Målet är vete och havre med lågt kadmiuminnehåll

Senast ändrad: 16 december 2022
Kvinna med långt hår
Therese Bengtsson är forskare på institutionen för växtförädling på SLU i Alnarp. Hon koordinerar projektet Mot höstvete- och havresorter med lågt kadmiumupptag och samarbetar med forskare inom markvetenskap och förädlare på Lantmännen. Foto: Privat

THERESE BENGTSSON studerar genetiken hos stråsäd och tar fram kunskap och verktyg för växtförädlingen. Hon hoppas att låga halter av kadmium i kärnan på sikt ska bli ett urvalskriterium och ett argument för marknadsföring av stråsädssorter.  Målet är att hitta genetiska markörer och modeller kopplade till låga halter av tungmetallen kadmium i kärnan hos sorter av höstvete och havre. Stort fokus läggs på sorter som har låga kadmiumhalter i kärnan trots höga halter i marken.

Från och med år 2022 är Rami-Petteri Apuli projektkoordinator för projektet "Mot höstvetesorter och havresorter med lågt kadmiumupptag". Therese Bengtsson är vice progamchef för SLU Grogrund.

Therese Bengtsson är forskare på institutionen för växtförädling på SLU i Alnarp. Hon koordinerar projektet Mot höstvete- och havresorter med lågt kadmiumupptag och samarbetar med forskare inom markvetenskap och förädlare på Lantmännen, för att ta reda på vilka arvsanlag som gör att vissa vete- och havresorter bara har låga mängder kadmium i kärnan, även om halten i marken är hög. 

– Det är lite av ett detektivarbete när man letar efter genetiska områden som är kopplade till olika egenskaper och försöker se sambanden. Det är väldigt kul när man hittar någonting, det ger en liten kick, säger Therese. 

Genetisk markör visar egenskapen

När sambandet mellan en viss egenskap och ett genetiskt mönster är bevisat kan växtförädlare använda den kunskapen som ett kännetecken, en så kallad genetisk markör, för egenskapen. Genetiska markörer gör växtförädlingen snabbare och billigare och öppnar upp för nya urvalsmöjligheter. 

Kadmium i marken är ett problem i de södra delarna av Sverige, framför allt på Österlen och andra platser där det finns alunskiffer. I Västergötland finns det å andra sidan områden med låga halter, därför går havren som odlas där ofta till välling för barn. 

– Barn och vegetarianer utgör den grupp som har en förhöjd risk att få i sig större halter av kadmium än andra. Barn då de äter mer mat i förhållande till sin vikt än vuxna och vegetarianer då de äter en större mängd spannmål. Kadmium lagras i njurarna och kan på längre sikt leda till njurskador, benfrakturer och förhöjd risk för cancer, förklarar Therese Bengtsson. 

Halten av kadmium skiljer sig mellan arter och inom sorter

Olika växtslag ackumulerar olika mängder kadmium i kärnan. Till exempel är kadmiumhalten i kärnor av vete generellt högre än i havre, men det skiljer sig även åt mellan sorter inom en gröda och det är den genetiska variationen som Therese och kollegorna ska utnyttja i projektet. 

Med sorter som inte tar upp mycket kadmium kan man till exempel odla vete och havre, avsett för produktion av barnmat, på fler platser i Sverige. 

Samarbete med andra SLU Grogrundprojekt

Det finns två andra projekt inom SLU Grogrund som också berör växters kadmiumupptag. Det ena handlar om hur man kan utnyttja egenskaper hos vilda gräs och äldre sorter av stråsäd i växtförädlingen och det andra om att minska kadmiumupptaget i vete med hjälp av gensaxen Crispr/Cas9. 

– När vi hittar intressanta anlag för lägre kadmiumhalter hos vete och havre, kommer vi att kunna samarbeta och dra nytta av upptäckterna i alla tre projekt, säger Therese Bengtsson. 

Markforskare deltar i projektet

Therese började som koordinator för SLU Grogrundprojektet i januari 2022. Tidigare har hon jobbat med genetik och växtförädling inriktat på att identifiera genetiska områden kopplade till resistens mot sjukdomar i framförallt korn. 

– Jag har en ganska lång erfarenhet av att samarbeta med växtförädlare och andra forskare inom växtförädling. I det här projektet finns det även med forskare inom markvetenskap, vilket är extra roligt. Det gör att vi kan uppskatta variationen av kadmiumnivåer i marken när vi studerar vete- och havresorterna. Kadmiumhalterna kan variera mycket, även inom ett och samma fält. 

Dagens marknadssorter av havre och vete har inte värderats utifrån sitt kadmiumupptag. 

– När vi får fram markörer för ett lågt kadmiuminnehåll skulle den här egenskapen kunna ingå som en parameter i den nationella sortprovningen, och då kan växtförädlare marknadsföra vete och havre som ”låg-kadmium-sorter”. Det är synd att kasta bort sorter som har den här värdefulla egenskapen, säger Therese. 

Återvinner och återbrukar

Utöver utvecklingen av genetiska markörer vill Therese ta reda på mekanismerna bakom det låga kadmiuminnehållet hos vissa sorter av vete och havre. Handlar det om själva upptaget i rötterna? Eller är det transporten av kadmium från rötterna till havre- och vetekärnorna som stoppas eller omlokaliseras till andra delar av växten i sorterna med lågt innehåll? 

– Den typen av studier ingår inte i just det här projektet, men är intressant ur ett grundforskningsperspektiv. 

Therese Bengtsson växte upp i byn Tollarp utanför Kristianstad, med många lantbrukare i släkten. Idag bor hon i Vinslöv och ägnar mycket av sin fritid åt renovering. 

– Vi har ett gammalt hus från 1930-talet. Det är mycket pyssel i trädgården och med renovering av huset. Jag älskar att återvinna och återbruka, berättar hon. 

Intervjun genomfördes 2022

Fakta:

Om Therese Bengtsson: Therese Bengtsson inledde sin akademiska bana med att läsa till biomedicinsk analytiker på Lunds universitet. Hon tog en magisterexamen vid samma universitet innan hon började sina forskarstudier, om potatisbladmögel, på SLU. Innan doktorandtiden jobbade Therese ett och ett halvt år på företaget Svalöv-Weibulls vävnadslaboratorium. Sedan disputationen har hon arbetat med pre-kommersiell förädling av vårkorn och vårvete i två så kallade Public Private Partnership (PPP)-projekt finansierade av Nordiska ministerrådet. Sedan januari 2022 leder hon SLU Grogrundprojektet Mot höstvete- och havresorter med lågt kadmiumupptag.