SLU serverar dig mer kunskap

SLU är ett universitet i internationell toppklass som fokuserar på själva grundstenarna för vår existens: rent vatten, levande landskap, uthållig matproduktion, god djuromsorg, hållbara städer och bioråvaror. Vår kunskap skapar förutsättningar för en hållbar, levande och bättre värld. 

Folk & Forskning 2025 avslutades med ett inspirerande mingel i forskningens tecken. Här bjöds på allt från hållbarhetsgris via skräpfisken braxen till tacos med krämig lupinröra – för dem som vågar toppad med friterad mjölmask – och allt kryddat med den senaste forskningen.

Kocken Cajsa Johansson från Cajsas kök var på plats för att tillreda en efterrätt av de enda matvaror som Sverige är självförsörjande på: Morötter, socker, vetemjöl, mjölk och havregryn – som så klart blir morotskaka! Till det bjöds på inhemsk äppelcider och cikoriakaffe, kaffesurogatet från krigsåren.

"Ekogrisar rör sig mer och behöver ben som håller – forskningen visar vägen till bättre djurvälfärd"

Ekologiska grisar har större utrymme och får vistas utomhhus, vilket är positivt djurvälfärden. Men forskning visar att samma raser som används i konventionell produktion kan drabbas av benproblem i eko-system. Lotta Rydhmer leder ett doktorandprojekt vid SLU som undersöker hur benhälsa hos ekologiska grisar kan förbättras genom bättre avel, miljöanpassningar och rådgivning. 

"Med kulturspannmål får vi råvaror som klarar klimatvariationer och hjälper till att bevara ett rikt odlingslandskap"

Kulturspannmål som äldre vete- och rågsorter stärker jordens motståndskraft, gynnar biologisk mångfald och minskar beroendet av insatsmedel. De klarar klimatvariationer bättre och erbjuder en näringsrik bas för framtidens hållbara livsmedelssystem, samtidigt som de bevarar vår agrara kulturhistoria.

"Moderna potatissorter ska kräva mindre vatten, gödning och bekämpningsmedel – och samtidigt bli ännu nyttigare"

Potatis är en näringsrik gröda men dess odling kräver stora insatser av vatten, gödning och växtskyddsmedel. Genom växtförädling arbetar SLU:s forskare för att ta fram potatissorter som är robustare, mer näringsrika och mindre resurskrävande, vilket kan bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem.

"Smaken spelar roll – och kan göra svenskodlade morötter både godare och mer hållbara"

Smak har länge varit lågt prioriterad hos svenska grönsaker, men projektet Smakjakten visar att olika morotssorter har tydliga smakprofiler. Forskare vid SLU arbetar för att etablera ett gemensamt språk kring smak, vilket kan gynna biologisk mångfald. Samtidigt visar nya rapporter att en tredjedel av morötterna aldrig når butik – svinnet måste minska.

"DNA-hjälper oss matcha rätt tjur till rätt ko – för friskare kalvar och bättre mjölk"

Mjölkkor är en viktig del av det svenska jordbruket och bidrar till både livsmedelsförsörjning och biologisk mångfald. I Sverige finns nästan 300 000 mjölkkor, främst i lösdrift, som betar sommartid. Korna håller landskapet öppet, vilket gynnar pollinerare och andra arter. Svensk mjölkproduktion är också känd för god djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning.

"Att äta karpfisk som braxen och id kan bidra till ett starkare yrkesfiske och ökad livsmedelssuveränitet"

Karpfiskar som braxen och id är klimatsmarta alternativ på tallriken. Forskning visar att ett hållbart riktat fiske kan ge småskaliga fiskare nya intäkter och förbättra havsmiljön. Fiskarna innehåller låga halter miljögifter och är säkra att äta regelbundet som en del av en hållbar kost.

"Insekter är en global matresurs: Hållbar, näringsrik och redan vardagsmat för miljoner."

Insekter erbjuder en hållbar lösning för framtidens livsmedelsförsörjning. Trots att bara ett fåtal arter odlas kommersiellt idag, äts fler än 2 000 arter världen över. De kräver mindre vatten, mark och foder än traditionella djur och kan bidra till både minskad klimatpåverkan och ökad global livsmedelssäkerhet.

"Till skillnad från invasiv flerårig blomsterlupin är sötlupinen inte giftig – utan ett nyttigt och smakligt livsmedel."

En ökad odling av baljväxter i Sverige minskar negativa effekter av importerade sojaprodukter till djurfoder. Blålupin har dessutom potential i framtidens livsmedelssystem – en lokalt producerad och proteinrik baljväxt med låg miljöpåverkan och bättre  torktålighet än traditionella baljväxter. 

"Klimatkrisen gör kakao till en lyx – vi måste stötta odlarna och skydda skördarna"

Extremväder och sjukdomar hotar kakaoproduktionen i Västafrika, där tusentals småskaliga lantbrukare riskerar minskad inkomst och livsmedelsosäkerhet. Forskningen fokuserar på lösningar som stärker lantbruksföreningar, främjar kunskapsutbyte och säkerställer rättvis vinstdelning för en hållbar framtid.

"Brist i kristider, brist i framtiden?"

Under kristidsransoneringarna var cikoria ett surrogat för kaffe. I framtiden med klimatförändringar, när kaffe blir dyrt och exklusivt, kan det bli aktuellt igen.

"Ät inte upp om du inte är hungrig, spara maten istället!"

Metaboliskt matsvinn uppstår när vi äter mer än kroppen behöver. Studier visar att denna typ av svinn motsvarar cirka 10 % av Sveriges matrelaterade klimatpåverkan. Genom att minska både fysiskt och metaboliskt matsvinn kan vi förbättra både planetens och vår egen hälsa.

"Förståelse för konsumtionsmönster och matkultur är viktiga för att kunna uppnå förändring till hållbana kostvanor"

Mat är så mycket mer än smak, konsistens och näring. Mat är också i högsta grad kultur, och vad vi äter och hur vi äter är djupt rotat i vår kultur och vilka vi är som grupp och individer.