordon ökat drastiskt. Samma faktorer som gör el intressant för vägfordon gör det intressant även för andra typer av fordon, även om den relativa nyttan varierar beroende på fordonens konstruktion och funktion.
Syfte
Syftet med projektet är att undersöka frågeställningar kring hybridisering/elektrifiering av arbetsfordon och traktorer där dessa 1) skiljer sig (antingen till formen eller till det förväntade resultatet) från de som gäller för vägtrafik och 2) kan antas ha betydande påverkan på hybridiserings/elektrifieringsprocessen.
I de fall då frågeställningarna inte skiljer sig från de som gäller för vägtrafiken (där betydligt fler studier gjorts) är inga ”egna” studier planerade. Därför behandlas inte t.ex. återvinning av litium, något som kommer att krävas vid omfattande elektrifiering, men där frågeställningen inte skiljer sig från bilindustrin.