Tallföryngring på olika sätt – hur påverkas lönsamheten?

Senast ändrad: 21 oktober 2021
Tallplanta

Tall föryngras med plantering, sådd och naturlig föryngring. Varje metod har sina för- och nackdelar, och passar olika bra på olika platser. Anläggningskostnaden för ett bestånd (föryngring, fällning av fröträd och efterföljande röjning) är inte så svår att räkna ut, och det har gjorts många beräkningar för att prissätta föryngringsmetoderna i jämförelse med varandra. Men hur ser lönsamheten ut i längden, till och med under en hel omloppstid?

Mikolaj Lula utgick från tre försöksserier i södra Sverige med 17-24 år gamla tallbestånd föryngrade med de olika metoderna. Alla försök låg på relativt goda marker. Beståndets fortsatta tillväxt simulerades med programmet Heureka för att kunna summera virkesproduktionen, intäkterna och kostnaderna under hela omloppstiden.

Som väntat gick det inte att entydigt peka ut en metod som mest lönsam. Resultaten beror på använda kalkylräntor, markens bördighet och om föryngringen sker med eller utan lämnade skärmträd. Plantering var dock mest lönsam (högst markvärde) på bördiga marker vid en normal kalkylränta på 2,5 %, och den gav också högst total virkesproduktion. Om planteringen gjordes under fröträd minskar lönsamheten på grund av lägre produktion och otillräcklig värdeutveckling på fröträden. Däremot tyder resultaten på att plantering under skärmträd kan vara lönsam trots en lite lägre virkesproduktion. Det beror på bland annat lägre föryngringskostnad och bra värdeutveckling på skärmträden. Naturlig föryngring kunde dock tävla ekonomiskt med plantering under vissa omständigheter, och var likvärdig med plantering på hyggen utan frö- eller skärmträd. Sådd visade sig vara svårast att fastställa ekonomin för. Föryngringsresultaten för sådd varierar mycket mellan olika försök, från mycket lyckade till helt misslyckade.

Andra faktorer som spelar in är kalkylräntan (vid 4 % ränta är ingen föryngringsmetod lönsam) och hur många plantor som sätts. Plantering med 10000 plantor per hektar gav till exempel en negativ förräntning.

Artikeln som presenterar studien avslutas med en rekommendation att ytterligare studera alternativet med plantering under skärmträd, något som också ingår i kommande resultat från Mikolaj Lula.

Läs hela artikeln: Lula, M., Trubins, R., Ekö, P-M., Johansson, U. & Nilsson, U. 2021. Modelling effects of regeneration metod on the growth and profitability of Scots pine stands. Scand. J. For Res. Doi: 10.1080/02827581.2021.1908591

Text: Mats Hannerz.


Kontaktinformation